Go to main navigation
Palmoljeodlingar på Borneo

Bara vart femte biståndsprojekt som Sida tittat på har gjort en ordentlig miljö- och klimatbedömning, konstaterar Sida.

Foto: Rich Carey/Shutterstock

nyhet

Få biståndsprojekt gör korrekta klimatbedömningar

Miljö- och klimatbedömningar som görs i samband med biståndsprojekt bör bli bättre. Den uppmaningen riktar Sida till sin egen personal och samarbetspartners. Bristerna uppdagades i en granskning som gjorts på uppdrag av regeringen.

Alla projekt som godkänns av biståndsmyndigheten Sida eller av Utrikesdepartementet ska utöver ett övergripande fattigdomsperspektiv även redovisa hur mänskliga rättigheter, konflikt-, jämställdhet- och miljö- och klimatperspektiv beaktas. 

Sida har därför på uppdrag av regeringen granskat projekt där urvalet var områden med störst klimatpåverkan, som industri, företagande, vatten och sanitet, energi, jordbruk, banker och finanstjänster. Det för att få en bild av vilka lärdomar Sida hittills har dragit och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att biståndet ska vara i linje med klimatavtalet från Paris.

– Vår genomgång visade att endast en femtedel av projekten hade gjort en miljö- och klimatbedömning enligt alla tre kriterier som krävs; risker, möjligheter, påverkan av miljö och klimat, säger Ulrika Åkesson, Sidas verksföreträdare för miljö och klimat. 

Hon konstaterar att många projekt stannar vid att titta på enbart miljö- och klimatriskerna, så kallad do no harm, och att det saknas fokus på förbättringspotential. 

– Inte minst inom jordbruksprojekten finns mycket potential att minska klimatpåverkan, menar Ulrika Åkesson.

Varför tror du att så många gör undermåliga miljö- och klimatbedömningar?

– Det kan vara rätt utmanande att integrera alla olika perspektiv som ska vara med i en analys av ett projekt och möjligen saknas kunskap för att göra dessa. 

 Kommer projektansökningar att stoppas om de har brister i detta ämne? 

– Vi ska ha en konstruktiv dialog med våra partners så att även hållbarhetsfrågorna tydliggörs, men till syvende och sist är det våra chefer på Sida som får avgöra om det är tillräckligt bra gjort. 

I Sidas redovisning konstaterar man att samarbetsländerna bidrar relativit lite till de globala utsläppen. En invånare i Somalia, Etiopien eller Malis har ett klimatavtryck som är cirka 200 gånger lägre än en person i Europa.

Ska man lägga så mycket krut på att göra dessa analyser och riskerar det inte att nödvändiga insatser läggs på is?

– Det primära är inte att komma åt de stora utsläpparna utan att medverka till att vårt bistånd bli mer klimatmässigt hållbart. Jag är också säker på att ökat klimatperspektiv inte innebär någon merkostnad på längre sikt. Det är insatser som ger effekt för pengarna, säger Ulrika Åkesson.

David Grossman