Go to main navigation
Kvinna med röd färg i ansiktet skriker

Allt fler kvinnorörelser mobiliserar mot utbrett hot och hat mot kvinnorättsaktivister och försök att stoppa kvinnors rättigheter, som här i Ecuador, i november 2019.

Foto: Johis Alarcón/UN Women

utmaningar 2020

Kvinnorörelsen mobiliserar för superår mot hat och våld

Del fem i OmVärldens utvecklingspolitiska spaning tittar på jämställdhet. 25 år efter att världens länder antog en progressiv plan för att stärka kvinnors rättigheter är motståndet större än någonsin. Därför talas det i år om ett superår för jämställdhet. 

I september i år är det 25 år sedan 189 länder antog Bejingplattformen för att förbättra kvinnors rättigheter. Det var en progressiv handlingsplan för att få världens regeringar, företagsledningar, civilsamhällesorganisationer och det internationella samfundet att tillsammans kämpa för att kvinnor ska få åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samma villkor som män.

Plattformen antogs under den fjärde världskonferensen för kvinnors rättigheter, i Bejing, Kina. Mycket har hänt i världen sedan dess, men inte tillräckligt vad det gäller Bejingplattformens resultat. Talande är att USA, som 1995 slogs för plattformen, idag sällat sig till den grupp av stater som av vissa kallas för ”en ohelig allians” som aktivt motverkar genomförandet av plattformens handlingsplan.

— På policynivå har det på många sätt gått bakåt sedan Bejing. Ingen tror att det språk som finns i Bejingplattformen skulle gå att upprepa idag. Det blir allt svårare att få igenom ett liknande språkbruk vid förhandlingar om internationella dokument och vi ser att begreppen sexuella och reproduktiva rättigheter och även ord som genus utesluts, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare på kvinnorättsorganisationen Kvinna till Kvinna. 

Mer hot och hat 

Kvinna till Kvinna jobbar i tjugo konfliktdrabbade länder med olika kontexter och utmaningar, men en trend skär rakt igenom alla länder och regioner där de arbetar.

— Det handlar om ökande hot och hat mot kvinnor som arbetar för kvinnors rättigheter, och en push back mot jämställdhet. Att det är så provocerande att arbeta mot våld mot kvinnor är något som inte slutar att fascinera mig, säger Petra Tötterman Andorff.

Inom biståndsbranschen talas det om år 2020 som ett superår när det kommer till kvinnors rättigheter och jämställdhet. I fokus står 25-årsdagen av Bejingplattformen, som kommer att tas upp under den årliga FN-konferensen för kvinnors rättigheter i New York, i mars, och även vid två stora toppmöten i Mexiko och Paris i maj och juli. I oktober är det också tjugo år sen FN:s säkerhetsrådsresolution 1325, för kvinnor, fred och säkerhet antogs av ett enigt säkerhetsråd.

Utöver årsdagarna för Bejingplattformen och resolution 1325 är det i år dessutom bara tio år kvar tills de 17 globala målen för hållbar utveckling ska vara uppnådda. Mål fem handlar specifikt om jämställdhet, men frågan om kvinnors rättigheter genomsyrar också de andra målen. 

— De globala målen gäller även Sverige och även om vi ligger i topp vad det gäller jämställdhet finns det mycket kvar att göra här hemma. Inte minst är det viktigt att den svenska kvinnorörelsen fortsätter att driva arbetet för kvinnors rättigheter eftersom många länder tittar på Sverige när det kommer till de här frågorna. Det är också viktigt att arbeta i solidaritet och systerskap med kvinnorörelser i andra länder där utvecklingen inte kommit lika långt, säger Petra Tötterman Andorff.

Utveckling bakåt i Europa

På Kvinna till Kvinna varnar de för utvecklingen i Europa där arbetet med kvinnors rättigheter också gått bakåt de senaste åren. Sverige och några andra länder spelar därför en viktig roll i att driva på frågan om jämställdhet och kvinnors rättigheter inom EU. 

— Superåret är en möjlighet att uppmärksamma världen på de bakåtsträvande krafterna, men också för att ta tempen på hur långt vi kommit sedan Bejing och vilka utmaningar vi står inför. Det finns en stark vilja bland kvinnorättsaktivister världen över, och en frustration att vi inte kommit längre, som gör att vi tillsammans kommer att fortsätta driva den här agendan framåt, säger Petra Tötterman Andorff.

Enligt de globala målet nummer 5 om jämställdhet ska världens länder till år 2030 utrota all diskriminering av flickor och kvinnor, utrota allt våld och utnyttjande av flickor och kvinnor, avskaffa tvångsäktenskap och könsstympning, skapa lagar för jämställdhet, säkerställa fullt ledarskap för kvinnor, lika rätt till ekonomiska resurser och allmän tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter. Inte ens Sverige är på väg att uppnå detta mål.

Erik Halkjaer