Go to main navigation
Barn i flyktingläger

Rohingyakrisen i Myanmar är en av flera underfinansierade FN-insatser i världen. Sedan 2017 har 742 000 rohingyer flytt till Cox’s Bazar, i  Bangladesh.

Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid Operation

utmaningar 2020

Få ljuspunkter för biståndet år 2020

Först ut i OmVärldens sammanställning av utvecklingspolitiska utmaningar för året är biståndet. Medan givarländerna fortsätter att bry sig mer om sig själva än andra lär misstron till bistånd överlag bestå. Till det positiva hör ett större fokus på klimatet. 

UTMANINGAR 2020 - BISTÅND. I december förra året publicerade Sida resultatet av sin årliga enkät om svenskarnas biståndsvilja. Siffrorna visade att svenskarnas har ett allt lägre förtroende för bistånd. På fem år har andelen som anser att biståndet bör minska ökat från 17 till 31 procent.  

Sida säger sig aldrig tidigare sett ett sådant kraftigt ras i mätningarna, som gjorts varje år sedan 1975. Trenden gäller inte bara Sverige. En liknande mätning gjord av Eurostat i oktober förra året visar allt fler i EU:s medlemsländer ställer sig negativa till hjälpa människor i andra länder. 

Något som också väcker oro är FN:s forsatta larm att givarländerna brister i sin generositet till konflikt- och katastrofområden, så även under 2019.  Glappet mellan behov och tillgång för FN:s katastrofappeller har ökat de senaste åren. Under 2019 kunde 60 procent av behovet täckas till skillnad mot 2009 då 73 procent av behovet täcktes.   

Är detta en trend som vi kommer se mer av under 2020?  

– Globalt är det ett problem att för lite bistånd går till de mest behövande länderna.  EU styr allt mer av pengarna till insatser som ska förhindra migration från Nordafrika, snarar än minska fattigdom i de mest behövande länderna. Förhandlingarna om den nya EU-budgeten domineras av sådana tankar, och det trots att man faktiskt inte vet om bistånd minskar migrationen, säger Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan. Att delar av biståndet sedan används till att stoppa människor från att komma till EU, snarare än att minska fattigdom, är givetvis oerhört allvarligt. 

I Sverige ligger enprocentsmålet till internationellt bistånd fast även för 2020. Det innebär att biståndsramen ökar från 50,7 till 52,1 miljarder kronor i år, en tämligen hög siffra i internationellt perspektiv och ungefär lika stor som det svenska rättsväsendets budget. Sverige fortsätter att vara världens största biståndsgivare sett per capita. 

Enprocentmålet ifrågasätts av såväl Sverigedemokraterna som Moderaternamen i det avtal som regeringspartierna slöt med Centerpartiet och Liberalernai januari förra året var det en stående punkt. Detta trots att biståndets andel av budgeten inte var en självklarhet i förhandlingarnavilket ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson berättade i en intervju i OmVärlden 

– Vi har ett ekonomiskt läge med en konjunktur som vänder nedåt och en internationell politisk situation som är ganska jobbig. Det är många om vill ha de pengar som finns i budgeten totalt sett, och inte bara biståndet, sa Peter Eriksson.  

Latinamerikabiståndet inte självklart

Sverige är, påpekar Gunnel Axelsson Nycander, bra på att stödja de mest behövande länderna som till största delen är Afrika söder om Sahara. Hon kan dock tänka sig att vi får en diskussion om Sida ska vara kvar i vissa medelinkomstländer i Latinamerika. 

– Det är visserligen mindre fattigdom och bättre hälsa där, men stora utmaningar vad gäller jämställdhet och demokrati och då kan biståndsinsatser spela stor roll utan att kosta så mycket. 

Under 2019 fortsatte en tidigare trend med ett svagare engagemang i multilaterala samarbeten, inom till exempel FN. Likaså fortsatte givarländerna att vända sig inåt och tala om större nationella behov. Argumenten handlar om att biståndspengar behövs för ländernas egna välfärdssatsningar och för att finansiera flyktingmottagande och stävja migrationen till Europa. Denna trend lär hålla i sig under 2020.  

En annan trend som lär hålla i sig är ett alltmer politiserat bistånd, där utvecklingspolitik kopplas till givarländernas geopolitiska ambitioner. Detta är inte minst vanligt i USA och Kina, men även andra länder ser nu bistånd som ett sätt att främja sina geopolitiska intressen och som en möjlighet att  kontroll över världens naturresurser.  

– Den här attityden påverkar även de europeiska länderna som upplever en konkurrens från inte minst Kina. Vi ser i fler europeiska länder också en starkare nationalistisk och politisk retorik kring bistånd än det varit under många decennier, säger Åsa Thomasson, policysamordnare för utvecklingsfinansiering på paraplyorganisationen Concord Sverige.  

Hur tror hon då att man kan få en mer skeptisk opinion att ändra sin syn på bistånd under 2020?  

– Rätt många har en förenklad bild av bistånd. När sedan något går snett, till exempel när pengar hamnar i fel fickor, så avfärdar man allt bistånd och ropar ”lägg ner”. Något vi borde bli bättre på är att frigöra oss från förenklingar och visa vad bistånd gör för skillnad, men att det också är komplicerat och att det ibland går åt fanders. En sådan mer transparent hållning kommer gynna diskussionen om vårt bistånd. 

Gunnel Axelsson Nycander delar den synen. 

– Enprocentsmålet kommer säkert att diskuteras nu när moderaterna lyft frågan och det vi märker är att kunskapen om bistånd hos flera politiker är ganska grund och ouppdaterad. Där har vi en hemläxa att göra, vi måste berätta mer om hur bra bistånd bedrivs idag och vilka svårigheterna är, och kommunicera det på ett bra sätt. 

Positivt anser både Gunnel Axelsson Nycander och Åsa Thomasson är de långsiktiga trenderna inom klimat som visar att det pågår en omställning runt om i världen, till exempel att kolkraftverks stänger snabbare än man trott. Och att privata aktörer blir mer aktiva omställningen.    

– Jag hoppas vi får se fler som satsar på klimatanpassningsprojekt.  Det har varit mycket fokus på olika omställningsprojekt men inte särskilt mycket till hur människor ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna vilket är nödvändigt med tanke på den utveckling vi ser, säger Åsa Thomasson. 

David Grossman 

Rättelse: Artikeln har rättats sedan fel summa för biståndsramen angivits tidigare.