Go to main navigation
Tigray, Etiopien

Den väpnade konflikten som brutit ut i Tigrayregionen i norra Etiopien påverkar svenskfinansierade biståndsprojekt i området. Projekten står just nu still.

Foto: Shutterstock

NYhet

Biståndsprojekt står still i Etiopien

Flera svenskfinansierade biståndsprojekt i Tigrayregionen, i norra Etiopien står för närvarande stilla. Kriget i området slår hårt mot både infrastruktur och kommunikation. 

Den väpnade konflikten i Etiopien har pågått i snart två veckor, och än så länge finns inga tecken på att striderna ska avta. Grannlandet Eritrea har drabbats efter att separatister i den omstridda Tigrayregionen även avfyrat tre raket som träffade huvudstaden Asmara på lördagskvällen.

Två av raketerna ska, enligt nyhetsbyrån Reuters, ha träffat Asmara flygplats. Under söndagen kom rapporter om att 34 personer skjutits ihjäl på en buss i västra Etiopien.

OmVärlden har tidigare rapporterat om spänningarna mellan ledningen i den etiopiska delstaten Tigray och Etiopiens federala regering i huvudstaden Addis Abeba. Spänningar som under de senaste två åren har trappats upp. 

Det är det regionala styret, Tigreanska folkets befrielsefront som bekämpas militärt av den federala regeringen i landets huvudstad. Tigrayområdet där konflikten bröt ut har blockerats från telekommunikation och internet, vilket gör det svårt att bekräfta uppgifter om läget i regionen.

– Situationen i Etiopien är oerhört oroväckande och vi ser mycket allvarligt på det som händer, säger Ami Hedenborg, pressansvarig och talesperson på Amnesty International Sverige.

– Amnesty kräver är att den etiopiska regeringen omgående måste se till att infrastrukturen gällande kommunikationen fungerar. Regeringen måste öppna upp för internet och telefoni, så att personer i Etiopien kan berätta för omvärlden vad det är som sker. Det är otroligt viktigt för att både regeringens militäroperationer och andra parters agerande ska kunna granskas och ansvar utkrävas.

Amnesty International kräver även att övervakare av mänskliga rättigheter ska kunna komma in i landet för att oberoende kunna granska det som sker. De kräver också att katastrofhjälp ska kunna komma fram. 

– Den etniska delen i konflikten är också mycket oroande. Det finns redan stora problem, och det är verkligen illa om det eskalerar. Som alltid hamnar civilbefolkningen i kläm. Etiopien behöver nu släppa in oberoende övervakare och se till att nödhjälp kommer fram. Det här gäller givetvis Eritrea också. Och våldet mot civila måste omedelbart upphöra.

Har ni några uppgifter om hur stor del av civilbefolkningen som kan vara drabbade?

– Vi har inte det som det ser ut nu, men Amnesty följer noga utvecklingen. Det går inte att med säkerhet säga vad som sker i landet just nu, vilket är skrämmande.

Ett stort mottagarland

Etiopien är ett av de största mottagarländerna av svenskt bistånd. Enligt samlingssidan openaid.se har 729 miljoner av det svenska biståndet gått till Etiopien under 2019, vilket gör landet till det fjärde största mottagarlandet.

Vad som kommer att hända med stödet diskuteras fortfarande. Svårigheterna att kommunicera med framförallt Tigrayregionen försvårar läget. 

– Just nu står det stilla, våra pengar används inte nu när det är en väpnad konflikt sedan en vecka. Vi har lite information om vad som händer i Tigray. Humanitära aktörer arbetar på plats och ser vad som händer, men telefonerna har varit avstängda så det har varit svårt med kommunikationen, säger Annika Nordin Jayawardena, chef för utvecklingssamarbetet med Etiopien på Sida.

Ett av Sidas stöd har riktats till att stötta sociala skyddsnät i Etiopien, och delvis berört Tigrayregionen där fattiga invånare ska fått stöd genom en katastroffond. Det är enligt Annika Nordin Jayawardena det enda stödet som gått till regeringen, mer precist till Etiopiens socialdepartement, via FN:s barnfond UNICEF. Därutöver har dock stöd  till katastroffonden kanaliserats genom finansdepartementet och vidare till Tigrayregionen.

Av det som är delegerat till ambassaden, 340 miljoner per år för 2020, har totalt 24 miljoner kronor gått till Tigray varav 6,5 miljoner kronor har gått till projektet för sociala skyddsnät. Det har redan använts, och gick till en katastroffond för människor som har fått socialbidrag, men som ändå visat sig vara undernärda, och som behöver extra pengar. Det var före kriget började och pengarna har redan betalats ut. Det finns en utbetalning nästa år till Tigray som vi får titta på nu.

Sidas stödjer även civilsamhällesorganisationer i Tigray som arbetar med stöd till ungdomar och kvinnor. Utöver det finns ett projekt med stöd till Farm Africa UWECA, en organisation som arbetar med ensamstående kvinnors sparande för att skapa bättre försörjningsmöjligheter.

Det finns också ett stöd som går via FN:s utvecklingsprogram UNDP till skogsprojekt där ungdomar kan utveckla plantskolor och delta i kommersiellt skogsbruk eller odla kryddor och ha bin för produktion av honung. Skogsprojektet får 7,8 miljoner kronor i stöd i år och ligger i östra Tigray.

– Striderna har mest varit i västra Tigray så vi får se hur det blir i det området. Det är en diskussion som vi för med UNDP, som i sin tur för diskussioner med kommissionen för miljö, skog och klimat. När det gäller projektet med stöd till Farm Afrcia UWECA har vi pratat med organisationen som sagt att kriget gör att de inte gör någonting just nu, säger Annika Nordin Jayawardena.

Har alla projekt i Tigray stannat upp? 

– De flesta program som vi stödjer står stilla i Tigray nu på grund av konflikten som pågår. Vårt stöd går inte till staten, men via FN, Världsbanken, Internationella organisationer och lokala civilsamhällesorganisationer. Icke öronmärkta medel går till humanitärt stöd i Etiopien. En del av det kan användas för krisen i Tigray. Mat och kontantbidrag är en utmaning och likaså tillgång till diesel och vatten. 

Sidas arbete med att stödja demokratiska och ekonomiska reformer på nationell nivå, inklusive jobbskapande åtgärder, är enligt Annika Nordin Jayawardena fortfarande relevant.

– Vi arbetar också med att främja fred och försoning via civilsamhället och via UNDP med ett statligt ungdomsprojekt. Vi tittar just nu på hur det stödet påverkas och diskussioner pågår, men vi är inte framme än. Det är för tidigt att säga.

Sida arbetar även med demokratiska institutioner i Addis Abeba tillsammans med UNDP, Norge, Danmark och Österrike. Det är ett arbete som behöver fortgå.

– Det här stödet går också via UNDP och där har vi haft en årsgenomgång. Det går framåt, men vi får se vad som händer. Kriget kan ju få konsekvenser i andra delar av landet och vi följer utvecklingen noga för att se vad vi kan göra med det biståndet. Kommissionen för mänskliga rättigheter är en viktig institution som vi också stödjer och som följer upp situationen i Tigray och övriga landet.     

Med diskussionerna som pågår, när tror du att ni kan säga något om stödet kommer läggas om?

– Vi tittar nu på om det behöver förändras. Vi har precis förändrat om stödet på grund av covid-19, i juni. Då gjorde vi om 100 miljoner i stöd till att fokusera på att minska spridningen av pandemin, öka jobbskapande aktiviteter och stärka hälsosystemet. Det finns mycket som vi kan fortsätta med som fortfarande är relevant, men vi får se vad som är högst prioriterat nu när det är krig i Tigray. Vi har stora insatser när det gäller att stötta fred och försoning mellan etniska grupper i flera delar av landet. Men allt som går till Tigray måste vi så klart titta på specifikt.

Naturskyddsföreningen har svårt att få kontakt

Även Naturskyddsföreningen har samarbete med ett pågående projekt i den krigsdrabbade Tigrayregionen. De har också utmaningar i att följa upp hur det går med projektverksamheten via deras lokala samarbetspartner i regionen. Det gäller jordbruksorganisationen ISD som Naturskyddsföreningen samarbetat med i många år, med huvudkontor i Addis Abeba.

– Vi stöttar deras arbete i Amhara, Tigray och Oromiya. När det gäller Tigray så hade vi kontakt med huvudkontoret senast i fredags. Internet och telefoni verkar vara avstängt i Tigray och ISD har därför själva svårt att få kontakt med sina lokala medarbetare. Det är en mycket besvärlig situation. De vet tyvärr väldigt lite vad gäller situationen själva, säger Leif Newman, chef för global samordning på Naturskyddsföreningen. 

Vad gör ni för att kunna skapa er en bild av hur projektet påverkas?

– Vi fortsätter ha nära kontakt med huvudkontoret för ISD i Addis Abeba för att få mer information och för att stötta dem. Det är en oroväckande situation som vi följer nära.

Susanna Sköld