Go to main navigation
Man ger kvinna spruta i Demokratiska republiken Kongo

Demokratisk republiken Kongo kämpar mot flera sjukdomar, som mässlingen och ebola. Nu riskerar de även drabbas hårt av covid-19 och återigen lida brist på vacciner.

Foto: Valeriya Anufriyeva

nyhet

Fattiga länder riskerar förlora i framtida vaccinkrig

Risken finns att det blir huggsexa om ett framtida covidvaccin. Ett krig som de fattiga länderna riskerar att förlora, med allvarliga konsekvenser, enligt experter OmVärlden talat med.

I mars avslöjade den tyska tidningen Welt am Sonntag att USA:s regering lagt ett jättebud på det tyska läkemedelsföretaget CureVac. Enligt tidningen ville USA få ensamrätt på det vaccin mot covid-19 som företaget utvecklar. 

Under den pågående coronapandemin har flera länder i Europa gjort allt för att säkra så mycket sjukvårdsmaterial som möjligt inom de egna gränserna. Nu växer oron över att det ska bli slagsmål om ett eventuellt framtida covidvaccin också.

— Det är definitivt en stor risk för det, säger Ulla Griffiths, hälsoekonom och senior rådgivare åt FN:s barnfond, Unicef, till OmVärlden.

Ulla Griffiths bistår Unicef med råd rörande tillgång på vacciner. När OmVärlden ringer befinner hon sig i FN-skrapan för att prata om bland annat hur ett covidvaccin ska kunna fördelas rättvist. Hon varnar för att fattiga länder kan komma att få vänta längre än rikare länder på ett vaccin, vilket kommer få svåra konsekvenser.

”Egen politiska agenda”

Som exempel på hur illa det kan gå pekar Ulla Griffiths på HPV-vaccinet och de nya rönen om att HPV-virus även kan orsaka cancer hos pojkar.

– Världshälsoorganisationen bad i ett uttalande att höginkomstländer inte skulle ge HPV-vaccinet till pojkar, eftersom det är så dålig tillgång på vaccin. Några veckor senare började Frankrike ändå att göra det. De lyssnade helt enkelt inte. Höginkomstländer har sin egen politiska agenda, säger Ulla Griffiths. 

Hon får delvis medhåll av Seth Berkeley, vd för vaccinationsalliansen Gavi. Han avskriver inte risken att det kan bli konkurrens om ett covidvaccin.

– Världen har ju rört sig bort från multilateralism och allianser. Det oroar mig, säger han till OmVärlden över telefon.

Finns hopp

I samband med 2009-års pandemi av fågelinfluensa, H1N1, utvecklades snabbt ett vaccin. Trots det dröjde det länge innan vaccinet nådde utvecklingsländerna.

Anledningen till att det dröjde innan H1N1-vaccinet nådde fattigare länder var bland annat att det saknades en fördelningsmekanism. De länder som beställde tidigt fick helt enkelt de vaccin som fanns. 

Seth Berkeley vill inte att det som skedde i samband med H1N1-vaccinet upprepas. Samtidigt säger han att världen står mer förberedda nu. Till exempel ska EU och G20 länderna redan kommit långt i samtalen om hur ett framtida vaccin ska fördelas globalt.

– Förhoppningsvis kommer det att baseras på behov, till sjukvårdspersonal först, men också till platser där andra epidemier härjar, som andra kontrollmekanismer inte rår på, säger han.  

Seth Berkeley säger att Världshälsoorganisationen WHO kommer att utarbeta riktlinjer. 

– Det är klart att vi inte kan vara säkra på att alla länder följer dem, men det vi måste göra är att skapa en så stor enighet som möjligt.

"Inom 12 till 18 månader"

Hittills har covid-19 dödat nära 300 000 människor i hela världen. Fler än 100 vaccin är under utveckling. Åtta av dessa har gått vidare till kliniska tester, varav ett par är redo att testas på människor. Det kommer dock dröja innan de kan börja användas.

– Det beror på hur det går. Om det inte visar sig att det här är ett väldigt svårt vaccin att ta fram så kanske vi kan ha ett inom 12 till 18 månader, säger Seth Berkeley.

Fram tills att ett vaccin finns på plats är det viktigt att planera för hur tillverkningen ska kunna skalas upp, menar Seth Berkeley. Samtidigt varnar han för att företag inte ska sluta tillverka redan existerande vaccin bara för att öka kapaciteten att ta fram ett covidvaccin.

Moa Kärnstrand