Go to main navigation
Ander Nordström, Sveriges ambassadör för global hälsa.

Tidigare Sidachefen och nuvarande ambassadören för global hälsa, Anders Nordström sitter i den oberoende panel som ska granska hur WHO hanterat coronapandemin.

Foto: David Grossman

nyhet

”Det är inte konstigt att WHO omvärderat sina råd”

Sveriges ambassadör för global hälsa, Anders Nordström, ska utvärdera den globala insatsen under coronapandemin. Han tror att nedstängningar av länder på lång sikt kan leda till sämre hälsa hos stora delar av befolkningen. 

När OmVärlden intervjuade Sveriges ambassadör för global hälsa, Anders Nordström i mars sa han: ”Det som har hänt i världen under de här två veckorna är helt exceptionellt. Jag trodde aldrig när det här började att det skulle utvecklas på det här sättet”.

Nu fem månader senare konstaterar han att det går att lägga till extraordinärt till exceptionellt. 

– Det har varit en snöbollseffekt när detta nya virus gått från Kina och vidare ut i världen som ingen kunnat förutspå. Som vi sett har det lett till olika åtgärder som lockdowns, reserestriktioner, munskydd och så vidare. Åtgärder som det fortfarande råder oklarheter kring om hur effektiva de är och hur de påverkar folkhälsan på längre sikt, säger Anders Nordström, som tidigare varit biträdande generaldirektör för Världshälsoorganisationen WHO.

I Sverige tillsattes i slutet av juni en kommission för att utvärdera åtgärderna i landet. Den panel som WHO nu tillsatt, the Independent Panel for Pandemic Preparedness and Response, har i princip samma uppgift, fast den ska ta ett globalt perspektiv, vilket är en enorm utmaning.

Anders Nordström fungerar som panelens sekreterare. Övriga ledamöter är än så länge Nya Zealands tidigare premiärminister, och UNDP-chefen, Helen Clark och Liberias före detta president, Ellen Johnson Sirleaf, som fick Nobels fredspris 2011. Fler deltagare kommer att tillkomma och en slutrapport ska presenteras i maj nästa år.

Panelen har sannolikt tillkommit på grund av den kritik som riktats mot WHO om hur organisationen hanterat pandemin. Kritiken, framför allt från USA, har handlat om att WHO varit senfärdiga i sina varningar, att man lämnat motsägelsefull information om virusets ursprung och ändrat sig i direktiv kring användning av munskydd och läkemedel. 

– Det var ett nytt virus, kunskapen var och är fortfarande bristfällig, i en sådan situation är det inte konstigt att man omvärderar råd och rekommendationer. Det vi ska titta på är om man med den kunskap som fanns har kommit med bästa råden. Främsta målet är att få lärdom om hur man ska agera i framtiden och vad man kan göra annorlunda nästa gång det händer, säger Anders Nordström. 

WHO i skymundan

Tydligt är att Världshälsoorganisationen ju längre pandemin pågått hamnat mer och mer i skymundan. Det är de egna ländernas experter och politiker som utformat sina strategier. Det finns inte heller något som tvingar världens länder att följa WHO:s råd. Exempelvis har Sverige inte infört några regler kring munskydd trots att WHO i början av juni rekommenderade användning i miljöer med mycket folk.  

Anders Nordström ser gärna att panelen utvärderar hur åtgärderna för att begränsa covid-19, ofta rätt drastiska, påverkat det långsiktiga preventiva hälsoarbetet. 

– Vi har blivit varse alla de negativa effekter som påverkar samhället och hur vi mår. Att hitta en fungerande balans är något vi måste bli bättre på, att värdera akuta behov mot preventiva åtgärder. Ta till exempel diskussionen om munskydd som potentiellt kan skydda mot smitta, jag brukar skämtsamt säga att det bästa med munskydden kanske är att folk inte röker och äter så mycket.

Med sin bakgrund som generaldirektör för biståndsmyndigheten Sida har Anders Nordström god insikt i biståndsarbete och hur fattiga länder drabbas.

 Jag konstaterar att det ges riktade bidrag i kampen mot covid-19, det är förstås bra men i min värld är bistånd något som ska minska fattigdom och den vägen göra samhällen mer motståndskraftiga, att då börja räkna hur mycket olika länder lägger på insatser mot covid-19 är att räkna åt fel håll, säger Anders Nordström.

Oroande, menar han, är att det breda biståndet drabbas på grund av sämre ekonomisk utveckling i givarländerna. Och att insatser mot andra sjukdomar nu påverkas när det uppstår brist på sjukvård, preventivmedel, mediciner och vaccin. 

– Jag har sett uppgifter om att 117 miljoner barn riskerar att inte få rutinvaccinering mot mässling som är en dödlig sjukdom. Vi har sett en rejäl nedgång i barnadödlighet där vaccinering varit en viktig del

Uppgifterna kommer från FN:s barnfond, Unicef. Preliminära uppgifter för de första fyra månaderna 2020 visar även på en betydande minskning av antalet barn som fullföljer tre doser av vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (DTP3).

Kan det i längden visa sig att de effekterna är värre än det som covid-19 orsakar? 

– Ja, tyvärr kan det bli så, säger Anders Nordström.  

David Grossman