Go to main navigation
Gränsen mellan Mauritanien och den buffertzon som skiljer Västsahara och Marocko åt.

Buffertzonen mellan de delar av Västsahara som kontrolleras av Marocko och Polisario gränsar till Mauritanien, ett område som nu lett till öppna stridigheter mellan de två parterna, som haft eldupphör sedan 1991.

Foto: Lena Ha/Shutterstock

nyhet

Kriget i Västsahara blossar upp igen

Den västsahariska befrielsefronten Polisario har inlett ett anfall mot Marocko. Det är de första regelrätta krigshandlingarna i konflikten om Västsahara sedan vapenvilan från 1991. 

Enligt den Sahariska Arabiska Demokratiska Republikens (SADR) hemsida ska Polisario genomfört flera granatattacker mot marockanska ställningar utefter den mur som Marocko byggt rakt genom Västsahara. Muren byggdes 1980-1987. Sedan vapenvilan 1991 kontrollerar Marocko 80 procent av Västsahara och 20 procent kontrolleras av Polisario. 

Att Polisario fattat beslut om att inleda attacker mot Marocko handlar om delade meningar om vad som nyligen skett vid byn El Guarguaret, i närheten av muren. Här har Marocko en gränspostering och tull gentemot Mauritanien.

Enligt ett uttalande från Marockos utrikesdepartement, som OmVärlden tagit del av, anser Marocko att väpnade medlemmar från Polisario ska ha tagit sig in i den buffertzon som omger El Guarguaret. Buffertzonen är en fem kilometer bred zon där inga väpnade styrkor får vistas, varken från Marocko eller SADR. 

Marocko hävdar att Algeriet ska ha bistått Polisario att ta sig in i buffertzonen för att utföra attacker på civila transporter, inklusive trakasserier av civila och stöld av varor. Händelserna ska ha skett från 21 oktober och framåt. 

Polisario har en annan version. I ett uttalande till FN:s säkerhetsråd redan den 30 oktober konstaterade Polisarios FN-representant Sidi Mohamed Omar att det sedan flera dagar pågått ”fredliga och spontana” protester mot Marocko på det område som landet kontrollerar i Västsahara. 

Protesterna just i El Guarguaret ska, enligt Polisario, ha handlat om att Marocko för ut produkter och råvaror producerade på ockuperad västsaharisk mark, vilket skulle strida mot internationell rätt. Det västsahariska folket ska själva få vara med och besluta om hur råvarorna på deras territorium ska användas. 

Natten till den 9 november ska Marocko har mobiliserat kring El Guarguaret. Polisario varnade då för att om marockanska styrkor går in buffertzonen eller på områden kontrollerade av SADR så innebär det ett slut på vapenvilan.

Den 13 november angrep marockanska styrkor flera personer som de menade blockerade trafiken i El Guarguaret. Dagen efter förklarade Polisarios överbefälhavare, och tillika president för SADR, Brahim Ghali, vapenvilan officiellt avbruten och man mobiliserade sina styrkor för att svara på vad man menade var Marockos attacker. 

Till tidningen Västsahara säger Polisarios representant i Sverige, Hiba Abdalla, att oroligheterna kring El Guarguaret började redan 2017. Då ska Polisario ha bett FN agera mot vad man menade var ett marockanskt brott mot avtalet från 1991. FN ska ha lovat att tillsätta en kommission för att utreda huruvida Marocko kan asfaltera och nyttja den väg som går genom det av Polisario kontrollerade området, till Mauritanien. 

– Idag tre år senare har ingen FN-kommission tillsatts och transporterna söderut med bland annat västsaharisk fisk sker dagligen, säger Hiba Abdalla, till tidningen Västsahara.

Marockos ambassad i Sverige skriver i ett brev till OmVärlden att det är fel att kalla Marockos agerande i Västsahara för ockupation, då territoriet inte är en suverän stat. Marocko erkänner SADR och anser att territoriet är marockanskt, men enligt den fredsplan som togs fram av FN och den Afrikanska unionen har västsahariska befolkningen rätt att själva besluta om territoriet ska vara en del av Marocko eller en självständig stat. Denna folkomröstning har fortfarande, efter mer än 30 år inte kunnat hållas. 

En av mottagaren av Right Livelihood Award förra året, den västsahariska människorättsaktivisten Aminatou Haidar, har nyligen berättat för OmVärlden hur hon trakasseras och hotas av marockansk polis. Detta sedan hon i september startat en organisation i Marocko där hon lever och är medborgare. 

Aminatou Haidar, som själv suttit fängslad i Marocko för sin kamp för västsahariernas rätt till självbestämmande, säger att många västsaharier är trötta på vad de kallar den marockanska ockupationen. 

– Folk lider. Vårt tålamod är slut. FN-styrkan MINURSO har inte ens kunnat genomföra det uppdrag det är satt för att utföra, att skydda människor för övergrepp. Vi vill påminna det internationella samfundet om att det här handlar om en illegal ockupation och att det västsahariska folkets rätt till självbestämmande och rätt att yttra sig förtrycks av Marocko, sa hon till OmVärlden i oktober. 

Efter intervjun hörde Marockos ambassadör av sig till OmVärlden för att ge sin bild av vad som hänt Aminatou Haidar. I ett långt brev utmålas hon som en aktivist i ”tjänstgöring i polisarios agenda”. Hon anklagas för att inte längre försvara mänskliga rättigheter, utan för att agera politiskt i den ”marockanska Sahara-frågan", varför hennes aktiviteter är under utredning. Dessa anklagalser har Marocko redan framfört i FN. 

Erik Halkjaer