Go to main navigation
Afrikanska unionens plenum

Afrikanska unionen (AU) har sitt huvudsäte i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. När Europeiska unionen (EU) vill förhandla partnerskap med AU är det mycket som avgörs här. 

Foto: Shutterstock

nyhet

Afrikanska unionen vill inte att EU dikterar villkor för nytt avtal

EU-kommissionen har tagit fram ny strategi för Afrika. Den är tänkt som en nystart för ett partnerskap med den Afrikanska unionen, som är försiktigt positiv, men samtidigt inte vill att EU dikterar villkoren.  

År 2020 är ett viktigt år för EU:s relationer med Afrika. EU-kommissionens strategi för Afrika, som presenteras idag, är tänkt som en nystart för hur unionen ska samarbeta med Afrika framöver. 

EU ser ett jämlikt partnerskap som en ledstjärna i den nya strategin. Det talas om samarbeten inom flera områden - från jobb och tillväxt till klimat, migration och säkerhet. 

— Det är dags för ett nytt kapitel i EU:s och Afrikas förhållande. Om vi ska kunna förändra så behöver vi börja lyssna på vad Afrika vill, säger EU:s kommissionär för internationella partnerskap, Jutta Urpilainen till OmVärlden. 

EU-kommissionens ambition är att fördjupa samarbetet med Afrika på alla plan. Det handlar om politiskt engagemang, bistånd, säkerhet och näringsliv. 

— En av idéerna bakom strategin är att förändra narrativet om Afrika som ofta är negativ. Vi måste börja se en kontinent full av energi och möjligheter, säger Jutta Urpilainen.

Ett politiskt skifte

Strategin är bara en del av EU:s nya storsatsning på fördjupade relationer med den afrikanska kontinenten. När den nya EU-kommissionen tillträdde i december 2019 gjorde dess ordförande, tyskan Ursula von der Leyen, klart att relationen med Afrika var av högsta prioritet. 

Ursula von der Leyens första utlandsresa gick till Etiopiens huvudstad, Addis Abeba. När EU-kommissionen och Afrikanska unionen möttes i Etiopien i slutet av februari var 20 av 27 EU-kommissionärer på plats. En sådan uppslutning har aldrig tidigare skådats och gav en tydlig politisk signal. 

Det breda EU-engagemanget för Afrika är nytt. För bara några år sedan var Afrika främst ett fokus för EU:s biståndspolitik. I övrigt intresserade kontinenten inte EU-ledarna nämnvärt. Den senaste tiden har EU börjat fördjupa samarbetet med Afrika på flera områden.

Migration och geopolitik

Chloe Teevan på tankesmedjan European Center för Development Policy Management (ECDPM) är expert på relationer mellan EU och Afrika. Hon lyfter fram två förklaringar till EU:s nya engagemang för Afrika. 

— För det första är migration en stor anledning till att många medlemsländer börjat engagera sig för Afrika de senaste åren. Att investera i jobb och tillväxt i Afrika ses som ett sätt att förhindra migrationsströmmar till Europa, säger Chloe Teevan. 

Den andra förklaringen är den geopolitiska situationen i världen. EU är Afrikas främsta partner vad gäller handel, utländska investeringar och bistånd. Den växande konkurrensen från andra länder, som Kina och Ryssland, piskar på EU att lägga i en högre växel. 

Den senaste tiden har också några av EU:s forna vänner vänt unionen ryggen. Storbritannien har lämnat EU, och USA drar sig allt mer ur internationella samarbeten. 

— När USA inte längre är EU:s multilaterala allierade behöver Europa nya allierade. Den Afrikanska unionen är en multilateral organisation som det därför är naturligt för EU att vända sig till, säger Chloe Teevan. 

Läs mer om hur brexit påverkar EU:s bistånd

Flera parallella processer komplicerar

Den nya Afrika-strategin är bara en del av det pussel som ska definiera EU:s framtida relation till Afrika. Just nu pågår slutförhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal som ska ta vid när det nuvarande Cotonouavtalet löper ut vid årsskiftet. Cotonouavtalet reglerar EU:s nuvarande samarbete med Afrika. 

I oktober håller EU och den Afrikanska unionen (AU) toppmöte om framtida samarbeten. Ett partnerskap mellan de två unionerna kompliceras av de senaste årens migrationsavtal mellan EU och enskilda afrikanska länder. 

När EU-kommissionen träffade sina kollegor inom AU i slutet av februari var budskapet tydligt: EU kan inte diktera villkoren. AU:s motto var: Afrikanska lösningar på afrikanska problem.

John Charles Njie är ordförande för den gambiska paraplyorganisationen för civilsamhällesorganisationer, Gambia NGO Association. Han säger till OmVärlden att Afrika måste få äga sin egen utveckling. Han understryker vikten av att Afrika sitter med vid förhandlingsbordet med EU som jämlikar. Samtidigt varnar han för korrupta afrikanska ledare, som inte alltid agerar för folkets bästa. 

— Nyckeln är att involvera det afrikanska civilsamhället. De måste vara vakthundar för att se till att deras politiska ledare agerar i folkets intresse. För att kunna det behöver de ha stöd utifrån, från EU. Det behövs ett system som innebär att civilsamhället alltid är inkluderad i beslutsprocessen, säger John Charles Njie. 

Efter att EU-kommissionen presenterat sin strategi den 9 mars ska den förankras i medlemsländerna för att sen antas av stats- och regeringschefer i juni 2020.

EU är Afrikas främsta partner vad gäller handel, utländska investeringar och bistånd. År 2018 uppgick EU:s handel med Afrika till 235 miljarder euro (32 procent av Afrikas handel), investeringar från EU uppgick till 222 miljarder euro och EU:s bistånd till Afrika var 19,6 miljarder euro (46 procent av det totala biståndet till Afrika).

Charlotta Asplund Catot

Läs mer: 

Det här står på spel i EU:s framtida bistånd

Nu ska EU locka företag till Afrika – men vem är egentligen vinnaren?