Go to main navigation
Flyktingar i Ritsona, i Grekland, har satts i karantän.

Flyktinglägret i Ritsona, på det grekiska fastlandet har satts i karantän efter att covid-19 nått lägret. 

Foto: Angelos Tzortzinis/dpa

nyhet

Flyktingläger sätts i karantän

Två flyktingläger i Grekland har satts i karantän efter att de drabbats av smittspridning av covid-19. Risken är stor att fler flyktingläger kommer att drabbas, med stora utmaningar som följd. 

Den 2 respektive 5 april infördes två veckor långa karantäner för invånarna i de flyktinglägren Ritsona och Malakasa, på det greiska fastlandet. Grekland är ett av de första länderna i världen som behövt införa denna åtgärd i flyktingläger. Det finns stora orosmoment kring hur situationen ska hanteras. 

Nikolaos Panagiotopoulos är programansvarig för organisationen International Rescue Committee (RESCUE) på den grekiska ön Lesbos. Han säger att det finns flera olika utmaningar som måste hanteras i en turbulent miljö. Ett av de största orosmomenten är att flyktinglägret Moria på Lesbos, med fler än 18 000 invånare ska drabbas av covid-19

Flyktinglägret Moria är ett av de största flyktinglägrena i Grekland. Det är byggt för 2 757 personer, men här lever nu 18 804 personer, enligt Greklands regering.  Samtidigt som man försöker evakuera människor som befinner sig i riskzonen för viruset kommer det fortfarande in båtlaster av nyanlända asylsökande från närliggande länder.  

— De asylsökande som anländer nu måste först sättas i karantän i 14 dagar innan de kan komma till lägret. I dagsläget finns det ingen plats för dessa människor, utan de sätts i karantän i bland annat gamla kyrkor eller på avlägsna stränder, säger Nikolaos Panagiotopoulos på telefon till OmVärlden.

Förbud mot gruppaktiviteter 

Det har nyligen införts ett förbud mot alla gruppaktiviteter i flyktinglägret. De handlar bland annat om utbildning och sociala sammankomster. I dagsläget kan endast medicinska aktiviteter genomföras. Nikolaos Panagiotopoulos säger att i lägrets program för psykisk hälsa går det redan att se tydliga konsekvenser av situationen. 

— Bristen på aktiviteter i kombination med den redan påfrestande miljön, samt rädslan för att viruset ska nå lägret har lett till att vi kan se tydliga tecken på ökad stress och oro bland invånarna i flyktinglägret. Vi erbjuder nu psykosocialt stöd via telefon för att försöka stötta de som upplever stora psykiska utmaningar, säger han. 

För närvarande pågår en dialog mellan myndigheterna på Lesbos och Greklands nationella myndighet för hälsa om att försöka samordna leveranser av medicinsk utrustning och hygienartiklar för att täcka behoven i flyktinglägren. Det finns ett stort behov av informationsspridning i lägren och praktiska förberedelser för ett eventuellt sjukdomsutbrott. 

Enligt Nikolaos Panagiotopoulos är flera nödvändiga åtgärder två veckor försenade, men RESCUE för en fortsatt dialog med FN:s flyktingorgan, UNHCR, grekiska myndigheter och övriga aktörer för att se till att situationen hanteras. 

Ökat engagemang

Förra året öppnade RESCUE ett kontor i Sverige. Generalsekreterare i Sverige är Therése Engström. Hon ser att många i Sverige vill bistå flyktingar som hotas av coronaviruset.

— Vi kan se att det finns ett ökat engagemang överlag. Det finns fler privatpersoner som försöker att hjälpa till och inte bara för medmänniskor i deras direkta närhet, utan även de som befinner sig i mer akuta situationer i utsatta områden. Däremot är vi förberedda på en minskad möjlighet för företag att samarbeta just nu, säger Therése Engström. 

Nyligen rapporterade insamlingsorganisationernas branschorganisation Giva Sverige att många organisationer oroar sig för minskad insamling i spåren av pandemin. Therése Engström säger att människor under den rådande situationen blir mer medvetna om sina medmänniskors situation och att det leder till att medmänskligheten ökar.

— Det finns en vilja att engagera sig. Folk kommenterar i sociala medier och vill visa sitt stöd på de sätt som går, säger Therése Engström. 

Anna Sundstedt