Go to main navigation
Indisk polis med mask

Indien är ett av många länder där demokratin försämrats under covid-19-pandemin. Polisen har slagit ner hårt på bland andra muslimer. 

Foto: Shutterstock

HUR GICK DET 2020? - DEMOKRATI

2020 – ett mörkt år för demokratin

Attacker mot oppositionella, undantagstillstånd, desinformation och restriktioner för journalister. År 2020 blev på grund av pandemin ett år med inskränkningar i demokrati och mänskliga rättigheter. Del tre i OmVärldens uppföljningar av årets utmaningar.

När OmVärlden i januari i år listade några av de största utvecklingspolitiska utmaningarna för 2020 stod demokratifrågan i centrum, i alla fall ur ett svenskt perspektiv. Sverige till skillnad mot de flesta andra länder inom EU rankar demokratifrågorna högt.

En satsning på demokratibistånd, som en del av januariöverenskommelsen, har även varit strävan från regeringen under 2020. Vilket OmVärlden också lyfta i ett stort reportage på OmVärlden berättar.

Covid-19-pandemin har förändrat förutsättningarna för demokratiarbete i stora delar av världen och inte till det bättre. OmVärlden ringde upp Jan Pettersson, kanslichef på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) för en tillbakablick.

– Jag fick rätt i att demokratifrågorna kom högt på agendan men av helt fel skäl, säger han. 

Jan Pettersson konstaterar att länder med en väl cementerad demokrati klarar av kriser som denna, men att sköra demokratier och samhällen går tillbaka, blir mer auktoritära och även repressiva. En bild som även bekräftas av V-Dem Institute, ett internationellt samarbete som leds från statsvetenskapliga institutionen på Göteborgs universitet.

V-Dem har sedan i mars följt den demokratiska utvecklingen i pandemins spår i ett flertal av världens länder. Med Pandemic Violations of Democratic Standards Index går det att se i vilken utsträckning stater bryter mot demokratiska normer i kampen mot covid-19. 

144 länder bryter mot demokratiska principer

Resultatet är nedslående, sedan pandemins utbrott i mars har 144 länder mer eller mindre gjort sig skyldiga till olika typer av överträdelser som är brott mot demokratiska principer. Det kan röra sig om olika inskränkningar, missbruk av makt, desinformation och svårigheter för media.

Särskilt oroande är utvecklingen i 32 länder, av vilka 22 är diktaturer och 10 är demokratier. I Bosnien-Hercegovina och Grekland utsätts flyktingar för diskriminering, i Brasilien sprider statliga myndigheter desinformation och i Polen och Turkiet begränsas media i sitt arbete.

I Indien, ett land som drabbats hårt av pandemin, har premiärminister Narendra Modi eldat på motsättningarna mellan hinduer och muslimer. De sistnämnda anklagas för att sprida covid-19 som en sorts jihad. 

Nio månader in i pandemin har 43 länder fortfarande nödåtgärder utan tidsbegränsning, som Albanien, Mexiko och Gambia. I början av november återinförde premiärminister Viktor Orbán undantagstillstånd i Ungern.

Viktor Orbán har även infört en krislag som ger regeringen rätt att genomdriva lagförändringar utan att de godkänns av parlamentet. Inte heller får några regionala eller kommunala val eller folkomröstningar hållas så länge lagen gäller. 

300 gripna journaliser

Året där alla blickar riktats mot pandemin har även nyttjats för att slå hårt mot journalister. Hos Reportrar utan gränser har rapporterna kommit i strid ström.

Många länder införde snabbt undantagslagar och nödåtgärder som ledde till att journalister greps och ibland fängslades. Enligt Reportrar utan gränser har 300 journalister utsatts för rättsliga åtgärder eller attackerats på grund av sin rapportering om covid-19. Mellan mars och maj fyrdubblades antalet gripna journalister.

I länder som Kina, Myanmar, Jordanien och Iran har journalister fängslats anklagade för att ha spridit felaktig information om coronaviruset. 

I slutet av december hade hittills 50 journalister dödats i världen, en stor del av dem i Latinamerika som allt mer sticker ut som den farligaste regionen för journalister. Normalt är det journalister som rör sig i krigsområden som drabbas värst, men 2020 är det fler journalister som mördats i icke-konfliktdrabbade länder vilket visar ett trendbrott. 

En fråga många ställer sig är om satsningar på demokrati kan få det tuffare i skuggan av pandemin. De humanitära behoven är stora och risken finns att bidragarländer allokerar om en del pengar från demokrati- till humanitärt bistånd. 

– Vi har redan sett att vanligt hälsoarbete fått stå tillbaka för mer akuta insatser, jag har ännu inte hört att medel tas från långsiktigt demokratiarbete men det kan bli en utmaning att försvara dessa insatser när man ska hantera mer akuta behov, säger Jan Pettersson.

David Grossman