Go to main navigation
Kvinna i vinröd klänning i talarstol framför en roll up med texten För ett jämställt samhälle fritt från hedersrelaterat våld och förtryck.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen ser gärna att Sverige blir bättre på mänskliga rättigheter. Här på Fadimegalan. 

Foto: Karin Törnblom/TT

nyhet

Ministern: Viktigt att vi fokuserar på det vi kan göra bättre

När jämställdhetsminister Åsa Lindhagen frågades ut i FN:s råd för mänskliga rättigheter fick hon delvis beröm, men också kritik. Bland annat när det gäller kvinnors rättigheter, diskriminering och hbtq-personer.

Var femte år ställs Sverige inför FN:s råd för mänskliga rättigheter för en periodisk utredning om hur vi lever upp till de mänskliga rättigheterna. Förra gången fick Sverige 208 rekommendationer på förbättringar.

Hur många rekommendationer Sverige får i år står klart först i början av februari, men den 27 januari stod jämställdhetsminister Åsa Lindhagen inför FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, i Schweiz. Hon fick svara på frågor kring hur Sverige agerat på flera av de rekommendationerna som lämnades senast. Överlag fick hon ett gott bemötande. 

— Det är en väldigt positiv process som det är viktig att vi tar på stort allvar, så att Sverige kan stärka arbetet med de mänskliga rättigheterna, säger Åsa Lindhagen till OmVärlden på telefon.

Kritik för våld mot kvinnor

Flera länder valde att lämna kritik i form av rekommendationer till Sverige. Regeringen kommer under våren att gå igenom dem för att i sommar lämna ett svar till FN. 

— Bland annat lyftes kampen mor rasismen, mäns våld och sexuellt våld mot kvinnor, och hedersrelaterad våld och förtryck, säger Åsa Lindhagen.

Inför granskningen i rådet har regeringen fört en dialog med representanter för det civila samhället, som Civil Rights Defenders och Amnesty Sverige. De har också skrivit varsin skuggrapport till regeringens egen rapport till FN. John Stauffer, chefsjurst på Civil Rights Defender, följde utfrågningen på länk från Genève.

— Det var intressant. Många lyfte det som Sverige gjort sedan sist och bland rekommendationerna nämndes ungefär samma frågor som förra gången. Nytt var frågor om hbtq-personers rättigheter, säger John Stauffer. 

Enligt John Stauffer framgick det att flera länder tagit intryck av bland annat Civil Rights Defenders skuggrapport om situationen i Sverige. Till exempel lyftes vikten av att Sverige inrättar en nationell institution för mänskliga rättigheter. 

Motverka rasistiska grupper

I sin egen rapport till FN nämner den svenska regeringen utmaningar i arbetet med att stärka kvinnors rättigheter, hbtq-personers rättigheter och att motverka rasistiska rörelser. Det är också några av de frågor där Sverige anses ha mycket kvar att göra för att uppnå de 17 globala mål för hållbar utveckling, som världens länder antog 2015 och som ska vara uppnådda till år 2030.

När Statistiska centralbyrån i höstas publicerade en rapport över hur väl Sverige ligger till i arbetet med de globala målen pekades ekonomisk ojämlikhet men även ojämlikhet i form av utsatthet för våld, hälsa och boende ut som utmaningar, liksom det dödliga våldet och diskriminering. Flera av dessa frågor togs också upp i de rekommendationer som nu lämnats till Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter. 

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen ser flera tydliga kopplingar mellan Sveriges arbete med de globala målen och att stärka de mänskliga rättigheterna.

— Arbetet med de globala målen och mänskliga rättigheter ligger nära varandra. Ta till exempel mål fem om jämställdhet som är helt avgörande för att vi ska nå målen överhuvudtaget. Här ingår bland annat våld mot kvinnor, säger Åsa Lindhagen. 

Det vi kan göra bättre

Att Sverige fick en hel del beröm för sitt arbete med mänskliga rättigheter lägger Åsa Lindhagen inte så stor vikt vid. Hon vill hellre fokusera på det som finns kvar att göra. 

— Det är viktigt att vi nu fokuserar på det vi kan göra bättre, som till exempel kvinnors rättigheter, diskriminering och hedersrelaterad våld. 

Amnesty Sveriges generalsekreterare Anna Lindenfors säger också att det viktiga är att stå upp och kämpa för de mänskliga rättigheterna. 

— Vi kan inte ta dem för givet. De motverkas även av krafter i Sverige. Det är därför det är så viktigt att vi får till en nationell institution för mänskliga rättigheter, helst nu och med resurser att verkligen bidra med något, säger Anna Lindenfors. 

Hon ser de globala målen som ett bra komplement till de andra globala överenskommelser som finns kring mänskliga rättigheter. Förra gången Sverige granskades existerade inte de globala målen. Nu stärker de, enligt Anna Lindenfors bara arbetet för att motverka de stater och aktörer som kränker och ifrågasätter de mänskliga rättigheterna i världen.  

Erik Halkjaer