Go to main navigation
Ung flicka i Myanmar med plakat med Aung San Suu Kyi

Kampanjmöte till stöd för regeringspartiet NLD och premiärminister Aung San Suu Kyi, som tappat stora delar av sitt stöd inför valet den 8 november. 

Foto: Kan Sangtong/Shutterstock

nyhet

Demokratin på spel i Myanmars val

Regeringspartiet NLD:s maktinnehav står på spel i Myanmars val den 8 november. Men det gör också själva demokratin, säger forskaren Jenny Hedström, som är specialiserad på Myanmar och oroas över ökat förtryck. 

När partiet Nationella demokratiförbundet (NLD) med stor marginal tog hem segern i valet 2015, i Myanmar, drog många en lättnadens suck. Det var, enligt många, det första fria valet efter att militärregimen tvingats bort från makten. 

I spetsen för NLD stod nationalsymbolen Aung San Suu Kyi, dotter till Aung San, en av ledarna för landets självständighetskamp på 1940-talet. Efter de politiska upproren mot militärjuntan 1988 tillbringade Aung San Suu Kyi 15 år i husarrest. År 1991 fick hon Nobels fredspris. 

De som stöttade NLD hade väntat länge på denna dag, när de vann valet. 

– Samhället öppnades och hoppet växte om en demokratisk framtid. Organisationer strömmade in till Myanmar. Det gick knappt att hitta ett hotellrum när man skulle dit, säger Jenny Hedström, genusforskare vid Örebro universitet, specialiserad på Myanmar.

När sanktionerna mot landet lyftes strömmade investeringarna in. Samtidigt pågick det ett krig i Kachin och Rakhine, i norra och västra Myanmar. Det var där som folkmordet på den muslimska minoriteten rohingya skulle ske ett par år senare.

När NLD tog över makten i mars 2016 hindrades Aung San Suu Kyi från att bli president, enligt grundlagen, bland annat för att hennes döde make var utländsk. I stället skapades en premiärministerliknande post åt henne.

I praktiken är hon landets ledare, men militären har fått behålla 25 procent av platserna i parlamentet och tre viktiga ministerposter i regeringen. 

Bakbunden av militären

I början hette det att Aung San Suu Kyi var bakbunden av militärens makt. Därför uteblev förändringarna och skarpa ställningstagande, från hennes sida, lyste med sin frånvaro, men snart slutade människor köpa den förklaringen och besvikelsen var ett faktum. 

– De senaste åren har många av de etniska minoriteter som röstade på henne 2015, börjat tvivla på att det finns chans till förändring. Många som har stöttat och trott på Aung San Suu Kyi har ändrat sig och tycker att hon betett sig illa och står för nära militären, säger Jenny Hedström. 

Regeringen har fått kritik för att ha satsat för mycket på militären, men för lite på att bygga upp ett eftersatt socialt skyddsnät. Landets ekonomiska utveckling anses inte heller ha levt upp till politikernas löften.

Klyftan mellan rika, i storstäderna, och fattiga, på landsbygden, har vuxit. År 2019 dök tillväxten till strax under tre procent, vilket är den lägsta tillväxttakt landet haft sedan 1990-talet. 

Covid-19-pandemin har också slagit hårt mot Myanmars ekonomi. Världsbanken varnade i somras för att den avstannade tillväxten riskerar att radera fattigdomsminskning som skett sedan landet öppnats. 

En central fråga har också varit den infekterade markfrågan. Fattiga bönder har förlorat den mark de brukat i generationer eftersom de saknat formella bevis på att de har rätt till marken. Inför valet 2015 lovade NLD att ta markproblematiken på allvar om de vann, men än så länge är frågan inte löst och många bönder har ännu inte fått sin mark tillbaka. 

Därtill läggs den etniska splittringen, som är en av Myanmars stora utmaningar. De väpnade konflikterna har visserligen lugnat ner sig på en del platser, men det pågår fortfarande ett inbördeskrig som drabbar civilbefolkningen och tvingar människor att lämna sina hem. 

Aung San Suu Kyi har fått mycket kritik för att hon inte tagit skarp ställning mot jakten på rohingyer, som flytt i hundratusentals över gränsen till Bangladesh där de tvingas leva under omänskliga förhållanden. När några av militärerna bakom en attack mot rohingya 2017 åtalades för folkmord i internationella domstolen i Haag kom Aung San Suu Kyi till deras försvar. 

Jenny Hedström tycker Aung San Suu Kyis agerande var förfärande, men hon är inte speciellt förvånad.

– Hon har aldrig varit någon progressiv demokrat, aldrig riktigt stöttat de etniska minoriteterna och hon är ingen feminist. Hon kommer från eliten. 

Sämre mänskliga rättigheter

Utöver de politiska besvikelserna har de senaste åren många friheter börjat inskränkas, enligt människorättsorganisationer Human Rights Watch och Amnesty International. 

– Fler som arbetar för mänskliga rättigheter har gripits. Utrymmet att agera har snävts in, säger Jenny Hedström. 

Efter valet 2015 vädrade media morgonluft, men sedan dess har många journalister tystats. 2018 dömdes journalisterna Wa Lone and Kyaw Soe Oo, som arbetade för nyhetsbyrån Reuters, till sju års fängelse för att ha tagit del av hemliga dokument oi samband med att de försökte granska en massaker på rohingyer. Domen fördömdes långt utanför landets gränser.

När OmVärlden nyligen intervjuade den unge politikern Maw Htun Aung framhöll han att Aung San Suu Kyi visat maktfullkomliga tendenser. Jenny Hedström håller med. I samband med att det kommande valet närmar sig har det blivit tydligt hur långt regeringen är beredd att gå för att behålla makten, säger hon. 

– De har stängt ner vallokaler i precis de etniska områden där NLD skulle kunna förlora. De skyller på konflikt och att det är farligt, men på vissa av platserna är det inte oroligt.

Det enda sätt att tolka NLD:s hårdnande grepp om makten är att de fastnat i idén om att Myanmar behöver en stark ledare för att man saknar en demokratisk praxis, enligt Jenny Hedström. 

– Men de driver en idé om vad fred och demokrati är som egentligen är en ganska toppstyrd och handlar om att alla ska räta in sig i ledet.

NLD har anledning att oroas över minskad makt. Bland såväl politiker och organisationer spekuleras det om att valet kan bli en framgång för de partier som företräder etniska minoriteter. I stället för att som vid förra valet ställa upp som en fragmenterad samling småpartier har de inför detta val gått samman för att bli ett starkt alternativ till NLD. 

Många som lever på Myanmars fattiga landsbygd har bristande kunskap om sina demokratiska rättigheter. Flera tillhör just de etniska minoriteterna. 

Stora grupper av de etniska minoriteterna har inte heller rätt att rösta, eftersom de nekas medborgarskap. Det gör också att de inte får ställa upp i valet som politiker. EU:s valobservatörer påpekade redan vid valet 2015 det stora problemet med detta. 

Allt detta sammantaget sätter Myanmar på en farlig väg, anser Jenny Hedström. Hon frågar sig vad medborgarnas dom blir.

– Det som står på spel nu är demokratin. Kommer Myanmar ta en väg mot mer öppnande, eller kommer det att bli tvärtom? Jag är rädd att det kommer att bli mer ojämlikhet, mer makt åt militären och mer konflikt om NLD får behålla sin stora makt.

Läs också: IDEA lämnar kritiserad val-app

Moa Kärnstrand 

Rättelse: I en tidigare version hade delstaten Rakhine, där folkmordet på Rohingya genomfördes 2017, ramlat bort.