Go to main navigation
Unga kvinnor protesterar i Belarus

När gator och torg i Belarus fylldes med vitklädda kvinnor med blommor och ballonger i händerna stävjades det brutala våld som följt på protesterna efter valet 9 augusti.

Foto: Julia Khvoshch/Shutterstock

nyhet

”Kvinnorna har utgjort skillnaden i Belarus”

Sverige fryser delar av biståndet till Belarus. Samtidigt går en stor del av biståndet till demokrati och mänskliga rättigheter. Något som betytt mycket för de pågående protesterna i landet, menar biståndsföreträdare. 

– Det är kvinnorna som utgjort skillnaden. Många talar om en vit revolution eftersom kvinnorna som tog till gatorna varit klädda i vitt, men jag vågar nog säga att vi kan kalla det för en kvinnornas revolution, säger Ognjen Radonjic, chef på biståndsorganisationen ForumCivs regionkontor för Östeuropa och Balkan.

OmVärlden når Ognjen Radonjic på telefon i Litauen. Han understryker att det som nu händer i Belarus inte har något med geopolitik eller yttre påverkan att göra, vilket Aleksandr Lukasjenkos regim försöker få det till. 

I det politiska spel som nu pågår i Belarus riskerar biståndet att bli en bricka. Regimen kan använda det som bevis på yttre påverkan, vilket också kan försätta mottagarna i fara, menar företrädare för flera biståndsorganisationer som OmVärlden talat med.

Även om flera av biståndsprojekten handlar om saker om socialt entreprenörskap, jämställdhet, drogavvänjning eller tillverkning av rullstolar råder det, enligt Ognjen Radonjic, inget tvivel om att svenskt bistånd till Belarus på lång sikt bidragit till vad som nu pågår.

– Många av dem som nu deltar i de fredliga demonstrationerna har fått stöd av svenska civilsamhällesorganisationer i flera år. Det är de här människorna som startat snöskredet, säger han.

Portad från landet

Ognjen Radonjic är själv ursprungligen från Serbien. Han har jobbat med svenskt bistånd i 20 år och för ForumCiv i Belarus sedan 2012. I fem år var han portad från landet och fick inte komma in. När han återvände 2017 såg han stor förändring mot fem år tidigare, liksom senast han var där i februari i år.

– En ny generation har vuxit upp, fått jobb inom IT-sektorn med tillgång till information. De reser mycket, och har genomskådat regimens svar på covid-19. Samtidigt går ekonomin bakåt och allt fler inser att regimen inte kan ge medborgarna det skydd som den alltid påstått sig kunna garantera, säger Ognjen Radonjic.

Han talar om en perfekt storm dit han även räknar in den belarusiska säkerhetstjänstens brutala svar på demonstrationer och missbedöming av styrkan i sociala medier. Till en början såg det dock ut att bli som vid tidigare val då polisen slagit ner missnöjet.

– Det började på söndagen den 9 augusti och dagen efter när demonstranterna slogs tillbaka. På tisdagen var landet i princip ockuperat av polis och säkerhetstjänsten. Alla män slogs brutalt ner. Ingen trodde att protesterna skulle överleva onsdagen, men så vid 10–11-tiden gick hundratusentals kvinnor klädda i vitt ut på gatorna med blommor i händerna. Polisen kunde inget göra. Regimens narrativ om kriminella och våldsamma revolutionärer höll inte längre, säger Ognjen Radonjic. 

För Ognjen Radonjic handlar mycket av det som händer om det långsiktiga svenska biståndet till civilsamhället. Det har sedan mitten av 1990-talet sått frön om mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati i projektdeltagarnas huvuden. 

ForumCiv stödjer projekt i Belarus med 128 miljoner kronor under perioden 2013-2023.

Fruset bistånd

Den 18 augusti valde biståndsmyndigheten Sida, i dialog med utrikesdepartementet, att frysa delar av det svenska biståndet till Belarus. Det handlar om två större projekt som genomförs av Internationella valutafonden (IMF) och Världsbankens organ för privatsektorstöd, IFC, i samarbete med Belarus centralbank och statlig en myndighet för ekonomi. De två projekten omsätter 25,5 miljoner kronor under perioden 2014-2022. 

De dokument som Omvärlden fått ut från Sida visar att myndigheten förmedlar 396 miljoner kronor till Belarus under perioden 2010-2023, varav 70 procent beskrivs som stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och en stärkt rättsstat. 

– Huvuddelen av biståndet går till stöd till civilsamhället och de organisationer som vi nu ser på gatorna som driver det här förändringsarbetet, säger Peter Eriksson till nyhetsbyrån TT.

Han säger också att Sverige just nu ser över hur demokratiska krafter i landet kan få ytterligare stöd. 

– Det kan delvis handla om att omfördela de pengar som frusits för de andra projekten men det kan även handla om att sätta in ytterligare resurser. Vi har en sådan beredskap i den här typen av fall, säger Eriksson.

Även det svenska stödet till demokrati och mänskliga rättigheter har dock fått kritik. Så sent som i somras kritiserade Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter ett Sidafinansierat projekt, till ett värde på 48 miljoner kronor, i Belarus. 

Erik Halkjaer