Go to main navigation
Ölburkar av märket Carlsberg

Ölproducenten Carlsberg har till juni i år på sig att skärpa sitt arbete med mänskliga rättigheter, kräver svenska fondbolag och banker. Företaget gjorde dåligt ifrån sig i en hållbarhetsgranskning gjord av Corporate Human Rights Benchmark 2019.

Foto: Shuttersstock

nyhet

Fondbolag kräver bindande regler för mänskliga rättigheter för företag

Fler än 100 internationella investeringsbolag med 5 000 miljarder dollar i tillgångar kräver att fler regeringar inför bindande regler för mänskliga rättigheter för företag. Ett av fondbolagen är svenska Öhman Fonder.

Den 21 april publicerade den internationella investeringsalliansen för mänskliga rättigheter, Investor Alliance for Human Rights, ett brev med krav på bindande regler för mänskliga rättigheter inom företag. Detta sedan de konstaterat att många företag inte lever upp till FN:s vägledande principer för hur mänskliga rättigheter ska efterlevas i produktions- och leverantörsled (se faktaruta).

— Vi investerare tycker inte att de frivilliga riktlinjer som nu finns räcker hela vägen. Frågan har diskuterats länge. Det finns som sagt riktlinjer som allt fler företag arbetar med, men på ett lite för ytligt plan. Företag glömmer bort att hur de agerar i samhället påverkar aktiekursen, säger Fredrik Nyström, hållbarhetsanalytiker på Öhman Fonder, det enda svenska bolaget bakom brevet.

I en nyligen publicerad rapport av Amnesty Sverige och Fair Action framgår det att knappt hälften av 46 svenska företag inte följer upp sina egna riktlinjer för mänskliga rättigheter. Organisationerna rekommenderade i rapporten svenska riksdagsledamöter att verka för en lag om ”obligatorisk och kontinuerlig konsekvensanalys för svenska företag av deras påverkan på mänskliga rättigheter”.

Riksdagens näringsutskott avslog nyligen en motion för en lag av det slag som Amnesty Sverige, Fair Action och nu även Öhman Fonder föreslår. Motionen lades fram förra året av socialdemokraten Serkan Köse.

— Det kommer fortfarande, gång på gång, larm om att arbetare utnyttjas. Även om företag säger att det tar ansvar. Jag upplever att det behövs tydligare regler, sa Serkan Köse tidigare till OmVärlden.

95 underkända företag  

Serkan Köse får stöd i organisationen Corporate Human Rights Benchmark senaste rapport. Organisationen granskar varje år hur väl några av världens största bolag lever upp till bland annat FN:s vägledande principer för hållbart företagande. I den senaste rapporten fick 95 företag underkänt, däribland Canon, Carlsberg, Kraft Heinz, Starbucks, Gazprom, Ralph Lauren, Yum! Brands och Costco Wholesale. 

Med anledning av de dåliga resultaten i Corporate Human Rights Benchmarks rapport krävde i mars, i år, 176 investeringsbolag att de underkända bolagen måste skärpa sig till senast i juni i år. Bakom kraven ställde sig då inte bara Öhman Fonder, utan även Nordea och de svenska AP-fonderna. 

”Med detta brev önskar vi ett skyndsamt och konkret agerande”, skrev bland andra Magdalena Kettis, på Nordea Asset Management. 

I ett mejl till OmVärlden skriver nu Magdalena Kettis att miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet är en viktig del av Nordeas investeringsstrategi. Hon skriver vidare att Nordea vill ha en så systematisk och god information om hur bolag hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive mänskliga rättigheter, som möjligt. 

Varken Nordea eller AP-fonderna ställer sig dock bakom de bindande krav som Öhman Fonder önskar se.  

”Det initiativet riktar sig till regeringar medan vi först och främst vill föra dialog med de bolag vi investerar i”, skriver Magdalena Kettis till OmVärlden. Fredrik Nyström på Öhman Fonder tycker inte att det inte räcker. 

— Flera regeringar har redan fått bindande krav på plats sedan Sverige ställde sig bakom FN:s riktlinjer, och lite har hänt. Samtidigt ser vi investerare det här ur ett EU-perspektiv. Ju högre nivå desto bättre, så om EU tar tag i frågan vore det bra, säger Fredrik Nyström.

Ministern tveksam

Sveriges utrikeshandelsminister Anna Hallberg har tidigare ställt sig tveksam till bindande krav när OmVärlden frågat. Samtidigt har hon välkomnat att EU-kommissionen tittar på en eventuell lagstiftning på EU-nivå. Det skulle få större genomslag, enligt ministern.  

Hos organisationen Fair Action tas Öhman Fonders utspel emot positivt.

— Det stämmer överens med vad vi hört från andra aktörer inom näringslivet, att man vill ha en så jämn spelplan som möjligt. Företag som följer riktlinjerna vill inte bli utkonkurrerade av företag som tar genvägar. Lagstiftning kan också ge företagen ökad tydlighet om vad som gäller kring mänskliga rättigheter, säger Maria Sjödin, kommunikationsansvarig på Fair Action. 

 Erik Halkjaer