Go to main navigation
Kvinnor från ursprungsfolken i Guatemala

Urfolkskvinnor i Guatemala är en av flera särskilt utsatta grupper i svenska biståndsländer. Nu satsar regeringen mer pengar på just Latinamerika och den privata sektorn. 

Foto: Ryan Brown/Un Women

nyhet

Mer pengar till privata sektorn och Latinamerika

Regeringen står upp för enprocentmålet. Trots oro om minskad budget och politiska påtryckningar avsätts en procent av Sveriges BNI till biståndet nästa år. ”Vi står upp för de fattiga”, säger ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson. 

Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, beskriver regeringens budget som speciell, i tider av pandemi. Inte bara i fråga om stora satsningar på välfärd, kommuner, regioner och grön omställning.  

– Många har varit oroliga för att biståndet inte skulle vara i fokus, utan att det kanske skulle göras nedskärningar. Så blir det inte. Vi har klarat att upprätthålla en stark budget som står fast vi enprocentmålet, och biståndet minskar inte heller i kronor och ören. Det är viktigt eftersom vi kan fortsätta stå upp för de fattiga och mest utsatta, säger Peter Eriksson. 

I biståndsbudgeten märks framför allt en ökad satsning på Latinamerika. Något som Sidas generaldirektör Carin Jämtin i en tidigare intervju med OmVärlden också önskat. Från att ha i Sverige haft landstrategier för Latinamerika övergår man nästa år till en regional strategi.

– Det är mitt initiativ eftersom jag tycker många frågor i regionen är gemensamma, som till exempel hur utvecklingen i Venezuela spiller över på Colombia, Brasilien och en rad andra länder. Eller när det gäller regnskogen, urfolk och mänskliga rättigheter som är gemensamma utmaningar för hela regionen och där man med fördel jobbar med flera länder samtidigt, säger Peter Eriksson.

Utöver Latinamerika får också Afrika mer pengar medan budgeten för Asien minskar. Det beror bland annat på att Sverige avbrutit sitt bilaterala bistånd till Kambodja sedan landet, enligt Peter Eriksson, begränsat det demokratiska utrymmet.

Under året har Sverige även fryst biståndsinsatser till Tanzania och Belarus för att utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter går åt fel håll. Om detta kommer ske i fler länder kan inte Peter Eriksson svara på, utan framhåller istället det svenska stödet till länder där utvecklingen står och väger.

– Där det finns en möjlighet att få till en positiv utveckling, som Demokratiska republiken Kongo. Det är ett land där vi inte varit så stora, men där vi kommer att öka, säger Peter Eriksson.  

Mer till privata sektorn

Ministern lyfter även fram satsningar på biologisk mångfald och klimatförändringar. Den statliga utvecklingsfinansiären Swedfund får också ett tillskott i budgeten. Nästa år ökas anslaget till 1 miljard kronor med löfte om 1,2 miljarder kronor per år de kommande två åren efter det. I jämförelse med förra året är det en fördubbling.

– Vi vill stödja utveckling, jobb och privat näringsliv i de länder som påverkas av effekterna av pandemin, i Afrika framför allt. Och den här typen av finansiering är en långsiktig del i utvecklingsarbetet. Vi jobbar mycket med humanitärt bistånd och akuta problem, men vi behöver ha en långsiktig strategi för att skapa jobb och utveckla näringslivet, säger Peter Eriksson.

Hos Swedfund tas nyheterna om den utökade budgeten emot med glädje, även om ökningen var utannonserad redan i förra årets budget. VD Maria Håkansson är glad att regeringen står fast vid att utvecklingsfinansiering är en viktig metod för att bekämpa fattigdom.

– Särskilt under pandemin, säger hon.

Enligt Maria Håkanson ger den utökade budgeten Swedfund större möjlighet att göra fler investeringar för att skapa arbetstillfällen och stärka arbetet mot klimatförändringarna. På egen hand, men även tillsammans med partners som till exempel de andra europeiska utvecklingsfinansiärerna och Världsbankens organ för privatsektorfinansiering, IFC.

Nyligen meddelade Swedfund att man går in med 10 miljoner US dollar i African Rivers Fund tillsammans med just IFC och de belgiska och nederländska utvecklingsfinansiärerna BIO och DGGF. African Rivers Fund 3 handlar framför allt som att tillhandahålla lånefinansering till små och medelstora företag i Demokratiska republiken Kongo, Uganda och Angola, skriver Swedfund i ett pressmeddelande.

– Mot bakgrund av Covid-19 är det nu mer viktigt än någonsin att öka tillgången till långsiktig finansiering för små och medelstora företag med syftet att skapa arbetstillfällen. Därför är jag mycket glad över att göra denna investering för att kunna nå utsatta människor i några av de minst utvecklade länderna i världen, säger Maria Håkansson i pressmeddelandet. 

Till OmVärlden säger hon också att pandemin gjort att många privata investerare och utländska finansiärer inte är lika benägna som tidigare att investera i Afrika, och att Swedfund då kan spela en viktig roll som katalysator för andra investeringar. 

Hon påminner om att det i många utsatta länder i världen inte finns några åtgärdspaket, som det svenska, för att stötta små och medelstora företag som tvingas slå igen eller säga upp anställda under pandemin. Hon menar att Swedfund kan gå in, investera och tillhandahålla kapital där ingen annan vågar, för att skapa arbeten.

Lyssna ocksåintervjun med Maria Håkansson i OmVärlden podd. 

Erik Halkjaer