Go to main navigation
Eukalyptusodlingar i Cerrado, Piauí, Brasilien

Organisationen FIAN säger att bland annat stora eukalyptusodlingar utgör en fara för inte bara miljön, utan även lokalbefolkningens rättigheter och överlevnad i nordöstra Brasilien.

Foto: Pedro Helder Pinheiro/Shutterstock

nyhet

Människorättsorganisation anklagar AP-fond för landgrabbing

Människorättsorganisationen FIAN anklagar Andra AP-fonden för delaktighet i landgrabbing i Brasilien. AP-fonden nekar och får stöd av Världsbankens oberoende panel för ansvarsutkrävande. 

I december förra året bad tre brasilianska medborgare Världsbankens oberoende panel för ansvarsutkrävande att göra en utredning av ett av bankens projekt. Det handlade om ett projekt för att dela ut markrättigheter i delstaten Piauí, i nordöstra Brasilien.

De tre personerna bakom förfrågan var alla själva invånare i regionen Cerrados, i Piauí. De fick snart stöd av flera invånare i området, som också vill se en närmare granskning av projektet. 

Lokalbefolkningen hävdar att Världsbankens projekt prioriterar markägare som driver storjordbruk och monokulturodling, framför lokala småbrukare. Detta trots att stora delar av lokalbefolkningen brukat marken i generationer, menar personerna bakom förfrågan. 

I början av augusti avslog panelen förfrågan. Den ansåg inte att Världsbanken kan ställas till svars för anklagelserna, som även inbegriper landgrabbing. Tillsammans med 29 andra organisationer skrev FIAN Sverige ett brev till Världsbankens landchef i Brasilien med en uppmaning att stoppa landgrabbing och miljöförstöring i Piauí.

– Världsbanken finansierar ett projekt för att se vem som är ägare till vilken mark och ger folk papper på det. Fram till nu har mycket mark inte varit registrerad, det vill säga att man vet vem som äger den, säger Catarina Antikainen, ledamot i människorättsorganisationen FIAN Sveriges styrelse.

Studieresa till Brasilien 

Catarina Antikainen var själv i Piaui på studieresa med representanter från ett 30-tal organisationer i slutet av 2017. Hon säger att stora delar av marken brukas av till exempel urfolk och ättlingar till förrymda slavar.

–  De har en lång historia i regionen, men har inga papper på att de äger marken. Då kommer Världsbanken med det här projektet för att registrera markägare i en process som på grund av dålig infrastruktur, information och byråkrati i mångt och mycket utesluter lokalbefolkningen, säger Catarina Antikainen. 

Enligt FIAN har hittills ingen representant för de lokala småbrukarna fått laglig rätt till mark via Världsbankens projekt. Det hela kompliceras också av att de vill ha kollektiva markrättigheter, medan Världsbanken prioriterar individuella ägare, menar Catarina Antikainen. 

Både FIAN och personerna bakom förfrågan om en utredning av projektet hävdar att många av dem som förvärvat landrättigheter genom projektet fått det genom landgrabbing, det vill säga att de tagit marken med våld för att sedan hävda att den är deras.

I förfrågan till Världsbankens oberoende panel beskrivs hur de nya ägarna till marken ofta bedriver storskalig odling av sockerrör, soja, eukalyptus och bomull som utarmar jorden, slår ut lokalinvånarnas småjordbruk och i förlängningen utgör ett hot mot urfolkens existens.

Bakom de storskaliga jordbruken står ofta brasilianska och utländska investerare, bland annat pensionsfonder, som svenska Andra AP-fonden. FIAN kräver att pensionsfonderna tar sitt ansvar för mänskliga rättigheter, den biologiska mångfalden och klimatet.

Andra AP-fonden för dialog med FIAN 

Andra AP-fondens chef för kommunikation och ägarfrågor, Ulrika Danielsson, menar att fonden knappast kan hållas ansvarig för landgrabbing i Brasilien. I ett mejl till OmVärlden skriver hon att Andra AP-fonden haft en dialog med FIAN i många år, både vad gäller landgrabbing och transparens kring investeringar. 

”Andra AP-fonden anser inte att köp av jordbruksfastigheter i länder med tydlig äganderätt och av en jämbördig part är landgrabbing”, skriver hon. Vidare konstaterar hon att hållbarhetsfrågor är mycket centrala för fonden och att Andra AP-fonden är en av initiativtagarna till de principer för ansvarsfulla investeringar i jordbruk som ingår i FN:s principer för hållbara investeringar, PRI.

Enligt Ulrika Danielsson kontrollerar Andra AP-fondens förvaltare ”alltid att jordbruksmark som finns på tidigare skogsmark har konverterats enligt brasiliansk lag. Detta görs genom att kontrollera historiska satellitbilder. Våra förvaltare kan dagligen få satellitbilder över de landområden vi investerat i.” 

Catarina Antikainen ger inte mycket för Andra AP-fondens argument att hållbarhetsfrågor är centralt i fondens investeringar. Hon ser snarare att det handlar om finansiell hållbarhet. 

– De påstår att de gör rätt, att just deras investeringar inte leder till landgrabbing. De säger att de också varit på plats och fått tredjehandsrapporter, som ingen annan fått se, där det står att det inte är några problem. I slutändan är det ändå den ekonomiska hållbarheten som talar högst. Just markinvesteringar är populärt då de är lönsamma på lång sikt, säger Catarina Antikainen. 

Catarina Antikainen tycker det är positivt att Sveriges regering lyfter klimatarbetet i den svenska pensionslagen, men vill också att svenska pensionsfonder ska ta större hänsyn till mänskliga rättigheter. Detta eftersom allt fler människor mördas i världen för att de försvarar biologisk mångfald och rätten till egen odlingsmark. Bara under 2019 dödades 24 miljöförsvarare i Brasilien, enligt organisationen Global Witness

Andra AP-fonden har själva identifierat Brasilien som ett högriskland i sin människorättsrapport för 2019, bland annat på grund av barnarbete och den utsatta ursprungsbefolkningen inom jordbrukssektorn.

Erik Halkjaer

Rättelse: I en tidigare version beskrevs FIAN felaktigt som en biståndsorganisation. Organisationen arbetar först och främst med att försvara mänskliga rättigheter.