Go to main navigation
Tanzanias president John Magufuli skakar hand med Världsbankens ordförande Yim Yong Kim i mars 2017.

Strävan för demokrati har under president John Magufuli, i Tanzania, pressats tillbaka. Här syns han med Världsbankens ordförande Yim Yong Kim i mars 2017.

Foto: Farhat/World Bank

NYHeter

”Demokrati inte så högt på agendan i Afrika”

Svenska demokratisatsningar i Afrika har gett magra resultat. ”Demokratistöd är den mest komplicerade formen av bistånd", säger professor Göran Hydén, som gjort en rapport för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) i ämnet.  

Göran Hydén, är professor emeritus i statsvetenskap vid University of Florida, i USA. Han har lång erfarenhet av demokratisering, samhällsstyrning och demokratibistånd i Afrika. 

I en intervju med OmVärlden konstaterar han att Sverige varit engagerade i demokratistärkande arbete i Afrika under lång tid. Under den tiden har förutsättningar för demokratin försämrats på kontinenten. Inte minst i Tanzania där bidragsgivarna tagit mycket för givet och blundat för hur styrandet fungerat, enligt Göran Hydén.  

— Det har hela tiden varit ett enpartisystem i Tanzania och ingen av givarna har satt ner foten i frågan. Istället har vi låtit det rulla på och sagt att Tanzania är ett land man kan lita på och så vidare. Nu är det ett ännu kärvare klimat för civilsamhället, oppositionen och för media. Det är förstås en besvärlig situation, inte minst för Sverige som framhållit landet som ett favoritland för bistånd. 

Tanzania är efter Afghanistan det land som de senaste åren tagit emot mest bistånd från Sverige. År 2018 uppgick det till mer än en miljard kronor, men i dagarna antog regeringen en ny strategi för utvecklingssamarbete med landet som innebär att stödet minskar till 600 miljoner kronor per år. Detta just på grund av den negativa demokratiska utvecklingen. 

Ointresse för demokrati

Ett generellt problem med demokratiutveckling i Afrika är att frågan inte står särskilt högt upp på agendan. 

— Viktigast för ledarna är att hålla samman sitt land, att undvika våld mellan grupper och försöka minska de etniska motsättningarna  Då hamnar demokrati inte så högt upp på prioriteringslistan, även om till exempel Kenya via en egenhändigt framarbetad ny författning gjort framsteg. Sedan har du länder, till exempel Rwanda, där det råder ett totalt ointresse för demokrati och enbart ekonomisk utveckling finns på agendan. Denna afrikanska nationalism som inte inbegriper demokrati är något jag upplever starkare nu än jag gjort tidigare, säger Göran Hydén.

Något som också bromsar demokratiutvecklingen är ett ökat inflytande från Kina och muslimska teokratiska krafter, som på många områden konkurrerar ut västerländska aktörer. Stora kontanta lån som inte ställer villkor på demokrati är lockande för många regimer i bland annat Afrika. 

— Så länge det är tillväxt och det går bra för de afrikanska ekonomierna tänker man inte så mycket på baksidan av myntet med att låna stora belopp, man har inte upplevt vad det innebär att ha återbetalning av lånen framför sig. Skuldbördan kommer att bli besvärlig, säger Göran Hydén. 

Har mycket av demokratibiståndet varit förgäves?

— Nej, det skulle jag inte säga. Vi hade säkert haft ett ännu mindre demokratiskt Afrika om det inte gjorts något överhuvudtaget. Här vill jag gärna lyfta fram arbetet med att främja kvinnors rättigheter och förbättringar av valsystem. Men på många andra områden har förhoppningarna varit för höga i vad vi tror det går att åstadkomma. 

Göran Hydén ger en eloge till svenska myndigheter som Statistiska centralbyrån, Lantmäteriet och Skatteverket som, enligt honom bidragit med know-how i hur man bygger system som underlättar samhällsfunktioner, något som indirekt stärkt demokratiprocessen i många länder. 

I rapporten Democracy in African governance: seeing and doing it differently föreslår han att biståndsgivarna ska jobba mer med investeringsfonder där såväl civilsamhällsorganisationer på plats och inhemska institutioner konkurrerar om stödpengar. Detta till skillnad från budgetstöd, som han säger fungerat dåligt.

— I en fond där givarna är på plats och sitter med i styrelsen, som i ett företag, får man bättre insyn och större förståelse. Pengarna kan fördelas i mindre delar och snabbt anpassas till behoven. Jag tror att det leder till större ansvar om de som ansöker om pengarna också är med och förvaltar och tar ansvar för medlen. Utvärderingar kan även göras löpande och inte som ofta är fallet idag, långt efter att projekt är avslutade, säger Göran Hydén.

David Grossman