Go to main navigation
Plastavfall

Den globala plastproduktionen uppgår idag till cirka 320 miljoner ton per år och mindre än 10 procent av det som produceras återvinns.

Foto: Shutterstock

nyhet

Illegal handel med plastavfall ökar i världen

Enligt en rapport från Interpol ökar den illegala handeln med plastsavfall. Världsnaturfonden, WWF, vill få till ett globalt plastavtal. ”Det är ett globalt problem som kräver en global lösning”, säger Metta Wiese, havs-och plastexpert på WWF.

I en kartläggning som gjorts av den internationella organisationen för kriminalpoliskårer, Interpol, syns en stor ökning av de illegala avfallstransporterna under de senaste två åren. Rapporten har baserats på öppen data och information från polisiära underrättelsetjänster från 40 länder.

Enligt Interpol ger rapporten en global bild av nya smugglingsvägar och kriminalitet kopplat till plastavfallshantering.

Rapporten visar att 40 procent av transportvägarna från Europa till Asien används för olagliga transporter. För sträckan mellan Nordamerika till Asien rör det sig om en tredjedel av vägarna och inom EU är siffran 13 procent.  

Den visar också på en ökning av antalet olagliga avfallsbränder och soptippar i Europa och Asien. Dessutom har antalet förfalskade dokument och avfallsregistreringar blivit fler.

Kartläggningen pekar på en omfattande problematik världen över, något som starkt oroar Världsnaturfonden, WWF. Organisationen efterfrågar nu ett globalt plastavtal för att stoppa den illegala avfallshanteringen. 

– Resultaten visar på den ohållbara sophantering vi har globalt sett. Det måste till ett globalt plastavtal till senast 2030, som vi arbetar för att FN ska ta fram. Många av världens länder har skrivit på, men godkännande från fler länder behövs, säger Metta Wiese, havs- och plastexpert på WWF.

EU har infört förbud

Att fattiga länder används som soptippar av rikare länder har länge varit känt. 1995 infördes en internationell konvention och exportförbud av elektronikskrot inom EU till länder utanför unionen.

Förra året beslutade EU-parlamentet även att förbjuda vissa plastprodukter för engångsbruk inom EU från och med 2021. För att komma till bukt med avfallsproblematiken krävs större insatser än så, menar Metta Wiese.

– Det finns för få kontroller av plastavfallstransporterna, för lite resurser och det är alldeles för enkelt att transportera avfallet illegalt. Problemet är också att det finns ett så enormt värde i plastavfallet, medan värdet för återvinningen inte är tillräckligt stort. 

Mycket av det olagliga avfallet transporteras i legala transporter och göms bakom registrerat, lagligt, avfall. När Interpol har utfört kontroller i hamnar har man sett att det lagliga avfallet placerats precis där man kommer in i transporten. Bakom det registrerade avfallet finns ofta mängder av olagligt plastavfall, som inte har registrerats.

– Det visar hur utbrett problemet är och att man inte kan peka på enstaka aktörer. Det är inte en viss tull eller region eller myndighet som är skyldiga till att den illegala plastavfallshanteringen pågår. Det är ett utbrett problem som sker på många plan.

En ökande produktion av plast

Den globala plastproduktionen uppgår idag till cirka 320 miljoner ton per år och mindre än 10 procent av det som produceras återvinns. Forskarna menar att mängden plast som läcker ut i haven riskerar att tredubblas fram till 2040 – från 11 till 29 miljoner ton 2040. Det motsvarar nästan 50 kilo plast på varje meter kustlinje över hela världen.         

– Vi ser hela tiden plastens påverkan på vår miljö, både på vår landmiljö och i hav. Nu har man även kunnat se att plasten tagit sig in i luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. Det är väldigt skrämmande hur den kommer in överallt i våra kretslopp.

Världsnaturfonden har skapat en namninsamling för kravet på ett globalt bindande plastavtal som hittills har skrivits under av knappt två miljoner människor. Målet är att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030.

Vad kan det få för konsekvenser om vi inte får till ett globalt plastavtal? 

– Då kommer vi att se ännu fler effekter av plastföroreningar i vår miljö. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter. All den förstörelse som plasten orsakar för djur på både hav och land, samt att plasten nu har tagit sig in i vårt eget kretslopp, måste få människor att tänka till och ändra sin konsumtion, på alla nivåer. Därtill krävs ett mycket strängare regelverk från regeringarna så att vi tillsammans kan lösa det här problemet. Det är ett globalt problem som kräver en global lösning, säger Metta Wiese.

Susanna Sköld