Go to main navigation
Seychellerna

Danska bolag får inte ha sina huvudkontor på Seychellerna om de ska kunna ta del av det danska företagsstödet under coronapandemin.

Foto: Shutterstock

NYHET

Inget stöd för danska företag som nyttjar skatteparadis

I Danmark får inte företag som utnyttjar skatteparadis ta del av statens ekonomiska Coronahjälp. Något sådant villkor ställs inte i Sverige, men de danska kraven är sannolikt tandlösa, enligt Tax Justice Network.

Varje år förlorar världens länder upp till 2 500 miljarder kronor på att företag och koncerner använder luckor i skattelagstiftningen runt om i världen för att flytta runt vinster och på så vis minska sin skatt. Ett sätt att göra detta på är att använda sig av skatteparadis.

Skatten i skatteparadisen är låg eller noll, men de är också kända för att ge liten eller ingen insyn i de bolag som placerar sina pengar där. Allt fler kräver krafttag mot den här typen av skatteplanering. 

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) driver till exempel projekt för att försvåra för företag att flytta pengar till skatteparadis. OECD vill att företag betalar skatt i de länder där de bedriver sin verksamhet.

Statligt coronastöd

Med coronapandemin har flera regeringar skapat stödpaket för företag för att minska risken för konkurser och massuppsägningar, genom bland annat möjlighet till korttidspermittering. Den svenska regeringen har tagit fram ett krispaket på uppåt 500 miljarder kronor.

Danmark har ett sjösatt ett liknande stöd, men den danska regeringen har valt att ställa andra villkor på företagen än i Sverige. Till exempel måste företagen kunna visa att de inte har starka kopplingar till skatteparadis. Polen har infört liknande krav, men de två länderna är med sina krav unika i världen. 

”Det är en rimlig princip att företag inte ena dagen kan be Danmark om hjälp för att nästa dag vända sig emot samhället och skicka sina pengar till skatteparadis”, säger den danske näringsministern Simon Kollerup i ett uttalande. 

Kontroller kan göras i samband med ansökan eller i efterhand, enligt beslutet.

I Sverige kan företag som får stöd för korttidspermitteringar till exempel inte göra aktieutdelningar. Några krav kring kopplingar till skatteparadis finns inte. 

”Vårt fokus har varit att agera skyndsamt för att lindra effekterna på svenska jobb och så långt som möjligt undvika komplicerade regelverk. Men om vi upptäcker risker att något stöd hamnar i skatteparadis är vi självklart beredda att agera, på samma sätt som vi satt in och kommer sätta in fler kontrollåtgärder. Stöden är till för att rädda svenska jobb och seriösa livskraftiga företag, inte för skattesmitare och bedragare”, skriver finansminister Magdalena Andersson i en kommentar till OmVärlden.

Gör liten skillnad

Det danska initiativet låter visserligen bra, men är snarare ett politiskt ställningstagande än något som kommer att göra reell skillnad, säger Alex Cobham, ekonom och forskare som leder organisationen Tax justice network, TJN, till Omvärlden.

– I nuläget har de lämnat så pass mycket utrymme för tolkning att det lika gärna skulle kunna betyda ingenting i praktiken, säger han.

På TJN är de skeptiska till att Danmark utgår från EU:s lista över skatteparadis. Den innehåller tolv jurisdiktioner. De flesta civilsamhällesorganisationer som granskar skatteflykt, menar att många fler platser skulle kunna klassas som skatteparadis. 

I de danska kraven står det dessutom att företag inte får ha sin ”bas” i skatteparadis.

– Det finns sannolikt inte ett enda danskt företag som har sitt huvudkontor i något av länderna på EU:s lista, säger Alex Cobham.

Inte ens om man skulle stoppa företag med dotterbolag i listans länder skulle det göra någon större skillnad, säger han. 

– Men jag tror däremot att det här spelar roll politiskt. Man kan tänka sig att det kan bli en språngbräda till en bredare EU-gemensam överenskommelse i sådana här frågor. 

Läs också: Skatteupplägg står fattiga länder dyrt

Moa Kärnstrand