Go to main navigation
jamlikhetskommissionen.jpg

Per Molander, utredare och Magdalena Andersson (S), finansminister under regeringens pressträff om jämlikhetskommissionens förslag.

Foto: Skärmdump från presskonferensen

Nyhet

"Biståndet kan minskas eftersom de privata flödena ökar"

Regeringens jämlikhetskommission föreslår att biståndspengar används för integration av utrikesfödda i Sverige. "Ett tondövt förslag", säger flera kritiker och får stöd av ministern för internationellt utvecklingssamarbete.

När regeringens jämlikhetskommission i början av augusti presenterade sin slutrapport föreslog den bland annat att Sveriges bistånd tillfälligt ska minskas med 0,3 procent av BNI. Detta för att finansiera delar av kommissionens förslag.

Förslaget skulle innebära att det svenska enprocentmålet, det vill säga att en procent av BNI avsätts till internationellt bistånd, skulle upphöra. Istället skulle Sverige för en tid avsätta 0,7 procent av BNI till bistånd.

Jämlikhetskommissionen har letts av tidigare generaldirektören för Inspektionen av socialförsäkringen, Per Molander. Han anser att den föreslagna justeringen av biståndet är befogad eftersom det privata biståndet ökat.

Dessutom skulle Sverige inte heller bryta mot sitt åtagande i internationella sammanhang, om att avsätta 0,7 procent av Sveriges BNI till bistånd, menar Per Molander.

– Enprocentmålet har funnits formulerat väldigt länge, men världen har förändrats radikalt under den tiden. EU har relativt nyligen åtagit sig att leva upp till ett 0,7-procentsmål istället, vilket också gäller Sveriges internationella åtagande, säger Per Molander till OmVärlden.  

Minska samhällsklyftor

De pengar som skulle frigöras från biståndet skulle bli en del av Jämlikhetskommissionens förslag att minska samhällsklyftorna i Sverige. Som OmVärlden rapporterat om tidigare är de stora socioekonomiska klyftorna mellan olika grupper i samhället ett av de områden där Sverige ligger sämst till när det gäller arbetet med att uppnå de globala målen för en hållbar utveckling senast år 2030. 

Per Molander säger att det svenska bidraget till internationell utveckling inte skulle drabbas nämnvärt av ett tillfälligt minskat bistånd, eftersom vad han beskriver som privat finansierat bistånd ändå kommer förbli högt från Sverige.

– Det som har hänt under det senaste halvseklet är att de privata flödena har vuxit radikalt, både de direkta investeringarna och det som kallas för remitteringar, alltså de pengar som migranter skickar tillbaka till sina familjer i ursprungsländerna. De båda flödena är var för sig långt större än vad det offentliga biståndet är idag, fortsätter Per Molander.

Han framhåller att migrationen ökat dramatiskt under början av 2000-talet och att de länder som tar emot bland annat flyktingar i allt högre utsträckning diskuterat varifrån resurserna för asylmottagning och andra kostnader relaterade till flyktingmottagande ska tas. OECD-ländernas biståndskommitté DAC har också beslutat att de kostnader som migrationen innebär för mottagarländerna under flyktingarnas första år ska kunna räknas in i det offentliga biståndet.

– Därför drar vi slutsatsen att det är rimligt att under en period – för det är en temporär förändring som vi föreslår – använda de 0,3 procent som ligger i vårt egna självpåtagna mål för finansiering av kommissionens förslag. Det frigör i dagsläget 15-16 miljarder kronor som då ska vara vikta för åtgärder som är direkt knyta till asyl- och anhöriginvandring. 

Pengar från biståndet skulle, enligt kommissionens förslag användas till att stärka integrationen för utrikesfödda. Något som skulle bidra till minskade klyftor.

Förslaget möter kritik

Kommissionens förslag om minskat bistånd har väckt kritik på flera håll. Sveriges minister för internationellt utvecklingsbistånd, Peter Eriksson, undrade på Twitter om "Per Molander tappat all rim och reson?" 

"Först sänker vi skatterna för alla rika. Sedan ska det kompenseras med att de fattigaste ska betala genom sänkt bistånd. Det blir väl jämlikhet modell 1984", fortsatte Peter Eriksson på Twitter.

Petra Tötterman Andorff, ordförande för paraplyorganisationen Concord Sverige, som samlar flera svenska biståndsorganisationer, är inne på samma linje. I en analys av organisationen kritiserar hon förslaget för att pengarna skulle tas från världens allra fattigaste människor för att finansiera satsningarna för jämlikhet i Sverige.

– Det är särskilt tondövt att lägga ett sådant förslag mitt i en pandemi som gjort det tydligare än någonsin att globala kriser kräver mer internationellt samarbete, inte mindre, säger Petra Tötterman Andorff, till vardads även generalsekreterare för Kvinna till Kvinna. 

Enligt Per Molander handlar inte förslaget om någon radikal förändring av biståndet, utan är en anpassning för att kunna motivera Sveriges migrationspolitik.

– Det handlar om att anpassa biståndet till den verklighet som råder idag och framför allt att se till att de människor som kommer hit blir ordentligt omhändertagna. Man motiverar ofta en generös migrationspolitik med humanistiska argument, men om man släpper in många människor och samtidigt inte ser till att de får de anpassningsåtgärder som behövs för att de ska kunna hitta en plats i det samhälle de kommer till, då är det ju inte ett särskilt humanitärt mottagande man står för, säger han. 

Avfärdar kritik

Den andra kritiken, att biståndet skulle minskas i en tid då världens länder drabbats hårt av den pågående coronapandemin, avfärdar Per Molander också. 

– Att pandemin skulle göra vårt förslag sämre, det vet jag inte om det är ett så bra argument eftersom den drabbar alla samhällen och alla samhällssektorer. Vi vet från början att pandemin kommer att kräva både ett ökat skatteuttag och ett ökat underskott i stadsbudgeten, men där utöver kommer det krävas att vi anpassar oss till den här situationen med en kraftigt sänkt BNP och det är svårt att argumentera för att just biståndet skulle vara undantaget ifrån det.

Per Molander anser dessutom att flera av de länder som drabbats hårdast av pandemin inte finns med på listan över de länder som får ta del av Sveriges bistånd. 

– Även om det finns länder i andra delar av världen som är svårt drabbade så kan inte Sverige ta på sig hela den bördan, den måste fördelas den också. Många av de länderna som är hårdast drabbade av pandemin hör inte till våra mottagarländer, så det är ett diffust argument, säger Per Molander.

Jämlikhetskommissionen tillsattes av regeringen i augusti 2018 och har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan utjämna skillnader i uppväxtförhållanden, utbildning och arbetsvillkor i samhället.

– Kampen mot de växande klyftorna är en av regeringens viktigaste uppgifter, sa finansminister Magdalena Andersson då. 

Slutbetänkandet överlämnades till finansministern den 6 augusti i år. Det omfattar en tvådelad rapport om sammanlagt 1 100 sidor där, förutom minskat bistånd, kommissionen även föreslår att dess förslag ska finansieras genom höjd moms och minskat rot-avdrag.  

Susanna Sköld