Go to main navigation
Kvinna testar för covid-19 på Madagaskar

Flera svenska biståndsorganisationer menar att EU i sitt globala svar på coronapandemin saknar fokus på bland annat de många kvinnor som står i fronten i kampen mot pandemin, som här på Madagaskar. 

Foto: World bank

nyhet

Biståndsorganisationer kritiserar EU för svagt jämställdhetsfokus

EU:s kommissionär för internationellt partnerskap, Jutta Urpilainen, menar att EU tar stort ansvar för jämställdhetsfrågor. Detta som svar på kritik från flera svenska biståndsorganisationer.

Inför ett informellt möte med EU:s biståndsministrar den 8 juni riktade 24 biståndsorganisationer i inom paraplyorganisationen CONCORD Sverige kraftig kritik mot EU. Kritiken framfördes i en debattartikel i tidningen Altinget.

I artikeln uppmanar debattörerna Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson att ”ligga på så att EU:s insatser tar hänsyn till konsekvenser för jämställdheten” under den pågående coronapandemin.

De skriver i artikeln att erfarenheter från tidigare kriser visar att fler flickor gifts bort, utsätts för våld och sexuella övergrepp, går miste om skolgång och att både barn- och mödradödlighet riskerar att öka i spåren av covid-19. Likaså begränsas kvinnors möjligheter att göra sina röster hörda. 

”Men all denna kunskap verkar som bortblåst i EU-kommissionens meddelande från den 8 april som ska ligga till grund för EU:s globala respons mot coronapandemin. Det är slående hur bristfällig analysen är av hur pandemin drabbar flickor och pojkar, kvinnor och män olika”, skriver de 24 undertecknarna i artikeln.

Tunt med jämställdhet

Enligt debattörerna nämns jämställdhet en gång i EU:s dokument EU:s globala svar på covid-19-pandemin, och ordet kvinnor två gånger. Våld mot kvinnor nämns inte alls, eller hur kvinnors och flickors situation påverkas av pandemin.

Mest anmärkningsvärt tycker organisationerna det är att ”kvinnors viktiga roller i hanteringen av pandemin, och nödvändigheten av att involvera civilsamhället i responsen, överhuvudtaget inte nämns i kommissionens förslag.”

När OmVärlden för fram kritiken till EU:s kommissionär för internationellt partnerskap, Jutta Urpilainen, säger hon att ”EU är djupt engagerat i frågan om skydd av kvinnors rättigheter, alltid och under alla omständigheter, särskilt under covid-19”.

Kommissionärens talesperson Ana Pisonero-Hernnandez fördjupar uttalandet genom att hänvisa till ett uttalande om kvinnors rättigheter i världen under coronapandemin, av Jutta Urpilainen, EU:s höga representant för utrikesfrågor, Jospeh Borrell, och EU:s kommissionär för krishantering, Janez Lenarčič, från 29 maj i år. 

I sitt uttalande skriver de tre kommissionärerna om de frågor som debattörerna från CONCORD Sverige efterlyser, nämligen att coronapandemin särskilt drabbar flickor och kvinnor. De skriver också att 70 procent av de hälsovårds- och socialarbetare som möter covid-19 vid fronten är kvinnor. 

”Mänskliga rättigheter måste utgöra kärnan i kampen mot coronapandemin. Och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter”, skriver de tre kommissionärerna. 

Minister tar upp kvinnors rättigheter

Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, säger till OmVärlden att han under mötet med sina EU-kollegor, den 8 juni, tog upp vikten av kvinnors och flickors rättigheter och även sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). 

– Sverige är en nyckelaktör i EU:s jämställdhetsarbete. Vi har drivit jämställdhetsperspektivet i relation till coronakrisen från start, såväl i relation till responsen som återuppbyggnaden. I EU tog jag upp frågorna i det första biståndsminister­mötet om krisen och har fortsatt ligga på sedan dess. Vi tar nu frågorna vidare i arbetet med EU:s nya externa jämställdhetsplan där det första expertmötet hålls denna vecka. Vi vill att planen genomsyras av ett covid-19 perspektiv och det förvärrade läge som krisen har orsakat för kvinnor och flickor, säger Peter Eriksson.

Han välkomnar ett aktivt civilsamhälle, som han menar hjälper regeringen att hålla trycket uppe. Det är viktigt med uppföljning och ansvarsutkrävande, säger han. 

Under mötet med EU:s biståndsministrar, ska flera ministrar även lovat att skjuta till mer pengar till Världshälsoorganisationen, WHO. Detta sedan USA, och även Brasilien sagt att de tänker lämna organisationen. Till nyhetsbyrån TT säger Peter Eriksson att det kan bli svårt att täcka upp för det ekonomiska bortfall som USA:s tillbackadragande kan innebära. 

Erik Halkjaer