Go to main navigation
Kvinnor från ursprungsfolken i Bolivia

Den bolivianska kvinnoorganisationen för bönder och ursprungsfolk, Bartolina Sisa, här med ledaren Segundina Flores i mitten, vill se nyval i Bolivia och är kritiska till att de skjuts upp ännu en gång.

Foto: Privat

nyhet

Amnesty vill se utredning av människorättsbrott i Bolivia

Ett år efter att president Evo Morales avgick och oppositionen tog makten med militärens samtycke i Bolivia har händelserna ännu inte utretts. Nu rekommenderar Amnesty International en oberoende utredning. 

De första två veckorna i augusti i år skakades Bolivia av fler än 100 vägblockader över hela landet. Tusentals medlemmar av ursprungsfolks- och fackföreningsrörelsen protesterade mot att det nyval som först utlovats till 3 maj och sen sköts upp till 6 september återigen skjutits upp till 18 oktober.

Protesterna ledde till våldsamma konfrontationer mellan inte bara demonstranter och polis och militär, utan även med rörelser som står den sittande president Jeanine Añez nära. Regeringen ska ha kommit överens med delar av oppositionen om att skjuta upp valet på grund av att Bolivia står inför ökande smittspridning av covid-19. 

Samtidigt menar ursprungsfolksrörelsen, fackföreningarna och även delar av den tidigare presidenten Evo Morales parti MAS att regeringen utnyttjat pandemin för att tvinga missnöjda bolivianer att stanna hemma. De får stöd av människorättsorganisationen Amnesty International.

– Vi kämpar inte bara för nyval, utan för hälsovård, utbildning, ekonomiska resurser, naturresurser och allt annat som vi lider av, utan arbete, utan möjlighet att lämna våra hem. Därför kämpar vi, och för mina bröder och systrar som nu befinner sig på vägarna, sa Segundina Flores, chef för den nationella konfederationen för Bolivias bonde- och ursprungsfolkskvinnor Bartolina Sisa, i ett pressmeddelande under protesterna. 

När OmVärlden ringer upp Segundina Flores på en sprakig telefonlina till Bolivia säger hon att situationen i Bolivia är mycket svår efter, vad hon kallar, den statskupp som skedde i november förra året. Det var då Evo Morales anklagades för valfusk och landets arméchef bad honom avgå. 

Eftersom även vicepresident Alvaro García Linera såväl senatens talman som förste vice talman också avgick trädde andre vice talman i senaten in som president, Jeanine Añez, från det konservativa högerpartiet, Demócratas. En av hennes första order som interimspresident var att sätta in militären mot de landsomfattande protester som skakade landet. 

35 dödade och 833 skadade

I den nya rapporten Healing the pandemic of impunity (Läka straffrihetens pandemi) från Amnesty International fastslås det att mellan 24 oktober och 28 november 2019 dödades 35 personer och ytterligare 833 personer skadades när polis och militär sattes in mot framför allt de ursprungsfolks- och fackföreningsrörelser som anklagade interimsregeringen för statskupp och krävde nyval.  

Enligt Amnesty International har den bolivianska armén under våren 2020 fortsatt att utöva förtyck och hotat sig till ytterligare förmåner genom att öppet ställa krav på Bolivias parlament. Segundina Flores säger till OmVärlden att våldet mot inte bara polis och militär har fortsatt efter konfrontationerna förra året, så har även attackerna från de medborgarrörelser som står nära regeringen. 

– Det är inte bara polisen som hotar oss, utan även organisationer som står regeringen nära går hårt mot oss. De hotar oss, attackerar oss och diskriminerar. De stoppar oss ursprungsfolk på gatan och säger vi inte får klä oss som vi vill. De vill inte se oss ute. De är rasister och fascister, säger Segundina Flores. 

Hon är själv före detta parlamentariker för MAS, och står bakom partiets kandidat, Luis Arce inför valet, men är övertygad om att president Jeanine Añez gör allt för att skjuta upp valet så långt det går. I de senaste valundersökningarna skulle Luis Arce vinna en första valomgång. 

Segundina Flores ville ha val redan 3 maj, och det faktum att man sedan sköt upp valet igen till i oktober, efter att först sagt september, gjorde att hon och hennes organisation Bartolina Sisa tog till gatorna nu i augusti. 

– Men oavsett vad kommer MAS vinna, och med dem folket. Vi står bakom dem. Vi fattiga i Bolivia lever under förtryck efter kuppen. Polisen och militären har allierat sig med regeringen. Det finns ingen som skyddar oss, säger hon.

Utnyttjat karantänlagar

Amnesty International skriver i sin rapport att Bolivias interimsregering utnyttjat covid-19-pandemin för att införa restriktiva karantänlagar som använts för att jaga oppositionella och kritiker, såväl politiker, som journalister och representanter för civilsamhället. Amnesty har också registrerat hur regeringen gett sig på rättsväsendet. 

Händelserna kring valet 20 oktober 2019 och därpå har fortfarande inte utretts. Amnesty rekommenderar Bolivias regering att släppa in en oberoende granskningskommitté i landet för att utreda händelserna.

I ytterligare 19 rekommendationer uttrycker Amnesty stark kritik mot hur interimsregeringen och militären utnyttjat pandemin för förtryck, övergrepp och även att neka ursprungsfolken rätt till hälsovård samtidigt som covid-19 slår hårt mot just fattiga och marginaliserade grupper som bland andra ursprungsfolk. 

Bolivia är långt ifrån lika hårt drabbat av covid-19 som Peru, Chile, Mexiko och Brasilien, men den 23 augusti hade man fler än 108 000 registrerade fall av smitta och fler än 4 400 personer hade dött av viruset, enligt John Hopkings university. Liksom grannländerna ökar smittspridningen just nu fort. 

Erik Halkjaer