Go to main navigation
weeffekt.jpg

Livsmedelsproduktionen världen över hotas av coronapandemins restriktioner, som här i Nicaragua där kaffeplockaren Miguel Hernandez jobbar. 

Foto: We Effect

NYHET

Två av tre svenskar kan betala mer för mat som stödjer fattiga bönder

Coronapandemin riskerar att bli en hungerkris som FN menar kan bli den värsta på flera år. Samtidigt kan två av tre svenskar tänka sig att betala mer för importerad mat om de fattiga bönder som producerar maten får bättre betalt. 

Två av tre svenskar är beredda att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder om bönderna i dessa länder får bättre betalat. Det visar en ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag biståndsorganisationen We Effect inför Världshungerdagen den 16 oktober. 

Under ett livesänt samtal framhöll We Effects generalsekreterare Anna Tibblin att alla kan hjälpas åt för en mer rättvis global livsmedelsförsörjning. 

– Mat är en mänsklig rättighet, samtidigt vet vi att 690 miljoner människor kommer gå och lägga sig med för lite mat i magen på Världshungerdagen. Situationen har blivit än mer akut i och med coronapandemin och vi måste komma ihåg att det är människor bakom de här siffrorna, som inte har råd att köpa mat. Ingen av oss sitter på facit för vad vi kan göra, men vi vet att krisen leder till ökade orättvisor och det är sällan den krisen varit så tydlig som under pandemin, säger Anna Tibblin. 

FN varnar för att 265 miljoner människor, en fördubbling mot förra året, kan lida av akut hunger innan året är slut. Orsakerna är flera. Som att småbönder inte får tillräckligt betalt för de livsmedel de säljer på världsmarknaden. Situationen har också förvärrats under den pågående coronapandemin, med restriktioner och stigande matpriser. 

Allvaret i situationen understryks av att Nobels fredspris i år delades ut till FN:s livsmedelsorgan, WFP.

– Vi ser ett redan mycket ansträngt läge i världen som än mer förvärrats av coronakrisen. Pandemin gör det svårt att få ut livsmedelsprodukter, och de varor som kommer ut får en priseffekt där de som redan har det ansträngt ekonomiskt inte har råd att köpa varorna, sa Lars Ericson, vd Konsumentföreningen Stockholm, under samtalet som arrangerades av We Effect och Vi-skogen.

Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen och ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, deltog också i livesamtalet. Han efterfrågar en omfördelning av biståndet för att minska sårbarheten och hungern i världen.

– Vi har en hög biståndsandel i vår stadsbudget, men hunger och livsmedelsförsörjning måste utgöra en större del av biståndet. Vi har satsat stort på andra områden innan, framförallt demokratiutveckling, men de frågor som rör den ekonomiska utvecklingen och livsmedelsförsörjningen måste gå hand i hand med det. Mer tyngdpunkt på biståndet mot jordbruket är en förutsättning för utveckling och demokrati.

Anna Tibblin understryker också att hungerkrisen inte handlar om en brist på mat i världen, utan om brist på rättvisa.

– Det behöver inte vara så här. Världen har idag tillräckligt med mat. Det råder inte matbrist, det råder brist på rättvisa. Bistånd ska inte vara ett mål i sig, det är ett medel. Vi måste hålla i, hålla ut och hålla ihop för att kunna tackla krisen, säger hon. 

Susanna Sköld