Go to main navigation
MBistandSida.jpg

Skandaler och politiska utspel fick i veckan marken att skaka under den svenska biståndsvärlden.

Foto: 22blocks kollagefoton: ©CreativeCommons ©WikiCommons ©Dreamstime

nyhet

Veckan då marken skakade under biståndet

Två avslöjanden om misstänkt korruption kryddat med lyxliv, älskarinnor och feta bonuscheckar la grunden för Moderaternas frontalangrepp på enprocentsmålet, ivrigt påhejade av biståndskritiska nätkommentarer. Det här var veckan då marken skakade under biståndet.

Veckan inleddes med att Aftonbladet avslöjade att ledningen för den Sida-stöttade African Enterprise Challenge Fund, AECF, hade passat på att leva lyxliv med biståndspengar från bland annat Sverige. Det handlade om kraftigt höjda löner och bonussystem, lyxigt resande, betalda medlemskap i exklusiva golfklubbar och även misstänkt vänskapskorruption i form av saltade konsultfakturor.

Sida hade förra året betalt ut 114 miljoner kronor för att via fonden stötta småföretagande i Afrika söder om Sahara. Årets utbetalning hade dock frysts redan i april sedan uppgifter om ledningens agerande kommit till Sidas kännedom. Sida hade också tagit initiativ till den fördjupade revision vilket var det som Aftonbladet hade läst.

Men att Sida agerat på uppgifterna spelade mindre roll för de tusentals biståndskritiska nätkommentarer som snabbt fyllde Twitter och Facebook. Ilskan på nätet späddes snabbt på när Aftonbladet TV följde upp nyheten med en intervju med antikorruptionsrevisorn Louise Brown där hon, med hänvisning till FN:s förra generalsekreterare Ban Ki Moon, hävdade att en tredjedel av allt bistånd försvinner i korruption – något som också blev rubriken för inslaget. Uppgiften undslapp Ban Ki Moon under ett panelsamtal 2012 och syftade på bistånd genom FN-systemet. Någon källa för påståendet har dock aldrig presenterats.

Att korruption förekommer inom biståndet är såklart ovedersägligt och förmodligen oundvikligt eftersom biståndet verkar i svaga stater som brottas med korruption. Men att mäta exakt hur mycket som försvinner är extremt svårt eftersom korruption till sin natur är en ljusskygg verksamhet. Mer seriösa genomgångar indikerar dock betydligt lägre nivåer.

Kritik från biståndsministern

Biståndsminister Peter Eriksson (MP) intervjuades och riktade viss kritik mot Sida.

– Vi tycker att Sida ska bli ännu snabbare och ännu effektivare på att reagera när man missbrukar biståndspengar, sa han.

Samtidigt tyckte han inte att man kunde säga att Sida borde ha reagerat snabbare i just det här fallet.

– Nej, det tycker jag inte att man kan säga att man borde ha gjort. Men det är ju bra att de reagerar, att de har gjort en egen utvärdering av det här. Men framöver kommer vi att satsa ännu mer resurser för att kunna upptäcka korruption tidigare och vara snabbare på att reagera, sa han till Aftonbladet.

Enprocentsmålet får skulden

Därefter följde Aftonbladet upp med en intervju med Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionen och undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS, som gick hårt åt Sida.

– Det är fullständigt parodiskt och naivt, man blir helt galen när man hör det. Noll koll! Inte ens i Sverige är ju en lön på den här nivån acceptabel. Men det är ju helt groteskt i relation till levnadskostnaderna i Nairobi, sa hon.

Ahlenius kritiserade att Sida valt att inte inleda en stämningsprocess mot fondchefen vilket Hans Magnusson, chef på Sidas Afrikaenhet, försvarat med att det som framkommit visserligen var oacceptabelt, men inte brottsligt.

Ahlenius satte också tonen på den efterföljande debatten då hon indirekt placerade skulden för debaclet på det så kallade enprocentsmålet, alltså att en procent av Sveriges BNI avsätts till internationellt bistånd varje år. Det innebär förenklat att biståndet ökar i takt med att Sveriges ekonomi växer.

– Sida har ett utbetalningsmål för sin verksamhet. Enligt min mening så är ju inte det någon riktigt bra kultur för att ha styrsel på pengarna. Om man vid årets slut har en miljard kvar som man inte vet riktigt hur man ska använda, då kan det ligga nära till hands att man hittar något som man tror är bra utan att ha koll. Det är en kultur som inte gynnar uppmärksamheten på att använda pengarna rätt, sa hon och tillade:

– Detta Sida-projekt kan ses som ett typiskt exempel på det. Man har gott om pengar, och man har ont om bra projekt. Då är risken väldigt stor att man hittar en utvecklingsfond med en talför chef.

Tisdag: UNRWA-skandalen

Dagen efter, på tisdag morgon, publicerade Svenska Dagbladet en genomgång av den skandal som under sommaren briserat inom ledningen för FN:s organisation för palestinska flyktingar, UNRWA. En läckt internrevision, som Al Jazeera var först med att rapporterna om, anklagades generalkomissionär, schweizaren Pierre Krähenbühl, bland annat för att ha snabbanställt sin älskarinna och flugit med henne runt världen i business class.

Rapporten pekade också på flera andra oegentligheter i den högsta ledningen och konstaterade att det finns ”överväldigande bevis för att ledarklicken missbrukat sina maktpositioner för finansiell och personlig vinning, samtidigt som organisationskulturen färgats av ”misstro, trakasserier och total brist på redovisningsansvar”.

För UNRWA kommer skandalen högst olägligt då organisationen brottas med en finanskris då USA i början av 2018 kapade stödet med omkring tre miljarder kronor. Förnyelse av organisationens mandat ska dessutom diskuteras av FN:s generalförsamling i New York under hösten.

Anklagelserna utreds nu av FN:s högsta revisionsorgan, IOIS, men länder som Schweiz, Belgien och Nederländerna har redan fryst bidragen. Dock inte Sverige som är den tredje största givaren.

– Vi har redan gjort årets utbetalning och ser inget meningsfullt med att inställa fler betalningar. Vi avvaktar utredningen av FN i New York, sa Göran Holmqvist, Sidas chef för avdelningen för humanitärt bistånd till Asien och Mellanöstern till SvD.

Gammal debatt om Palestinabiståndet

I riksdagen försvarade biståndsminister Peter Eriksson (MP) Sveriges hållning.

– Uppgifterna utreds av FN:s kontor för intern översyn. I detta skede är det viktigt att den oberoende utredningen kan färdigställas innan åtgärder vidtas, sa han.

I en intervju med SvD la han till att han ”blir förbannad” av uppgifterna.

Nyheten om UNRWA hakade i den debatt som länge pågått om det svenska Palestina-biståndet. I OmVärldens partiintervjuer inför valet 2018, liksom i riksdagsdebatter och flera debattartiklar de senaste åren, har det svenska biståndet till Palestina kritiserats hårt från främst Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Kritiker mot Palestina-biståndet har dock ofta, mer eller mindre medvetet, upprepat halvsanningar och rena lögner som tagits fram av den israeliska organisationen NGO Monitor som har nära kopplingar till den israeliska högerregeringen – vilket OmVärlden kunnat visa i en granskning.

Flera tongivande motståndare, som Kristdemokraternas utrikespolitiska talesperson Lars Adaktusson, krävde i kölvattnet av SvD-artikeln att Sverige borde stoppa bidragen omedelbart.

Onsdag: Centerstudenter vill slopa enprocnetsmålet

På onsdagen framförde Centerstudenter liknande argumentation som Inga-Britt Ahlenius om kopplingen mellan enprocentsmålet och korruption, i en debattartikel i SvD. De kryddade det också med konkreta politiska förslag: att slopa enprocentsmålet samt systemet med ramorganisationer.

Artikeln inleddes med att referera Aftonbladets korruptionsavslöjande vilket de, i likhet med Ahlenius, menade var en ”naturlig konsekvens av en allt mer oöverskådlig biståndsbudget”. Istället för enprocentsmålet bör biståndet ges ett fast ramanslag som bestäms vart fjärde år. Anslagsposter ska sedan kunna sökas i konkurrens mellan civilsamhällesorganisationerna.

Centerstudenter har skickat in förslaget som en motion till Centerns partistämma som hålls i slutet av september.

Att hålla fast enprocentsmålet ingår dock i det 73-punktsprogram som regeringen och Centern och Liberalerna redan kommit överens om inom nuvarande mandatperiod. Centerns utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren uttalade sig också senare i veckan att partiet inte har några planer på att spara på biståndet.

Torsdag: Moderaternas frontalangrepp på biståndet

På torsdagen släpptes sedan bomben när Moderaterna tog tillfället i akt att förslå att man slopar enprocentsmålet och på det sättet spar in 16 miljarder kronor på biståndet de kommande fyra åren. Istället ville Moderaterna satsa på rättsväsendet, integration och sjukvården.

– Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också se till att vi kan prioritera de behov vi har i Sverige, sa Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson till DN.

Tidigare är det bara Sverigedemokraterna, SD, som framfört liknande argument och förslaget applåderas också av partiledaren Jimmie Åkesson på dennes Facebooksida. Både de forna allianskamraterna Kristdemokraterna, genom nämnda Lars Adaktusson, och Centerpartiet avvisade dock snabbt Moderaternas förslag.

Moderaterna har redan tidigare svävat på målet kring enprocentsmålet. Förutom SD var M det enda partiet som i den senaste budgetmotionen inte budgeterade en procent av BNI till bistånd. Partiet la sig senast 1,2 miljarder kronor under den nivån. M har dock argumenterat att man har ambitionen att nå upp till en procent, men velat ha en långsammare uppräkningstakt över flera år.

Den politiska ambitionen har nu definitivt övergetts.

Raljerade över "jämställd budgetintegrering i Ukraina"

Liksom Centerstudenter tidigare i veckan vill nu Moderaterna att budgeten för biståndet bestäms i förväg. Dessutom vill de ner till en nivå motsvarande 0,73 procent av BNI. I en debatt mellan Elisabeth Svantesson och Peter Eriksson i P1 Morgon hänvisade Svantesson till måndagens korruptionsavslöjande av Aftonbladet och menade till och med att Moderaterna, med mindre biståndspengar, skulle kunna göra mer nytta.

Bland annat raljerade hon över Sveriges satsning på ”jämställd budgetintegrering i Ukraina” (vilket förmodligen syftar på det här). Trots påstridiga frågor var det det enda konkreta exempel på nedskärning som Svantesson nämnde.

Peter Eriksson kontrade bland annat med att det var magstarkt av Moderaterna att ta från världens fattigaste för att sänka skatten för de allra mest välbeställda i Sverige.

"Ren signalpolitik"

Beskedet togs emot med bestörtning i biståndsbranschen där företrädare kallade utspelet för ett ”svek” och ”ren signalpolitik”.

– Jag vet inte vilken ända man ska börja i, det är oroväckande och tråkigt att i en tid där demokratier går bakåt, där kvinnors rättigheter uppluckras och då det verkligen behövs ett starkare internationellt samarbete och engagemang vill skäras ner på biståndet, sa bland annat Georg Andrén som är generalsekreterare för Diakonia och fortsatte:

– I den OECD rapport som kom ut under sommaren stod att Sverige är bäst i världen på bistånd men något de också kommenterade på var den starka biståndsviljan hos befolkningen. Sådana här inlägg försämrar tyvärr den bilden.

Under fredagen meddelade sedan utrikesminister Margot Wallström sin avgång vilket satte punkt för en vecka då marken under biståndet skakade betänkligt.

Mikael Färnbo