Go to main navigation
bistand_EU.jpg

EU:s medlemsländer lägger en allt mindre andel av sina inkomster på bistånd.

Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid Follow

nyhet

EU-länderna allt längre från att nå biståndsmål

För tredje året i rad minskar EU-länderna sitt internationella bistånd. I snitt avsatte länderna förra året 0,46 procent av BNI till bistånd. ”Med tanke på pandemin vore det oacceptabelt om det inte vände i år”, säger Åsa Thomasson, på organisationen CONCORD Sverige.

De europeiska biståndsorganisationernas paraplyorganisation CONCORD Europa konstaterar i sin årsrapport om EU-ländernas bistånd, CONCORD AidWatch 2020, att EU:s medlemsländer lägger en allt mindre andel av sina inkomster på bistånd. Från att 2016 avsatt 0,51 procent av sin sammanslagna BNI avsatte de 2019 endast 0,46 procent.

– Det är en tråkig gradvis nedåtgående trend för tredje året i rad. Att det är så beror tyvärr också på att man 2015 blåste upp det officiella biståndet i statistiken eftersom man redovisade vissa kostnader för asylmottagande som bistånd, när det anlände så många personer som var på flykt till Europa, säger Åsa Thomasson, policysamordnare på CONCORD Sverige, som bidragit till rapporten. 

Sedan 2016 har EU gradvis stängt gränserna och gjort det allt svårare för flyktingar att söka asyl. I takt med att kostnaderna för flyktingmottagande minskat så har också den andel som EU-länderna redovisar som bistånd minskat. 

EU och alla medlemsländer har lovat att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd senast år 2030, ett mål som också ingår i Agenda 2030 och de 17 globala målen för en hållbar utveckling. I nuvarande takt kommer målet inte vara uppnått förrän år 2039, enligt AidWatch-rapporten. 

Prognosen bygger på att EU-länderna fortsätter att räkna in till exempel flyktingmottagande, kostnader för internationella studenter och skuldavskrivning som bistånd. Det är tillåtet enligt de riktlinjer som biståndsländerna själva satt upp inom OECD, men CONCORD Europa menar att den här typen av kostnader, som stannar i givarländerna, eller inte är direkt kopplade till utvecklingsarbete i mottagarländerna, inte ska räknas som bistånd.  

50 år tills målet är nått

Enligt CONCORD:s sätt att räkna skulle det dröja ända till år 2070 innan EU-länderna uppnår löftet om att avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd. Bara fyra av EU:s medlemsländer, 2019, lever idag upp till detta. De är förutom Sverige även Luxemburg, Danmark och Storbritannien. 

– Man får ge ett erkännande till Sverige och de andra EU-länder som uppfyller målen och håller fast vid dem över tid. Det är en enorm styrka. Sveriges långsiktiga åtagande har under våren också märkts inom EU:s globala respons på pandemin, där man har tagit på sig rollen som blåslampa på resten av EU, men vi skulle inte klaga om blåslampan blev lite hetare i andra frågor, säger Åsa Thomasson.

I ett uttalande skriver Lena Ingelstam, generalsekreteraren för en av CONCORD Sveriges medlemsorganisationer Diakonia, att med tanke på den pågående covid-19-pandemin behöver ”EU och medlemsstaterna drastiskt öka sina ansträngningar för att komma upp i målet om 0,7 procent av BNI”. 

CONCORD Europa skriver i rapporten att EU har arbetat snabbt för att samordna och anpassa sitt internationella bistånd under pandemin, men att det hittills inte finns några uppgifter om att EU-medlemsstaterna ska ha tillfört några nya resurser under innevarande år.

Plan International Sveriges generalsekreterare, Mariann Eriksson, anser också att EU måste ta större hänsyn till kvinnors rättigheter i sina insatser under pandemin. "I spåren av covid-19 måste EU:s och medlemsstaternas bistånd utgå från dem som redan innan pandemin var särskilt utsatta”, skriver hon och exemplifierar med hur våldet ökat i människors hem och hur bristande sexuell och reproduktiv hälsa drabbar flickor ock kvinnor hårt.

Som OmVärlden tidigare rapporterat kritiserade CONCORD Sverige EU-kommissionen i våras för en svag jämställdhetsanalys inom biståndet under pandemin. I juni uppmanade också Sveriges regering kommissionen att öka sitt fokus på jämställdhet inom alla EU-samordnade insatser. 

Läs om förra årets AidWatch-rapport här

Erik Halkjaer