Go to main navigation
Lena Ingelstam, Erik Lysén och Mariann Eriksson innehar chefsposter inom biståndsbranchsen som sett stora lönelyft.

Som ny generalsekreterare för Diakonia höjer Lena Ingelstam organisationens chefslön kraftigt. Även Erik Lysén, på Act Svenska kyrkan och Mariann Eriksson, på Plan Sverige representerar organisationer vars chefslöner ökat ordentligt genom åren.

Foto: Anders Bergkvist

lönelistan

Biståndsbranschens chefslöner ökar kraftigt

Biståndschefernas löner ökar långt över genomsnitt, visar OmVärldens granskning. ”Varför ska det vara mindre betalt än om du sitter på Indiska eller MQ?” säger Charlotte Rydh, generalsekreterare för Giva Sverige.

Under perioden 2013—2018 ökade svenskarnas löner med i genomsnitt 13,1 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt visar OmVärldens sammanställning av sju års lönelistor att chefslönerna inom biståndsbranschen ökade med i genomsnitt 18,1 procent under perioden 2013—2019. 

Den biståndsorganisation som sticker ut mest i statistiken är Diakonia, vars huvudmän är Svenska Alliansmissionen och Equmeniakyrkan. På sju år har lönen för organisationens generalsekreterare ökat med 47,5 procent, från 43 392 till 63 800 kronor. 

Organisationens nya generalsekreterare, Lena Ingelstam, som tillträder 15 juni höjer lönen till 72 000 kr. Det ger en löneökning på 66 procent sedan 2013, räknat på 2020-års lön.

— Jag hoppas att fokus inte ska ligga på just lönefrågan, utan på vad vi verkligen uträttar. Jag känner att jag har fått ett stort ansvar och kommer att jobba stenhårt för Diakonia, och att det är det man ser, vad vi uträttar i första hand, säger Lena Ingelstam.

Svenska kyrkans biståndsavdelning, Act Svenska kyrkan, har också gett sin chef ett stort lönelyft genom åren. Erik Lysén som varit chef för organisationen sedan 2013 har på sju år höjt sin lön från 64 000 till 79 500 kronor.

— Act Svenska Kyrkan är inte en organisation, utan en del av kyrkokansliet. Jag är en av elva avdelningschefer, men har i relation till de andra legat i det lägre lönespannet. Min chef har därför vid två tillfällen lyft min lön lite mer för att inte tappa i förhållande till de andra, säger Erik Lysén.

Läs en längre intervju med Erik Lysén här.

Inget konstig med höga löner

Charlotte Rydh är generalsekreteraren för insamlingsorganisationernas branschorganisation, Giva Sverige. Hon säger i OmVärlden podd att hon inte tycker att de höga lönerna är så konstiga. Själv tjänar hon 70 000 kr.

— Tittar man på er tabell så är kanske inte ökningarna i sig så intressanta, utan var nivåerna ligger på idag. Krasst är det inte så att någon av de här nivåerna egentligen är exceptionell i relation till vad de här organisationerna har för omsättning och verksamhet, säger hon.

Charlotte Rydh tycker det är viktigt att den ideella sektorns representanter står upp för att det är okej att få betalt, även om man också brinner för frågorna man jobbar för.

— Vi pratar om en sektor där man arbetar för de mest utsatta i världen, och om frågor som handlar om vilket samhälle vi ska ha, med solidaritet och medmänsklighet. Varför ska det vara mindre betalt än om du sitter på Indiska eller MQ?

Ytterligare en organisation som sticker ut i OmVärldens lista är Plan Sverige, där generalsekreterarens lön ökat från 63 895 till 84 000 kronor på sju år. Sett till organisationens årsredovisningar har omsättningen under period 2013—2018 ökat från 300 till 538 miljoner kronor, insamlingen från 179 till 240 miljoner kronor och antalet anställda från 60 till 94. 

Diakonia har visserligen också ökat sin omsättning, från 473 till 517 miljoner kronor under samma period och antalet anställda från 259 till 265. Insamlingen har mer än fördubblats, men 2018 samlade organisationen in 68 miljoner kronor, vilket ur branschsynpunkt är relativt lite. 

— Det är klart att vi med lönen gör ett stort kliv jämfört med tidigare, men vi ligger nu i paritet med övriga organisationer i branschen. I den nedre delen av mitten. Vi har tidigare legat rätt lågt och Lena har också fått gå ner i lön i förhållande till sitt tidigare jobb, säger Pether Nordin, styrelseordförande för Diakonia.

Mindre löneökningar

I det övre skiktet på OmVärldens jämförande lista är löneförändringarna mindre. Rädda Barnens och Röda Korsets generalsekreterare har på sju år ökat sina löner med 12 respektive 14 procent. Det är en löneökning som de flesta svenskar känner igen, enligt SCB.

På utrikesdepartementet har ministern för internationellt utvecklingssamarbete och ministerns statssekreterare fått löneförhöjningar över det svenska genomsnittet. Hos biståndsmyndigheten Sida ligger både generaldirektörens och överdirektörens löneförhöjningar under snittet. 

Listans mest välbetalda chef är generalsekreterare på organisationen International IDEA, men på sju år har lönen bara ökat med sex procent. Kevin Casas-Zamora, som tillträdde i augusti 2019, sänkte sin nettolön med 1 000 euro i jämförelse med sin företrädare Yves Leterme.

— Röda Korset och Rädda barnen låg på 80 000 kronor redan 2013, och Diakonia på 44 000 kronor. Det är nästan halva lönen, men Röda Korset och Rädda Barnen har en omsättning på mer än en miljard. Det är mycket pengar och ansvar. Det är viktigt att sätta lönen i relation till vilket ansvar cheferna har, säger Charlotte Rydh.

Både Röda Korset och Rädda Barnen har genom åren fått mycket kritik för sina höga löner. Charlotte Rydh bortser inte från att andra organisationer som höjer sina löner kraftigt kan råka ut för samma sak.

— Det finns alltid de som hör om löner på 75 till 80 000 kronor och tycker det är orimligt, men då ska man tänka på att i sektorn i stort ligger medellönen på 36 000 kr för medarbetare och för chefer 53 000 kronor. Det är inte så att sektorn är överbetald, säger Charlotte Rydh, som talar utifrån Giva Sveriges alla medlemsorganisationer, inte bara biståndsorganisationer.

Diakonias blivande generalsekreterare Lena Ingelstam konstaterar att många på OmVärldens lista tjänar enormt mycket.

— Det är viktigt att det finns ett löneläge som inte skadar förtroendet för vad det är vi vill uträtta. Att man inte lägger sig som näringslivet, utan på en nivå som är rimlig, säger hon.

OmVärldens chefredaktör har idag ungefär samma lön, 45 000 kronor, som chefredaktören 2013. På grund av Sidas upphandlingsregler varierar chefredaktörens arbetsgivare för olika perioder, varför lönen inte är jämförbar. 

Erik Halkjaer 

Rättelse: i en tidigare version angav felaktigt Charlotte Rydh företaget Ericsson som exempel på ett jämförbart företag i fråga om chefslöner. 

Så mycket har lönerna ökat 2013—2019

(jämförelsen bygger på OmVärldens första lönelista från 2013, lönerna anges brutto, i kronor per månad om inget annat anges)

Organisation/position Chefslön 2013 Chefslön 2019 Ökning i %
IDEA (lön i euro, omräknad till SEK) 130 920 (netto)  139 386 (netto)    6,5
Ministern för internationellt utvecklingssamarbete, UD 118 000  139 000  17,8
Generaldirektör, Sida 111 500  123 200  10,5 
Överdirektör, Sida  93 400   101 300    8,5
Statssekreterare, UD  88 700  102 700  15,8
Röda Korset  86 000  96 350  12,0
Rädda Barnen  83 000  95 000  14,5
Stockholm Environment Institute  81 000  105 000  29,6
SOS Barnbyar  75 000  90 000  20,0
Olof Palmes internationella centrum  66 244   76 284  15,1
Act Svenska kyrkan  64 000  79 500  24,2
Plan Sverige  63 895  84 000  31,5
Action Aid  58 500  66 000  12,8
We Effect  57 500  70 400  22,4
Forum Syd   54 400  67 500  24,1
Amnesty Sverige  54 100  67 986  25,7
Diakonia   43 392  63 800  47,0
Swedish International Liberal Center (Silc)  43 200  54 000  25,0 
 Totalt  1372751  1621406  18,1

Källor: Organisationernas egna data