Go to main navigation
EU_budget_bistand.jpg

Foto: EU-parlamentet

NYHET

Centerpartiet till minska biståndet till EU

Svenska EU-parlamentariker från åtta partier är i stort sett eniga om att EU:s bistånd ligger på rätt nivå. Det framkommer i OmVärldens enkät.

OmVärlden har frågat åtta svenska EU-parlamentariker om hur de ser på EU:s biståndspolitik ifråga om nivå, inriktning och prioriteringar. Och hur vill de påverka den?

Malin Björk, V:

– Vi står bakom 0,7-procentsmålet och vill helst öka biståndsbudgeten. Inriktningen måste styras mot fattigdomsbekämpning, klimatomställning, demokrati, jämställdhet och andra stora utmaningar. Jag tycker att Sverige ska vara tydliga med att biståndspengar inte kan gå till migrationskontroll.

Evin Incir, S:

– Vi vill inte att biståndsbudgeten ska dras ner. Vi vill satsa både på utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. Just nu är det humanitära väldigt aktuellt i och med de många konflikter vi ser i världen. Men även utvecklingsbiståndet måste vi fortsätta att satsa på, framför allt demokratiuppbyggnad, jämställdhet, ungas roll i samhället och klimatet.

Alice Bah Kuhnke, MP:

– Vi i världens rikaste länder har levt över våra tillgångar och överutnyttjat jordens resurser och bidragit till klimatförändringarna. Människor i de fattigaste länderna ska inte betala priset för det. Vi kommer att arbeta för att EU ska fortsätta vara världens största biståndsgivare och som ett steg se till att alla EU-länder avsätter 1 procent av sin BNI till bistånd.

Abir Al-Sahlani, C:

– Vi är nöjda med dagens nivå på EU:s biståndsbudget. Det viktiga är att den används på rätt sätt, är transparent och uppföljningsbar. Vi vill dock att svenskt bistånd i större utsträckning ska ges bilateralt och att en mindre del kanaliseras via EU. Vi vill fokusera på miljö, klimat, utbildning och jämställdhet, att insatserna samordnas bättre och att lokalbefolkningen involveras i processen.

Karin Karlsbro, L:

– Biståndsbudgeten bör höjas till 1 procent av EU:s totala budget. Pengar skulle till exempel kunna tas från jordbruksstödet. Överordnade mål ska vara demokratisering och mänskliga rättigheter. Klimatbistånd är en ny och viktig komponent. Vi vill också att en del av biståndet riktas mot kvinnor, HBTQ och SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). Bistånd ska inte ges till diktaturer eller till bevakning av EU:s gränser. 

Tomas Tobé, M:

– EU behöver en kraftfull bistånds- och utvecklingspolitik. Det viktiga är att fler länder är beredda att höja sina ambitioner och bidra med finansiering. Givetvis handlar det om fattigdomsbekämpning och att bidra till en positiv utveckling, men också om nya europeiska prioriteringsområden som klimat och migration.

Sara Skyttedal, KD:

– EU-kommissionen föreslår en ökning av EU:s utgifter inom området ”grannskap och omvärlden”, vilket är en korrekt prioritering. Syftet med EU:s gemensamma utrikespolitik, inkluderat bistånd, bör vara att främja och försvara grundläggande värden samt medlemsstaternas intressen i EU:s närområde och i omvärlden. På så vis skapas en fredligare, säkrare och mer välmående värld. 

Charlie Weimers, SD:

– Det krävs bättre uppföljning av biståndsmedel som betalas ut av EU och nivån bör sjunka nu när Storbritannien har lämnat. Om bistånd ska skötas på EU-nivå bör samordningen ha ett mervärde. Fokus bör vara bistånd som ger människor förutsättningar till bättre levnadsnivå i deras omedelbara vardag, till exempel tillgång till vatten och sanitet samt satsningar på jord- och skogsbruk.

Enkäten är sammanställd av Bengt Rolfer och Emmeli Nilsson, frilansjournalister.