Go to main navigation
Kvinnor med plakat protesterar för kvinnors rättigheter

Under en demonstration i Washington D.C i USA, protesterar unga flickor för kvinnors rättigheter – "Jag kan inte förstå att vi fortfarande måste demonstrera för detta".

Foto: Julian Leshay/Shutterstock

Hur GICK Det 2020? - Jämställdhet

Kvinnors rättigheter går bakåt

Pandemin har öppnat nya digitala arenor för att belysa vikten av jämställdhet och kvinnors rättigheter, men samtidigt har lockdowns och restriktioner krympt kvinnorrörelsens utrymme. I del fem av OmVärldens uppföljning av årets utmaningar handlar om jämställdhet. 

Inget blev som vi tänkt oss och planerat för, sammanfattar Petra Tötterman Andorff år 2020. Som generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna syftar hon i detta fall mest till arbetet med jämställdhet och kvinnors rättigheter. 

När OmVärlden pratade med Petra Tötterman Andorff i början av året nämnde hon redan då vilka stora utmaningar världen står inför när det gäller jämställdhet, men hon andades ändå en viss optimism.

År 2020 skulle bli superåret för kvinnors rättigheter. Det var 25 år sedan 189 av världens länder antog Beijingplattformen för att förbättra kvinnors rättigheter och 20 år sedan ett enigt FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 för kvinnor, fred och säkerhet. 

– Det är en möjlighet att uppmärksamma världen på de bakåtsträvande krafterna, men också för att ta tempen på hur långt vi kommit sedan Beijing och vilka utmaningar vi står inför, sa Petra Tötterman Andorff i början av året. 

Läs också: Superåret för jämställdhet inställt

Det visade sig snart att de bakåtsträvande krafterna skulle få medvind. Covid-19-pandemin sänkte temperaturen för hur långt världen kommit efter Beijing rejält och utmaningarna är minst lika många när år 2021 står inför dörren. 

Kvinna till Kvinna skulle i oktober 2020 ha lanserat en ny rapport i New York med fokus på just resolution 1325. Istället lanserades den vid minst 16 olika digitala seminarier under året. 

För Petra Tötterman Andorff symboliserar rapporten A right not a gift lite av både det positiva och negativa med året som gått. Positivt är att rapporten kunde tas upp på så många fler seminarier med paneldeltagare från hela världen, eftersom allt i år blev digitalt.

I rapporten kommer det också fram vad som funkat bra, vad som funkat mindre bra och vad som saknas efter 20 år med 1325. Rapporten gjordes under 2019, men en av slutsatserna där blev än mer relevanta mot bakgrund av den kris som varit under året.  

– Kvinnors ekonomiska rättigheter och ekonomiska egenmakt är avgörande för att kvinnor, fred - och säkerhetsarbetet ska kunna komma vidare. Diskriminerande lagar som hindrar kvinnor från att äga och ärva land och fastigheter måste bort. Nu ser vi under pandemin att kvinnor drabbas än hårdare av ekonomiska orättvisor, säger Petra Tötterman Andorff.

Förödande konsekvenser

Till det negativa lägger hon hur flera länder genomfört nedstängningar, eller lockdowns, med förödande konsekvenser på kvinnors rättigheter. Hur demokratin begränsats och utrymmet för civilsamhället och kvinnorättsorganisationer har krympt. 

– Kvinnors rättigheter har generellt gått bakåt. Demokratiinstitutet IDEA har visat hur hälften av världens alla demokratier begränsat mänskliga rättigheter under pandemin. I Polen och vissa delstater i USA begränsas rätten till abort. Man säger att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte är prioriterat, utan att abortkliniker måste stängas ner, men det finns också ljusglimtar, från Argentina till exempel.  

Argentinas lägre kammare i parlamentet röstade i december i år för ett förslag att ändra lagen så att abort ska vara tillåtet fram till graviditetsvecka 14. Huruvida förslaget går igenom avgörs i senaten den 29 december 2020. 

– Vi får inte glömma att bakom alla förändringar till det bättre ligger decenniers arbete av den feministiska kvinnorörelsen. I de 17 globala målen lyfts också vikten av det civila samhället som viktiga aktörer för genomförandet, men ändå förvånas jag över att civilsamhällesorganisationerna får så lite stöd. I Sverige gick förra året 2,86 procent av Sidas pengar till kvinnoorganisationer och institutioner och arbetet med kvinnors rättigheter. Ser man på det globalt går 0,02 promille av världens bistånd till att förebygga våld mot kvinnor. 

Kvinnorna i första linjen

Efter ett tufft år påminner Petra Tötterman Andorff inför det kommande året att många av dem som står i första linjen i kampen mot covid-19 är kvinnor. 

– Det är kvinnorörelsen som är ljuset i mörkret. Protesterna i Argentina och Polen är fantastiska exempel på att det går att påverka, men den ekonomiska situationen i hela världen är svår och det är oftast kvinnor och flickor som drabbas mycket hårt. Får alla de flickor som fått lämna skolan på grund av pandemin komma tillbaka när den är över? Har de blivit gravida eller måste de arbeta hemma?  

Det talas om att 2021 genomföra de inställda internationella kvinnokonferenser som var planerade i Paris och Mexiko City under året som gick. Petra Tötterman Andorff undrar om det verkligen är rimligt med tanke på situationen. Om det är något som det här året lärt oss är att digitalt finns världens beslutsfattare närmare än vad vi kanske trott tidigare, men det som går förlorat är civilsamhällets närvaro vid samtalet, ett påtryckningsmedel som vi inte vill förlora.

Erik Halkjaer