Go to main navigation
Kirgizistans första feministiska konstutställning Feminnale censurerades av regeringen.

När Kirgizistans nationalmuseum för modern konst öppnade landets första feministiska konstutställning, Feminnale, tog det bara dagar innan den censurerades.

Foto: Mia Holmberg Karlsson

nyhet

Kirgizistans regering censurerar feministisk konstutställning

När Kirgizistans första feministiska konstutställning öppnade dörrarna svarade regeringen och konservativa organisationer med censur, sabotage och dödshot. Nu manar kvinnorättsaktivister till kamp. 

I den stora salen på bottenvåningen av Kirgizistans nationalmuseum för modern konst, Kyrgyz National Museum of Fine Arts ekar flera väggar tomma. En kedja dinglar löst från taket och ett konstverk med kvinnokläder har plockats halvt isär. Där det skulle hängt konst sitter istället lappar med ordet censur. 

Det var i slutet av förra året som Kirgizistans första utställning någonsin med feministisk konst, Feminnale, slog upp portarna i huvudstaden Bisjkek. Konstnärer från 22 länder skulle i 17 dagar ställa ut till minne av de 17 kirgiziska kvinnor som dödades i en brand i Moskva 2016. 

Vad som skulle bli ett kraftfullt ställningstagande mot kvinnans underordnade roll i det kirgiziska samhället och landets dystra statistik kring mäns våld mot kvinnor, blev något helt annat.

– Det var som att helvetet bröt lös, säger Feminnales kurator Altyn Kapalova när OmVärlden träffar henne i utställningslokalen i centrala Bisjkek.

Konstverk togs bort

Bara dagar efter vernissagen kom landets kulturminister Azamat Jamankulov på besök. Han krävde att samtliga konstverk med nakna kvinnokroppar skulle censureras. Några av verken fick inte vara kvar överhuvudtaget.  

Regeringen hade tagit intryck av högljudda klagomål från den nationalistiska organisationen Kyrk Choro, som kallat konsten pornografisk. Kyrk Choro ansåg att utställningen uppmuntrade landets unga till abort och allmänt ”omoraliskt beteende”.  

För Altyn Kapalova förvandlades konstprojektet i ett vingslag till en mardröm. Utställningen utsattes för flera sabotage och hon hotades. 

– Jag fick så många grova hot, dödshot. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag bara gömde mig hemma, vågade inte ens gå utanför dörren, säger Altyn Kapalova.

Museidirektör hotades

Även museidirektören, Mira Djangaracheva utsattes för hot och påtryckningar. Hon valde till slut att avgå. 

När OmVärlden möter henne på ett kafé i Bisjkek har hon med sig en tjock bunt med papper. Hon fingrar på sida efter sida med utskrivna kommentarer från sociala medier, rad efter rad med grova kommentarer och hot. 

– Jag har bott i det här landet hela mitt liv. Aldrig trodde jag att de konservativa och nationalistiska krafterna var så starka och hade så stort inflytande i samhället. Det visar på radikaliseringen som sker av det kirgiziska samhället och det är ett stort problem, säger Mira Djangaracheva.

Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har samhällsutvecklingen i Kirgizistan kännetecknats av politisk turbulens, korruption och återkommande oroligheter. 

Brudkidnappning vanligt

Religiösa ledare som vill begränsa kvinnors rättigheter får allt mer inflytande. Landets parlamentariker har gång på gång lagt fram lagförslag om att tillåta månggifte för män och att införa reseförbud för kvinnor yngre än 23 år. 

Brudkidnappning, så kallad ala kachuu eller ”att ta och springa iväg”, ligger enligt offentlig statistik från 2016 bakom ett av fem äktenskap i Kirgizistan. Många gånger handlar det om kidnappning, våldtäkt och tvångsgifte av barn. 

– Det som hände med utställningen visar att problemen sträcker sig ända upp i den politiska toppen. Det är en väldigt sorglig situation. Jag ser dystra utsikter för kirgiziska kvinnors och flickors framtid, säger Mira Djangaracheva.

Kirgizistan har ratificerat över 50 internationella konventioner, däribland Beijingplattformen för jämställdhet och kvinnors rättigheter från 1995. Landet har också tagit fram en egen nationell handlingsplan utifrån FN:s säkerhetsråd resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet. Trots det har situationen för landets kvinnor inte blivit bättre.

FN skarpt kritiska

Det hårdhänta nedslaget mot Feminnale har fått skarp kritik från FN i Kirgizistan. Kvinnorättsorganisationer och många kvinnor i allmänhet är ursinniga mot tilltaget. 

”Det här är kvinnors samlade rop till samhället för att stoppa våld, ändra föråldrade synsätt, ett rop på rättvisa och rättmätig hämnd”, skrev Kirgizistans före detta president, Roza Otunbajeva, till försvar för utställningen på Facebook. 

– I bästa fall kan all uppmärksamhet innebära att det kommer något gott av det här kaoset, säger Altyn Kapalova. 

Mira Djangaracheva och Altyn Kapalova kommer inte att sluta kämpa för kvinnors rättigheter, egenmakt och konstnärliga frihet. Men de har lärt sig att priset är högt.

– Jag var så naiv. Nu vet jag att det inte finns någon frihet i det här landet. Jag vet inte vad det är som händer med Kirgizistan, men det är farligt, säger Altyn Kapalova.

Text och foto: Mia Holmberg Karlsson, frilansjournalist