Go to main navigation
Margot Wallström utrikesdeklaration 2019

En politik för hopp och framtidstro i Sverige och i världen, deklarerade utrikesminister Margot Wallström under presentationen av 2019 års utrikesdeklaration.

Foto: Riksdagen

NYHET

Utrikesdeklarationen: ”Sveriges trygghet börjar i Europa”

På onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström regeringens utrikespolitiska deklaration. Två tydliga prioriteringar är demokrati och Europa.

Sveriges trygghet börjar i Europa. EU-samarbetet ger oss fred, stabilitet och tillväxt. Det är avgörande också för att möta klimathotet.

Så började utrikesminister Margot Wallström (S) sin presentation av årets utrikesdeklaration.

Deklarationen fokuserar mycket på just Europa och på demokrati. Margot Wallström presenterade tre viktiga D för Sveriges utrikespolitik; demokrati, delat ansvar och diplomati. 

Sverige ska främja demokratin 

Tillbakagången av demokratin världen över kräver förnyade ansträngningar, menade utrikesministern, som nu vill starta en offensiv för demokratin tillsammans med andra likasinnade länder.

Att allt fler tappar tilltro till demokratin hänger ihop med växande sociala klyftor, enligt Margot Wallström. Utrikesministern betonade att Sverige behöver satsa mer på jämlikhet och på att engagera fler unga i debatten om demokrati som samhällslösning.

Sverige ska ge mer stöd till de krafter i världen som kämpar mot hotet mot demokratin, sa Wallström. Det ska ske på flera olika sätt, bland annat genom regeringens fortsatt feministiska utrikespolitik, genom biståndet och genom arbetet med FN:s globala mål, Agenda 2030.

Ett ökat demokratifokus inom biståndet, särskilt i Sveriges närområde, har även den nya biståndsministern Peter Eriksson tidigare varit ute och aviserat.

Läs OmVärldens intervju med nya biståndsministern

Viktigt med samarbete

Samtidigt som EU-samarbetet är av yttersta vikt för Sverige, behöver det ställas krav på att medlemsländerna respekterar EU:s gemensamma demokratiska värderingar, menade Wallström. Hon beklagade samtidigt Storbritanniens utträde ur EU.

När det handlade om det andra D:et, det delade ansvaret, så var det framförallt EU:s gemensamma ansvar för fred och säkerhet som Wallström betonade, exempelvis ett rättvist och hållbart asylsystem. Utrikesministern nämnde även Arktis som viktigt för den globala säkerheten och beskrev klimatfrågan som en ödesfråga.

– Sverige ska fortsätta visa ledarskap i klimatfrågan, sa Margot Wallström.

Läs mer om hur klimatet styr framtiden för Arktis

När det gäller det tredje prioriterade D:et, diplomati, vill utrikesministern att Sverige ska verka för ett fördjupat och välfungerande internationellt samarbete. 

– Det innebär att vi söker dialog och samarbete, även med länder vars värderingar vi inte delar till fullo. Vi prioriterar vårt deltagande i multilaterala organisationer och står till förfogande att delta i fredsprocesser, sa Margot Wallström.

"Låt oss bekämpa domedagskänslan"

När utrikesministern blickade utanför Europa nämndes först USA och beskrev en fortsatt viktigt bilateral samarbetspartner, även om landet backat från viktiga internationella avtal. Wallström uttryckte dock oro mot det uppseglande handelskriget mellan Kina och USA.

Wallström kritiserade vidare Kinas brott mot de mänskliga rättigheterna och Rysslands aggression i Ukraina, samt aviserade ett ökat svenskt stöd till det ryska civilsamhället.

Sverige lämnade nyligen sin plats FN:s säkerhetsråd och Margot Wallström menade att Sverige bidragit till att kvinnors deltagande fått ett större fokus i säkerhetsrådet. 

– Sveriges bidrag till FN och andra internationella insatser är uppskattade, sa Margot Wallström.

Läs mer om Sverige i FN:s säkerhetsråd

Det ökande kärnvapenhotet nämndes och utrikesministern ska försöka samla fler länder för att i större skala arbeta med nedrustningsfrågan. Wallström tog också upp det hårdnande klimatet i Turkiet, den trevande processen för fred i Jemen, det försämrade läget för demokratin i Latinamerika, den önskade tvåstatslösningen mellan Israel och Palestina samt Sveriges engagemang i Afghanistan. Hon nämnde dock inte svenska samvetsfångar som Dawit Isaak och Gui Minhai, vilket ibland görs som en markering i utrikesdeklarationen.

Wallström talade om de 13 miljoner människor som är på flykt på grund av Syrienkriget, att Sverige ska satsa mer bistånd till Somalia, arbetet för långsiktig fred i Irak, våldet i Kongo-Kinshasa och den bräckliga situationen i Myanmar. 

– Jag glömmer aldrig vittnesmålen från rohingyakvinnorna i Myanmar. Här ska Sverige driva på för att utkräva ansvar, sa Margot Wallström. 

Är domedagen nära? Med den samlade världsoron kan det ibland kännas så, sa utrikesministern, men betonade att världen kan göras till en tryggare plats genom mer samarbete och mer demokrati.

– Låt oss bekämpa domedagskänslan med en politik för hopp och framtidstro i Sverige och i världen, avslutade Margot Wallström presentationen av 2019 års utrikesdeklaration.

Läs intervjun med psykologen Jonas Mosskin om världsångest: "Det är sunt att vara orolig"

Louise Gårdemyr