Go to main navigation
Victor Madrigal-Borloz är FN:s oberoende expert på frågor kring våld och diskriminering utifrån sexuell läggning och könsidentitet

FN:s oberoende expert på frågor kring våld och diskriminering utifrån sexuell läggning och könsidentitet, Victor Madrigal-Borloz, varnar för ökad utsatthet för hbtq-personer.

Foto: UN

nyhet

FN-expert: ”Ojämlikhet på steroider”

Diskrimineringen av hbtq-personer världen över har ökat under pandemin. Det skriver FN i en ny rapport, men lyfter också de organisationer som genom sina insatser räddat liv på människor i en  redan utsatt grupp.

– Många hbtq-personer i Nepal jobbar som servitriser, dansare eller sexarbetare. När samhället stängde ned stod de utan inkomst över en natt, oförmögna att betala hyran eller ens köpa mat, säger Sarita KC till OmVärlden.

Hon arbetar på, en hbtq-organisation i Nepal, med fokus på kvinnor och transpersoner. Mitini har under pandemin delat ut paket med ris, salt, linser, olja, bönor, tvål, handsprit och munskydd till utsatta grupper.

– Det är en svår tid för alla, men för hbtq-personer, som redan är så utsatta, har det här varit en mycket mörk tid, säger hon.

Många hbtq-personer i Nepal saknar stöd från familj och släkt, som har tvingats lämna sina hem på grund av det stigma de lever med, enligt Sarita KC. När ekonomin kollapsar finns inget skyddsnät, ingen hjälp att vänta från samhället. 

Sarita KC beskriver en en utfryst grupp som sedan tidigare är hårdare drabbad av depression, ångest och annan psykisk ohälsa. 

– I takt med att antalet dödsfall i covid-19 har gått upp har självmorden inom hbtq-gruppen ökat. Vi hör om det var och varannan dag.

Sarita KC, på den nepalesiska organisationen Mitini

Hbtq-personer extra utsatta

”Ojämlikhet på steroider”. Så beskriver Victor Madrigal-Borloz konsekvenserna av coronapandemin. Han har lånat citatet från en kollega, säger han. 

Victor Madrigal-Borloz är FN:s oberoende expert på frågor kring våld och diskriminering utifrån sexuell läggning och könsidentitet. Den 6 oktober lanserades hans rapport om hur pandemin slagit mot hbtq-personer. Han pratar med OmVärlden från Costa Rica.

– Vi vet till exempel att hbtq-personer är överrepresenterade bland hemlösa och vart tar du vägen under en lockdown när du inte har något hem? 

Victor Madrigal- Borloz har samlat in rapporter från en rad hbtq-organisationer. Lockdowns, eller hårda karantänsregler som tvingar folk att stanna hemma, har gjort att våld mot kvinnor ökat, enligt flera rapporter. 

I Montenegro vittnar en hbtq-organisation om ett ökat hjälpbehov bland våldsoffer med närmare 300 procent. En undersökning bland hbtq-personer i Thailand visar att 14 procent drabbats av mer våld i hemmet. 

– Det är också vanligare med polisrazzior mot härbärgen som riktar sig särskilt till hbtq-personer, med regler kring isolering som ursäkt, säger Viktor Madrigal- Borloz.

Det mest välkända exemplet gäller ett härbärge i Uganda där polisen grep 23 homosexuella män, varav två misshandlades och nitton åtalades för att ha brutit mot restriktionerna.

Förbud mot att byta kön

Att pandemin utnyttjas som ett tillfälle att förfölja och trakassera hbtq-personer är ett mönster. Victor Madrigal-Borloz lyfter fram Ungerns beslut om att förbjuda transpersoner att byta juridiskt kön, en lag som drevs igenom mitt i den värsta krisen i våras.

Men mycket av det som sker handlar om en mer indirekt diskriminering, där åtgärder utformas utan hänsyn till förutsättningarna inom utsatta grupper. I FN:s rapport beskrivs det utanförskap och den fattigdom som begränsar tillgången till hälsa, boende, trygghet och säkerhet för hbtq-personer. 

– Homosexualitet är kriminaliserat i 69 länder och i många andra länder är det osynliggjort och stigmatiserat. Vad betyder det när matpaket delas ut till familjer? Hur ska du förklara att du lever i en samkönad familj?

Samtidigt påminner Victor Madrigal-Borloz om att det finns stora skillnader inom den grupp vi kallar hbtq. Situationen för en vit, homosexuell man i Västeuropa eller Nordamerika är knappast jämförbar med den för en lesbisk, svart kvinna i stora delar av Afrika. 

I länder där homosexualitet är ett brott innebär varje kontakt med vården en risk och att testa sig för corona eller få behandling är ingen självklarhet.

– I Latinamerika försörjer sig en stor del av transkvinnorna på sexarbete. I värsta fall bevakas de platser där man kan testa dig av samma poliser som brukar gripa de kvinnorna. 

Det är inte heller ovanligt att hbtq-personer saknar giltig legitimation, antingen för att könsidentiteten inte överensstämmer med det juridiska könet eller för att de tvingats lämna sina hem med kort varsel. Risken är då att de nekas stöd, i form av till exempel matpaket, för att de inte kan identifiera sig. 

Obligatorisk id-kontroll

I Nepal var det inledningsvis obligatoriskt med identitetskontroll för att få matpaket, vilket diskvalificerade många hbtq-personer, berättar Sarita KC på Mitini.

– Men efter protester slog Högsta domstolen fast att stöd skulle delas ut utan krav på identitet.

Mitini och liknande organisationer världen över har genom sina insatser räddat många liv. De har haft förmågan att agera effektivt inom redan upprättade nätverk, enligt Victor Madrigal-Borloz. 

– Den kunskap som finns kring till exempel psykosocialt stöd i den här gruppen är en enorm tillgång i tider av isolering och mental stress, säger han.

Framöver väntas flera års arbete för Victor Madrigal-Borloz, med att följa upp konsekvenserna av de åtgärder som införs för att få stopp på pandemin. Det handlar om att se till så att de är nödvändiga och lagliga och att de som missbrukar situationen ställs till svars. 

Han vänder sig dock mot att allt ska ”återgå till det normala”.

– Det normala, det som var förut, är inte bra nog. Det är ett uttalande för den som är privilegierad. Vad som krävs är ett nytt socialt kontrakt, som är inkluderande och jämlikt.

Anna Dahlqvist, frilansjournalist