Go to main navigation
Anders Kompass

Den svenska diplomaten Anders Kompass, som själv larmat om övergrepp inom FN-insatser, tror inte på förklaringar om att FN inte kände till de nya övergrepp som kommit fram.

Foto: Violaine Martin/Un Photo

nyhet

Anders Kompass tvivlar på att FN inte kände till övergrepp i Kongo

De organisationer vars medarbetare anklagas för övergrepp i Demokratiska republiken Kongo ger uttryck för kraftig chock. Visselblåsaren Anders Kompass tror inte på förklaringar om att ingen känt till vad som skett.

– Jag tror att det är uppenbart att vi är chockade av de här vittnesmålen, säger Oliver Schulz, generalsekreterare för Läkare utan gränser i Sverige till OmVärlden.

Läkare utan gränser är en av flera organisationer vars medarbetare pekas ut som skyldiga till övergrepp i en ny rapport. Granskningen innehåller vittnesmål från över 50 kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp av hjälparbetare under ebolainsatsen i Demokratiska republiken Kongo.

– Det är människor som redan är i en sårbar situation, som blivit utsatta. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att sådant här inte ska ske, säger Oliver Schulz.

Granskningen har inte visat hur många fall som går att koppla till de olika organisationerna, förutom att majoriteten av övergreppen ska ha utförts av personer knutna till Världshälsoorganisationen, WHO.

Starkt stigma 

Läkare utan gränser utreder nu vad som har skett. Oliver Schulz betonar att organisationen har skarpa riktlinjer för sina anställda, som även inkluderar nolltolerans mot sexköp. 

De tar också upp frågan med personer utanför Läkare utan gränser, i de lokala samhällena där de verkar. En av de stora utmaningarna med att sätta stopp för brotten mot etiska regler är nämligen att offren är så rädda för att berätta, säger Oliver Schulz.

– Det kan man också se i den här granskningen. Det finns ett starkt stigma och man oroar sig för vad familjen ska säga om sanningen kommer fram, säger han.

Den brittiska organisationen Oxfam, som tidigare varit i blåsväder för liknande skandaler, svarar OmVärlden i ett mail: "Det här är anklagelser som Oxfam tar på största allvar och kommer utreda vidare. Vi gör allt vi kan för att förhindra trakasserier och övergrepp och arbetar hela tiden för att fortsätta förbättra våra metoder för att skydda människor och ge dem möjlighet att rapportera in när de ser att något är fel."

I ett internationellt uttalande sällar sig FN:s barnfond, Unicef, till löftena om utredning:

"Den personal som visar sig ha begått sexuella övergrepp kommer att få allvarliga påföljder," skriver de. Även FN:s migrationsorganisation IOM uppger att de ska utreda. 

WHO, som uppger att de inte känt till vad som pågått, skriver i ett uttalande: "Handlingarna som påstås ha begåtts av individer som utgav sig arbeta för WHO är oacceptabla och det här kommer att utredas grundligt".

”Många måste ha vetat”

Det mest allvarliga med det som nu rullas upp i DR Kongo är att ingen slagit larm – trots att många måste ha sett och vetat vad som pågick. Det säger den svenska diplomaten Anders Kompass, som under sin tid som FN-diplomat avslöjade sexövergrepp utförda av FN-styrkor i Centralafrikanska republiken 2015.

– Det här har pågått under flera år och så synligt, då undrar man ju varför ingen av FN-medarbetarna eller medarbetarna i organisationerna slagit larm, säger Anders Kompass.

Han är övertygad om att vetskapen funnits bland hjälpinsatsen kring den eboladrabbade staden Beni.

– Om chaufförer transporterat kvinnor till de här männen på deras hotell till exempel, då måste ju många vetat.

Efter skandalen som Anders Kompass blottlade i Centralafrikanska republiken har FN gjort en stor affär av att de förbättrat systemen för att förebygga övergrepp och för att kunna rapportera om man upptäcker att sådana sker, för att sätta stopp för den tystnadskultur som genomsyrat branschen. Frågan är vilken skillnad det egentligen gjort.

– Om personer fortfarande låter bli att anmäla för att de oroas över att förlora sina jobb, för att de tittar på vad som hände mig, så har ju FN misslyckats. Då kan man ha hur många policies som helst utan att det gör någon skillnad, säger Anders Kompass.

Att detta får lov att fortgå innebär också att förtroendet för biståndet riskerar att skadas allvarligt, framför allt bland dem som utsätts, men också stödet för biståndet i stort, säger Anders Kompass. 

Han menar att biståndsmotståndare kan använda övergreppen som argument för att budgetar ska skäras ner och för att undergräva det arbete som görs.

Läs också: FN och övergreppen: "Ingenting har hänt – straffriheten är kvar"

Moa Kärnstrand