Go to main navigation
FN_nightmare.jpg

De flesta unga svenskar i FN blir inte kvar – trots att Sverige är en stor givare. Är FN-systemet för hierarkiskt och ojämställt för svenskar?

OmVärlden granskar - jpo del 1

Unga svenskar i FN – drömmen som blev en mardröm

Många unga drömmer om att jobba i FN. Att resa ut i världen och göra gott – och konkurrensen om junior-platserna är stenhård. Men OmVärldens granskning visar att för var femte JPO blir drömmen en mardröm. De vittnar om trakasserier och att tvingas manipulera siffror.

Det är många som drömmer om att få jobba i det globala fredsprojektet FN. För ungefär 30 unga svenskar per år kan en så kallad JPO-tjänst vara vägen in – eller ut.  Just nu befinner sig ungefär 100 svenskar ute i världen som Junior Professional Officers (JPO) – ett program där Sverige och andra länder stöttar FN-systemet genom att finansiera unga talanger.

De flesta är nöjda med sitt FN-jobb. Det visar en enkät som OmVärlden gjort med svenskar som nu är ute i världen.

Men långt ifrån alla.

I OmVärldens enkät beskriver en av fem en klart tuffare verklighet. 16 procent av de som svarat har blivit ombedda att justera siffror – och var femte känner sig osynliggjord av sin handledare. Många känner också att deras kompetens inte utnyttjas till fullo, vilket stämmer med en global utvärdering från 2018 där endast 59 procent av de svarande tycker att deras erfarenheter och kunskap utnyttjas fullt ut. 

OmVärlden har träffat och pratat med tre svenska JPO:er som åkte iväg med drömmen om att vara med och göra skillnad i världen men som istället har upplevt korruption, mobbning, känt sig underutnyttjade och blivit sjukskrivna på grund av ångest och depression. Stödet från både FN och Sida har brustit. 

Blev ombedd att försköna siffrror

Bland det första som hände Karin var att hon blev ombedd att försköna siffror. Detsamma hände Emma:

"Under en diskussion nämnde min handledare att vi ”klistrar in lite jämställdhetsperspektiv” i våra projektdokument för att givare som Sida blir glada då".

Några JPO:er har upplevt mobbning och trakasserier.  

"Jag började tappa hår, gick ner i vikt, fick hjärtklappning, kunde inte sova och hade huvudvärk och ångest, berättar Emma.

Läs mer: Ung i FN: "Nu behöver du bara försköna sanningen"

– Jag vill inte underminera hur JPO:erna känner men det tar ofta tid att anpassa sig och visa sin fulla potential. Som JPO kommer du ofta från en helt annan bakgrund, du har kanske arbetat på en civilsamhällesorganisation och möter nu en helt annan struktur i FN. De som känner att deras kompetens inte tas till vara fullt ut upplever det mest i början. Ju längre tiden går desto mer hittar man sin plats. Det är alltid tufft att börja ett nytt jobb, säger Jean-Luc Mearcelin, programspecialist på UNDP:s serviceenhet för JPO:er i Köpenhamn.  

Utöver Sverige bidrar 15 länder till JPO-programmet, däribland Frankrike, Tyskland och Italien.

Sverige är den sjätte största givaren till FN-systemet men har inte varit lika bra på att få ut svensk personal. Den genomsnittliga budgeten för JPO-programmet inom Sidas nuvarande strategi (2018-2022) är 80 miljoner svenska kronor per år. 

Ett uttalat mål för Sverige är att få ut fler svenskar i FN och öka resursen av personer med internationell erfarenhet av utvecklingsfrågor och därför finns en budget för juniora sekonderingar. Tanken med Sveriges JPO-program är enligt Sida att få ut unga svenska förmågor i FN-systemet och hjälpa till att sprida svenska prioriteringar i det multilaterala systemet. 

De flesta skandinaver blir inte kvar

– Oftast flyttar de hem efter de avslutat sin JPO-tjänst. Det har att göra med att den skandinaviska arbetsmarknaden är mer flexibel och att det finns ett bättre välfärdssystem, till exempel när det kommer till föräldraledighet. Det är omöjligt för FN att konkurrera med, säger Jean-Luc Mearcelin som ändå menar att Sveriges investering lönar sig på andra sätt: 

– Sverige är med och bidrar till det multilaterala samarbetet och till att fler svenskar får internationell erfarenhet av utvecklingssamarbete, säger han.

Sida finansierar alltså svenska JPO-tjänster men har inget arbetsgivaransvar. Som JPO är man anställd av ett FN-organ – som till exempel Unicef, UN Women eller UNDP, och det är deras anställningsvillkor som gäller.

Det svenska JPO-programmet utvärderades senast 2009. Merparten av de JPO:er som åker i väg är nöjda med sina tjänster och beskriver det som en bra erfarenhet både professionellt och personligt. Men samtidigt beskriver de också det som en tuff utmaning att vara i en arbetskultur som karaktäriseras av hierarki, byråkrati och överdriven formalitet.

OmVärldens enkät till de svenska JPO:er som är ute nu visar en liknande bild, 80 procent av 46 svarande säger att de "verkligen trivs" eller "trivs ganska bra". Relationen mellan nöjda/missnöjda överstämmer också med andra utvärderingar av JPO-programmet.

En person skrev i Sidas utvärdering: ”I Sverige växer vi upp med en romantisk syn på FN som den mest nobla organisationen med hög moral. Det var tufft att vakna upp till verkligheten”. I OmVärldens enkät verkar många vara införstådda med att FN är en svår arbetsplats och att den första tiden är tuff men knappt hälften, 45 procent av 46 svarande, tycker att JPO-tjänsten har levt upp till deras förväntningar. 

Skandinaver är väldigt vana vid en platt hierarki vilket kan vara utmanande när man kommer till FN, menar Jean-Luc Marcilin.

– Ja, det kan uppstå en kulturkrock här. Jag tror också det ofta handlar om missförstånd, du åker iväg till en helt annan kontext och arbetar med människor från olika nationaliteter – det tar tid att anpassa sig till det, säger han.

Trakasserier, dålig handledning och brist på återkoppling

Även mobbning och sexuella trakasserier förekommer, något som bland annat nämns i en global utvärdering från 2018. 5 procent av de svarande har blivit utsatta eller varit vittnen till sexuella trakasserier medan 14 respektive 18 procent har upplevt eller bevittnat trakasserier på arbetsplatsen. Siffror som också bekräftas i OmVärldens enkät.

– Det är något vi tar väldigt allvarligt. Det är också därför vi har med det i utvärderingen. På UNDP har vi en strikt policy mot trakasserier, säger Jean-Luc Marcilin.

Ett återkommande problem, vilket syns i olika utvärderingar och i OmVärldens enkät, är att många JPO:er inte är nöjda med sina handledare.

– Det är något vi arbetar med att förbättra. En sak som vi har börjat göra mer konsekvent är att informera arbetsplatsen och den tänkta handledaren om dess roll på ett mer direkt sätt för att ge dem mer guidning, säger Jean Luc-Maricilin.

En kritik som kommit fram i Sidas utvärdering från 2009 och även 2004 är att Sida är dåliga på att ta tillvara på JPO:ers kompetens och feedback efter att de varit ute. En fjärdedel lämnade inte in en slutrapport – och flera av dem som gjorde det fick ingen återkoppling. Många svarande var kritiska till Sidas ointresse.

Läs mer: Sida: Åka ut som JPO ger en unik möjlighet att få en fot in i FN

Louise Gårdemyr