Go to main navigation
jutta.png

Jutta Urpilainen framhöll fattigdomsbekämpning, hållbarhet, kampen mot ojämlikhet och för jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rätten till utbildning som centrala prioriteringar.

Foto: Printscreen European Parliament

nyhet

Utfrågning av biståndskommissionären – duckade om bistånd till gränsbevakning

"Agenda 2030 är min och hela den nya kommissionens kompass", sa den tilltänkta biståndskommissionären Jutta Urpilainen när hon frågades ut av EU-parlamentet. Men hon duckade frågor om EU-bistånd till gränsövervakning.

Den finska socialdemokraten Jutta Urpilainen som föreslås bli ny EU-kommissionär med ansvar för internationella partnerskap – däribland utvecklingsbiståndet – grillades under tisdagen i EU-parlamentet.

Urpilainen, som bland annat har en bakgrund som finansminister, partiledare och vice statsminister, framhöll att FN:s mål för Agenda 2030 kommer att bli vägledande, inte bara för hennes arbete, utan för samtliga kommissionärer under den blivande ordförande Ursula von der Leyen.

– Agenda 2030 är min hela den nya kommissionens kompass, sa hon.

Jutta Urpilainen sa att hon kommer att värna EU:s roll som världsledande inom det internationella biståndet och underströk vikten av utökade samarbeten mellan olika delar av EU, näringslivet, medlemsländerna och samarbetsländerna för att nå framgång.

– Min titel som kommissionär för internationella partnerskap tycker jag skickar en viktig signal till våra samarbetsländer. Vi vill inte ha en givare-mottagare-relation. Vi vill ha en jämlik samarbetsrelation. Även inom unionen finns det mycket att göra för att nå upp till de globala hållbarhetsmålen, sa hon.

Hon framhöll fattigdomsbekämpning, hållbarhet, kampen mot ojämlikhet och för jämställdhet samt sexuell och reproduktiv hälsa och rätten till utbildning som centrala prioriteringar.

Utfrågningen av parlamentarikerna började med den fråga som dominerat EU-politiken de senaste åren: migrationen. EU-parlamentariker från de högerradikala regeringspartierna i Ungern och Polen frågade Urpilainen hur hon med EU:s biståndsmedel ska se till att den stora migrationen till Europa 2015 inte upprepas. Enligt den ungerska parlamentarikern György Hölvenyi innebär migration till EU att vi ”importerar” de problem som finns i migranternas ursprungsländer vilket i förlängningen är ett ”hot mot kontinentens säkerhet”.

Urpilainen svarade diplomatiskt att hon, och EU i stort, ska arbeta för att förbättra förhållandena i migranternas ursprungsländer.

Urpilainen fick också frågor om bistånd i högre grad borde villkoras med att ursprungs- och transitländer stoppar migranter på väg mot EU. Hon upprepade sitt tidigare svar men tillade att villkorat bistånd inte ensamt kan lösa frågan då det bara utgör en liten del av de finansiella flödena till dessa länder.

– Villkorat bistånd kan inte stoppa migrationen. EU behöver en gemensam migrationspolitik för hantera frågan, sa hon.

Parlamentarikern Miguel Urban Crespo från det spanska vänsterpartiet Podemos menade å sin sida att det största misstaget från den förra EU-kommissionen var att göra EU till ett ”Fort Europa” vilket, enligt honom, har ”förvandlat Medelhavet och Sahel till en massgrav”. Han frågade om Urpilainen kommer att fortsätta villkora bistånd med att länder stoppar migranter.

Urpilainen svarade svävande att EU är en sammaslutning byggd på värderingar och respekt för humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Hon upprepade också att villkorat bistånd inte ensamt kan lösa migrationsfrågan.

Crespo fortsatte med att ifrågasätta vad det kritiserade stödet EU ger till Libyens kustbevakning har med utvecklingsbistånd att göra.

– EU ska alltid rädda människors liv. Det är det vi försöker göra med utvecklingsbistånd, sa Urpilainen och tillade att hon vill öka de finansiella flödena till världens fattigaste samt arbeta för att fler EU-länder avsätter minst 0,7 procent av BNI till bistånd.

I dag är det bara fyra EU-länder som ger minst 0,7 procent av BNI till bistånd, vilket EU har satt som mål. Sverige är ett av de länderna. För att öka den andelen vill Urpilainen framöver involvera finansministrar och stats- och regeringschefer i budgetdiskussionerna. Om det bara är upp till biståndsministrarna kommer det bli svårare, menade hon.

Under den fortsatta frågestunden slog Urpilainen ett slag för ökat samarbete med näringslivet samt den nya kommissionsordföranden Von der Leyens förslag på en ”European Green Deal”. Urpilainen sa att hon kommer verka för att den gröna politiken även ska implementeras i EU:s externa relationer.

Jutta Urpilainen fick även frågor om EU:s bistånd till Palestina. Den tyska parlamentarikern Bernhard Zimniok från högerpopulistiska Alternativ för Tyskland upprepade spridda konspirationsteorier om att Palestinabiståndet hamnar i fickorna på terrorister.

Urpilainen svarade att hon kommer att verka för ökad transparens inom all biståndsverksamhet, tydlig resultatuppföljning samt snabba och kraftfulla åtgärder mot misstänkta oegentligheter.

Mikael Färnbo