Go to main navigation
Donald Trump, USAs president, med Benjamin Netanyahu, Israels premiärminister

USA:s avgående president försöker in i det sista tina upp de frusna relationerna mellan Israel och arabvärlden, bla Marocko. Här med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, i Vita huset. 

Foto: Shuttersstock

nyhet

Forskare: Trumps köpslående om Västsahara ska inte överdrivas

I förra veckan överraskade USA:s avgående president alla när han stöttade Marockos påstådda rätt till Västsahara. Även forskaren Irene Fernandez Molina förvånades, men tonar ner utspelet.

Marocko har länge stått på listan över länder som USA hoppats skulle erkänna staten Israel. Under president Donald Trumps ledning har USA redan lyckats få Bahrain och Förenade Arabemiraten att erkänna Israel och Sudan att normalisera sina förbindelser med Israel vilket är ett sorts erkännande. Nu ska även Marocko normalisera sina förbindelser i ett utbyte där Donald Trump öppet tar ställning för att Marocko har rätt till Västsahara. 

Irene Fernández-Molina är forskare i Internationella relationer vid University of Exeter, i Storbritannien. Hon säger till OmVärlden att Marockos agerande kommer som en stor överraskning.

– Man hade pratat om det länge, i månader, men jag trodde aldrig att det skulle gå. Det marockanska utrikesdepartementet har länge drömt om att USA skulle erkänna Marockos rätt till Västsahara. Det har varit ett av den marockanska utrikespolitikens mål i många år, men att normalisera relationerna till Israel är svårt att svälja. Jag trodde aldrig de skulle gå hela vägen, säger Irene Fernández-Molina.

Trots det sensationella i utspelet vill Irene Fernández-Molina tona ner effekten något. Ur en juridisk synvinkel ändrar det inte mycket. Donald Trumps uttalande är inte en exekutiv order, som blir lag, utan en deklaration, som måste gå genom kongressen innan det blir lag. 

– Donald Trump är en avgående president och kongressen kommer troligen inte stötta ett utspel under denna överlämningsperiod till en ny administration. Det hela blir därför mest ett symboliskt utspel.

Inga diplomatiska relationer

Marocko kommer inte heller att öppna för diplomatiska relationer med Israel. Efter Donald Trumps utspel har Marocko bara talat om ekonomiska förbindelser, direktflyg mellan Marocko och Israel och öppnandet av ett handelskontor. Inget mer. 

Enligt Irene Fernández-Molina skulle den marockanska hållningen innebära att landet återgår till de relationer som man hade med Israel på 1990-talet. De avbröts i och med den andra intifadan, det palestinska upproret mot Israel som inleddes 2000. 

Den andra intifadan ledde till de största demonstrationer som skådats i Marocko i modern tid, till stöd för Palestina. Det är något som det marockanska kungahuset inte vill uppleva igen, tror Irene Fernández-Molina.

– Jag gissar att man nu inväntar vad Joe Biden kommer att göra när han tillträder. Och några diplomatiska relationer lär det inte bli förrän Israel lämnar ockuperat territorium. Kungahuset riskerar annars att få islamistiska krafter, den hårda oppositionen från höger och vänstern emot sig, vilket skulle hota hela landets styre. 

Tyst från Guerguerat

Samtidigt pågår konfrontationer mellan marockanska styrkor och den västsahariska armén Polisario kring staden Guerguerat, i de södra delarna av de delar av Västsahara som kontrolleras av Marocko. Polisario mobiliserade i november och bröt officiellt vapenvilan från 1991. 

Utöver Polisarios egen kommunikation, som talar om allmän mobilisering och attacker på marockanska militära installationer, är det tyst från området kring Guerguerat. Marocko har gjort ett uttalande om militära provokationer från vad man kallar den väpnade motståndsgruppen, Polisario.

– Det handlar om att förminska motståndaren, som länge varit Marockos strategi, varför Donald Trumps utspel just nu också spelar Marocko i händerna. Men så mycket mer om vad som sker kring Guerguerat vet vi inte. Medierna har inte tillgång till området så det finns ingen som kan granska Polisarios uttalanden, men jag skulle nog ändå säga att det pågår attacker, om än i liten skala, säger Irene Fernández-Molina.

Oavsett menar Irene Fernández-Molina att Polisarios agerande haft stor internationell effekt. Flyktingarna i lägren, i sydvästra Algeriet har mobiliserat, män skriver in sig i armén för vapenträning och västsaharier runt om i Europa säger sig vara redo att ta till vapen för ett fritt Västsahara. 

Erik Halkjaer