Go to main navigation
Höga träd mot en eldhärjad, orange himmel.

Tusentals människor fick kring årsskiftet 2019/2020 evakueras från East Gippsland, i Australien på grund av de omfattande skogsbränder som drabbat landet.

Foto: Reid/Creative Commons

Utmaningar 2020

”De kommande tio åren blir avgörande”

Del tre i OmVärldens utvecklingspolitiska spaning är klimatet. Skogsbränder i Australien, rekordnivå av koldioxid i atmosfären, USA:s exit från Parisavtalet och kapsejsat klimatmöte i Madrid. Klimatåret 2019 stängde i en dyster ton, men det finns hopp.

UTMANINGAR 2020 - KLIMATET. År 2019 kom att definiera klimatdebatten. Det menar Owen Gaffney på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet. 

Anledningarna är, enligt Owen Gaffney, två:  Att de unga under ledning av Greta Thunberg globalt satt ner foten gällande sin framtid. Samt det internationella forskaruppropet i november om att utlysa klimatnödläge.

— Det sänder en stark signal om att det har hänt mycket i vårt sätt att se på klimatfrågan. Men 2019 blev också året då tecknen på klimatförändringarna blev starkare än vad forskarna tidigare förutsett, säger Owen Gaffney.

I maj uppmättes den högsta halten koldioxid någonsin i atmosfären. Värmeböljor drog fram över norra halvklotet och två orkanerna skakade Moçambique på det södra halvklotet. Historiska skogsbränder ödelägger Australien – ett land där makthavarna struntat i forskarnas larm om klimatrisker.

— Dessa händelser har blivit en väckarklocka, säger Owen Gaffney.

Avgörande brytpunkter

Tillsammans med Johan Rockström och flera andra klimatforskare skrev Owen Gaffney en artikel i tidskriften Nature i slutet av 2019. Där radade de upp några brytpunkter i klimatutvecklingen som människan inte kan passera eftersom utvecklingen då blir omöjlig att vända och kan ge förödande dominoeffekter. 

Forskarna beskriver i artikeln hur de här brytpunkterna, som man tidigare trott låg långt in i framtiden, nu kommer närmare. Några av dem kan ligga så nära i tid att de tillhör de kommande årens stora utmaningar.

— Om vi ska nå noll utsläpp till år 2050 behöver den stora delen av det arbetet göras redan under de kommande tio åren. Och det betyder att vi måste göra stora förändringar på politisk nivå, säger Owen Gaffney

Nytt klimatmöte

För att inte nå de kritiska brytpunkterna består den stora utmaningen i att minska utsläppen av växthusgaser. Dels handlar det om att i stor skala skifta kapitalinvesteringar bort från fossila bränslekällor mot förnybara alternativ. 

Enligt många forskare måste vi i grunden förändra sättet vi ser på frågan om tillväxt, eftersom tillväxt hänger tätt samman med ökad produktion och konsumtion av varor. För att göra det är det viktigt att världens länder agerar tillsammans. 

Vid 2019-års klimatmöte i Madrid misslyckades världen med att enas kring konkreta åtgärder för att nå målen i det klimatavtal som världens länder undertecknade i Paris 2015, och därmed hålla nere den globala uppvärmningen under två grader. Istället sköts frågan upp till årets klimatmöte, COP26, i Glasgow. 

Trumps skifte oroar

USA är ett av de länder som släpper ut mest växthusgaser i världen. Ändå kommer landet att lämna Parisavtalet i år. Detta sedan president Donald Trump gjort ett policyskifte i klimatfrågan, något som Owen Gaffney kallar ”väldigt oroande”. 

Vad skiftet i USA innebär är inte riktigt klart. Till exempel har användandet av kol inte ökat, trots riktningsförändringarna i politiken. 

 — Andra viktiga länder verkar heller inte ha tagit intryck av USA. Istället finns det mycket som tyder på motsatsen, vilket gör att vi kan gå in i det nya decenniet med ett visst hopp, säger Owen Gaffney. 

”En perfekt storm”

Det blir allt mer lönsamt att producera fossilfria drivmedel i förhållande till fossila. Under påtryckningar av en högljudd allmänhet har också flera inflytelserika länder och makthavare klivit närmare en grönare ekonomi. 

Mitt i det politiska kaoset kring Brexit förra året beslutade Storbritannien att landet skulle vara utsläppsfritt till 2050. EU tog ett liknande beslut. Samtidigt kan den tekniska utvecklingen, även på kort sikt, bli betydelsefull för våra möjligheter att bromsa den globala uppvärmningen.

–Det gör, tror jag, att den positiva förändringen skulle kunna gå snabbare än vi idag kan förutse. Om de positiva faktorerna sammanfaller och skapar en perfekt storm, säger Owen Gaffney

Moa Kärnstrand