Go to main navigation
Migrantarbetare i USA arbetar på åker.

Latinamerikanska migrantarbetare plockar blomkål i Salinas, Kalifornien. Coronapandemin gör framtiden osäker för migrantarbetare i USA, vilket påverkar deras anhöriga i Latinamerika. 

Foto: David A. Litman/Shutterstock

nyhet

En halv miljon migrantarbetare i USA kommer förlora sina jobb

Den amerikanska tankesmedjan Interamerican Dialogue förutspår att fler än en halv miljon migrantarbetare i USA kommer att förlora sina arbeten. Det kommer slå hårt mot minst två miljoner hushåll i Latinamerika.

I spåren av den globala finanskrisen 2008 sjönk den totala summa pengar som migrantarbetare i USA skickar hem till sina anhöriga i hemländerna med 12 procent. Mycket talar för en liknande utveckling i spåren av den pågående coronapandemin.

Slutsatsen dras av tankesmedjan Interamerican Dialogue, som årligen sammanställer rapporter om hur mycket pengar migrantarbetare i USA skickar hem. Enligt rapporten Migrants and the Impact of the covid-19 pandemic on remittances kommer 595 000 migrantarbetare i USA att förlora sina arbeten före sommaren. 

Med tanke på att migrantarbetarna år 2018 skickade hem 84,7 miljarder US dollar, till Latinamerika kan coronapandemin slå hårt mot många fattiga familjer i regionen, som lever på de pengar deras anhöriga skickar hem. I El Salvador och Honduras står dessa pengar, så kallade remitteringar, för en femtedel av ländernas totala omsättning, BNP. 

Haitis ekonomi bestod 2018 till 39 procent av pengar som haitier i USA skickar hem. I Jamaica, Guatemala, Nicaragua och Dominikanska republiken handlade det om mellan 8 och 16 procent. 

Utöver de många migrantarbetare som kommer förlora sina arbeten, kommer många av de 9,5 miljoner återstående migrantarbetarna i USA att tjäna mindre pengar. Totalt räknar Interamerican Dialogue med att remitteringarna under 2020 kommer minska med 7 procent gentemot 2019. 

Totalt räknar Interamerican Dialogue med att fler än två miljoner hushåll kommer att gå miste om sina anhöriga migranters pengar i år. Det är hushåll för vilka remitteringar är skillnaden på liv och död. 

Latinamerika kämpade redan förra året med dålig ekonomi. Regionen har egentligen aldrig återhämtat sig efter finanskrisen 2008, skriver Världsbanken i en ny rapport, Seminannual report of the Latin America and Caribbean region – The economy in the time of covid-19

Hösten 2019 sammanföll den ekonomiska krisen i flera länder i Latinamerika med protester mot växande inkomstklyftor och utbredd korruption. Med sjunkande oljepriser och coronapendemin förutspår Världsbanken att hela regionens ekonomi kommer att backa 4,6 procent under 2020.

De länder som kommer att drabbas hårdast ekonomiskt av pandemin är Argentina, Bolivia, Brasilien, Ecuador, Mexiko och Peru. Venezuela och Nicaragua står inför totala sammanbrott med svåra konsekvenser för sina redan ansatta befolkningar. 

De länder där en stor del av befolkningen är beroende av remitteringar från sina anhöriga i USA är också några av regionens fattigaste. När Världsbanken jämför med hur fattigdomen i de länderna utvecklats sedan finanskrisen 2008 ser framtiden mycket dyster ut, med fortsatt utbredd fattigdom i spåren av covid-19.

Läs också: Ekonomisk tillbakagång kan skapa politisk oro i Afrika

Erik Halkjaer