Go to main navigation
EU-kommissionen i Bryssel

EU-kommissionen i Bryssel har föreslagit att EU:s bistndsbudget utökas. Beslut fattas senare i juni. 

Foto: Shutterstock

nyhet

EU-kommissionen föreslår mer bistånd efter covid-19

EU-kommissionen har föreslagit att EU:s biståndsbudget för perioden 2021-2027 förstärks med 16,5 miljarder euro. Förslaget är en del av ett återhämtningspaket efter covid-19.

Redan tidigare i år ska EU-kommissionen ha föreslagit en något större biståndsbudget för den kommande budgetperioden, 2021-2027. Enligt det nya förslaget, från 28 maj, skjuts än mer pengar till.  

Med ytterligare 16,5 miljarder euro skulle biståndsbudgeten bli 8,6 procent större än det ursprungliga förslaget från 2018. Reaktionerna i biståndsbranschen är generellt positiva.

– Vi tycker att det är ett bra förslag, att man lägger nya pengar. Det är viktigt att man från EU ser behov av att lägga pengar för att möta de nya globala utmaningar som uppstått på grund av covid-19, samtidigt som man vill uppnå Agenda 2030 och Parisavtalet. Det är också väldigt bra att förslaget lägger så starkt fokus på grön och digital omställning, säger Madeleine Winqvist, policyhandläggare på paraplyorganisationen CONCORD Sverige.  

Biståndsorganisationen We Effect gick efter beskedet ut med ett pressutskick där generalsekreterare Anna Tibblin välkomnar förslaget. Enligt henne sänder det en viktig signal om att Europa inte bara tänker satsa på att ta de egna medlemsstaterna ur krisen. 

EU-kommissioner Jutta Urpilainen, med ansvar för internationella partnerskap skriver till OmVärlden i ett mejl att bakgrunden till en utökad budget är effekterna av covid-19:

”Regeringarna i våra partnerländer kämpar för att skydda de mest utsatta, näringslivet, arbetare och för att upprätthålla basservice. Eftersom viruset inte är stoppat överallt är vi inte skyddade inom EU. Därför måste vi stödja våra partnerländer, särskilt de minst utvecklade som är de mest utsatta, med tanke på deras svaga, icke motståndskraftiga hälsosystem och komplexa utmaningar vad det gäller socioekonomi och ledning.”

Enligt Jutta Urpilainen ska extrapengarna fokuseras på att stärka hälsovården och socioekonomiskt viktiga sektorer. EU-kommissionen vill bidra till hållbar tillväxt och skapa arbeten. De vill också att pengarna satsas på grön tillväxt och digitalisering.

”Så att partnerländerna kommer närmare, inte längre ifrån, att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Att göra så ligger i linje med vad FN:s generalsekreterare kallar att återuppbygga bättre.”

Pengarna kommer framför allt att gå till länder på västra Balkan, EU:s grannländer och länder söder om Sahara, i Afrika. De kommer främst slussas genom Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), europeiska utvecklingsfinansiärer och andra internationella utvecklingsfinansiärer, enligt Jutta Urpilainen. 

Inte bara privata aktörer

– Något som skulle kunna förbättras med förslaget är just tillägget att det enbart verkar kunna implementeras genom garantifonder och blandfinansiering med privata och offentliga medel, alltså i huvudsak privata och europeiska utvecklingsfinansiärer. Av det vi har sett av förslaget hittills saknas fokus på sociala områden, såsom hälsovård, utbildning och sociala trygghetssystem. Vi tycker heller inte att stödet till privata aktörer ska bidra till privatisering av viktiga och samhällsbärande institutioner som hälsa och utbildning, utan att åtminstone en del av stödet borde ges som bidrag till de mest drabbade länderna, säger Madeleine Winqvist.   

På CONCORD Sverige ser man i sak inga problem med att pengarna går via banker och utvecklingsfinansiärer, men risken är att dessa insatser inte når mindre, lokala aktörer som kanske behöver stödet mest. Madeleine Winqvist säger att det är viktigt att EU stödjer lokala och små och medelstora aktörer, producenter och jordbrukare i de drabbade länderna.

Moderaternas Europaparlamentariker, Tomas Tobé, tillika ordförande i biståndsutskottet, säger till OmVärlden att han är positiv till att en del av pengarna ska uppmuntra till investeringar i den privata sektorn. 

– Det finns behov att fylla i områden som diagnostisering, behandling av viruset och vacciner. Det är av stor vikt för att motverka de sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Hälsosektorn i utvecklingsländerna är dessutom i ett oerhört stort behov av investeringar och här kan den privata sektorn spela en viktig roll, säger Tomas Tobé.

Den moderata europaparlamentarikern ser gärna att biståndet efter covid-19 går till hälsovård, vatten och utbildning. Han säger också att Europaparlamentet påpekat att det är viktigt att världen tar lärdom av tidigare pandemier, som ebola, och att i återuppbyggnaden inte förlora fokus på demokrati och mänskliga rättigheter. 

 Erik Halkjaer