Go to main navigation
Demonstranter med plakat på torg.

Demonstrationerna för demokrati i Hongkong har pågått sedan sommaren 2019. 

Foto: Studio Incendo

utmaningar 2020

Bara Sverige tycker demokratibistånd är viktigt

Del två i OmVärldens utvecklingspolitiska spaning är demokrati och mänskliga rättigheter. Viktiga för svensk utvecklingspolitik, men inte i andra givarländer. Trots detta spås demokratifrågorna få än mer utrymme.

UTMANINGAR 2020 - DEMOKRATI. I juni 2019 publicerade EU:s statistikbyrå, Eurostat en undersökning över hur invånarna i EU:s medlemsländer ser på internationella utvecklingsfrågor. På frågan om vilka områden som är viktiga att satsa på hamnade utbildning, hälsa, sanitet och ekonomisk utveckling högt på listan.

I Danmark och Finland ansåg ungefär hälften av de tillfrågade att utbildning var av högsta prioritet. I bara ett land i EU ansåg majoriteten av de tillfrågade att demokrati och mänskliga rättigheter är av största vikt – Sverige.

I endast tre av EU:s 28 medlemsländer rankar invånarna demokrati som en av den internationella utvecklingspolitikens tre största utmaningar. 

Kanske är det inte heller en slump att stöd till demokrati och mänskliga rättigheter utgör ungefär en fjärdedel av Sveriges totala bistånd. Det är nästan dubbelt så stor andel som genomsnittet för världens största biståndsgivarländer, inom OECD.

Demokratisatsning

Nyligen drog den svenska regeringen igång en förnyad satsning på demokratibistånd, som en del av januariöverenskommelsen, efter krav från Liberalerna och Centerpartiet.

– Jag uppfattar det som att regeringen vill ha det som en integrerad del av utrikespolitiken, och lite som feministisk utrikespolitik där man inkluderar utrikeshandel och utrikespolitik med bistånd som sedan paketeras i en svensk modell. Demokratisatsningen kommer att bli mer konkret under 2020 . Det ska bli intressant att se vart den tar vägen, säger Jan Pettersson, som är kanslichef på den statliga kommittén för utvärdering av det internationella biståndet, Expertgruppen för biståndsanalys, EBA.

Några ytterligare medel till den nya satsningen på demokratiutveckling finns inte. Finansieringen sker genom befintliga anslag, varför en omfördelning inom biståndsbudgeten kan vara att vänta.  

För Jan Pettersson konstaterar att stärka demokratier, motverka fallande demokratier och att i någon mån demokratisera auktoritära stater kräver stora resurser och insatser på många håll.

En viktig form av stöd

– Små stödinsatser till olika civilsamhällesorganisationer på många platser är en dyr, men viktig form av stöd. Ta Turkiet, som EBA hade en studie om för en tid sedan. Där är det centralt för civilsamhällesorganisationer att ha ett stöd utifrån för att överhuvudtaget kunna verka. 

Jan Pettersson räknar med att det kommer bli fortsatt diskussion kring bistånd och enprocentmålet i riksdagen inför budgeten 2021. Detta eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna inte står bakom målet. Han tror också att politiseringen och polariseringen kring Sveriges bistånd kan komma att öka.

 – Tendensen är att de som är negativt inställda till bistånd blir än mer negativa och de som är positiva mer positiva. Antagligen ett tecken på att vi generellt har ett sådant politiskt klimat idag. Låt oss ändå hoppas på ett sansat samtal om vad bistånd bör användas till, säger Jan Pettersson.

David Grossman