Go to main navigation
Wiktor Dabkowski, action press
EU högkvarter
Bryssel

Foto: Wiktor Dabkowski, action press

NYHET

Mp och Sd vill villkora EU:s bistånd till Afrika

Spridningen av covid-19 försenar EU-kommissionens partnerskapssamtal med Afrikanska unionen, men svenska EU-parlamentariker visar stort stöd för EU:s nya Afrikastrategi.

Tidigare i mars presenterade EU-kommissionen sin nya strategi för Afrika. När Omvärlden talade med svenska EU-parlamentariker från alla partier var de flesta positiva till att EU och Afrika i strategin ses som jämbördiga parter.

Den moderata EU-parlamentarikern Tomas Tobé tycker att det är bra att EU lämnar ”givar-/mottagarperspektivet”. Han vill att EU-kommissionen i sina samtal med den Afrikanska unionen talar om partnerskap istället.

Hans socialdemokratiska kollega, Evin Incir instämmer. 

– Vi vill att det nya partnerskapet med Afrika ska vara mer jämbördigt. EU ska inte bara gå in och ställa krav, utan vara en mer lyhörd partner, säger hon.

Även Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, betonar vikten av jämbördighet, men är samtidigt lite misstänksam mot EU-kommissionens nya vurm för Afrika.

– Jag anar något slags nytt kolonialt förhållningssätt där mycket av samarbetet går ut på att kontrollera gränser och stoppa migranter, säger hon.

Malin Björk, Vänsterpartiet.

Foto: Malin Björk, Vänsterpartiet

Abir Al-Sahlani, från Centerpartiet välkomnar ett ”robust nytag till våra grannar i söder.” Hon tycker att Afrika allt för länge hållits på armlängds avstånd och inte släppt in i EU:s värme.

– Heltäckande partnerskap med fokus på frihandelsavtal, bistånd dit det behövs och krav på mänskliga rättigheter behövs för att EU på bästa sätt ska stötta dessa länder, säger hon.

Abir Al-Sahlani, Centerpartiet.

Foto: Abir Al-Sahlani, Centerpartiet.

Tomas Tobé, som till vardags är ordförande i Europaparlamentets utvecklings- och biståndsutskott driver frågan om ett partnerskap med Afrika hårt. Framför allt fokuserar han på att jobbskapande och utbildning ska synas i EU:s biståndspolitik gentemot Afrika. 

För Tomas Tobé handlar jobbskapande om att parera konflikter och andra problem som kan uppstå om en till stora delar ung befolkning inte får arbeten.

Han tillägger att frågan om huruvida EU:s biståndspolitik ska vara en del av EU:s migrationspolitik inte är enkel. Det råder delade meningar i utskottet, säger han. För egen del betonar han vikten av att komma åt grundorsakerna till att många personer som saknar asylskäl söker sig till Europa.

– Det måste vi också använda biståndspolitiken till mycket mer, säger han.

Tomas Tobé, Moderaterna

Foto: Tomas Tobé, Moderaterna.

Sveriges tidigare kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) vill reformera handelspolitiken. Hon ser framför sig en investeringsstrategi för Afrika som påminner om den amerikanska Marshallhjälpen till Europa efter andra världskriget.

– Partnerländer måste uppfylla krav på mänskliga rättigheter, annars ska samarbeten avbrytas. Rättvis handel bör utgöra en del av kärnan. EU måste också bekämpa skatteflykten som gör att utvecklingsländerna går miste om mer pengar än det totala utvecklingsbiståndet, säger hon.

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

Foto: Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet.

Även Sverigedemokraternas Charlie Weimers vill villkora biståndet, men inte utifrån mänskliga rättigheter-skäl, utan av migrationspolitiska skäl. 

– Det nya partnerskapsavtalet måste fokusera mer på migrationen och villkora att de länder som ingår verkar mot illegal migration för att få ta del av vår inre marknad och dess fördelar. Om vi har en stor illegal migration kommer det inte att finnas resurser över för biståndspolitik, säger han.

By Frankie Fouganthin - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=79269778

Foto: Charlie Weimers, Sverigedemokraterna. Frankie Fouganthin - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=79269778 

Kopplingen till migrationen tas upp av flera parlamentariker, men då främst med en kritisk udd mot att EU använt biståndsmedel för att på olika sätt försvåra för människor på flykt att ta sig hit.

– Bistånd ska användas enligt OECD-DAC:s regler. Enligt min uppfattning ska det gå till att stödja akut eller långsiktig utveckling i mottagarlandet. Därför är jag emot ett användande av biståndspengar till vår egen gränshantering. Den handlar ju om EU:s interna politik och syftar inte till någon typ av förändring i ursprungsländerna, säger Abir Al-Sahlani (C).

– Biståndspengar ska inte gå till att bekosta bevakning av EU:s gränser. Vi vill att EU på sikt tar över hela ansvaret för den yttre gränskontrollen och bevakningen, men det ska inte bekostas av biståndspengar, säger Karin Karlsbro, Liberalerna.

Karin Karlsbo, Liberalerna.

Foto: Karin Karlsbro, Liberalerna

Sara Skyttedal (KD) betonar att EU:s bistånd på kort sikt främst bör gå till länder i vår närhet som brottas med stora flyktingströmmar. Hon vill på så sätt stoppa källan till att personer känner sig tvingade att bryta upp från sina hem.  

– Det behövs både traditionella biståndssatsningar och andra utrikespolitiska åtgärder från EU:s sida. Att stödja andra länder med deras gränshantering kan vara en del. Det finns inga motsatsförhållanden mellan detta och traditionella biståndssatsningar, säger hon.

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna.

Foto: Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Evin Incir (S) riktar kritik mot hur EU:s nya Afrikafond EUTF (Emergency Trust Fund for Africa) fungerar.

– Den möjliggör att en viss del av EU-budgeten för bistånd kan tas ur händerna på parlamentet och placeras i en krisfond. Det gör att vi parlamentariker inte har samma möjlighet att följa upp och granska hur dessa pengar används. Vi socialdemokrater kommer att verka för att detta ersätts med ett förbättrat system där parlamentet har insyn och granskningsmöjligheter, säger hon.

Evin Incir, Socialdemokraterna

Foto: Evin Incir, Socialdemokraterna

Malin Björk (V) ser en stor risk för att EU:s bistånd, liksom övrig politik, styrs av kortsiktiga mål, där migration- och flyktingfrågor får för stort utrymme. 

– Det är jätteviktigt att vi utvecklar starkare band mellan Europa och Afrika, men då ska det vara en jämbördig relation som bygger på deras kamp för självbestämmande, ekonomisk utveckling, fattigdomsbekämpning och ökat välstånd. Vi ska inte komma med pekpinnar och säga att här ska ni dra en gräns och här ska människor stoppas. Det är väldigt kortsiktigt och ineffektivt, säger Malin Björk.

Hon påminner om att en grupp advokater anmält EU:s ledare till Internationella brottmålsdomstolen ICC i Haag för övergrepp på migranter. Övergreppen ska ha begåtts i samband med de operationer på havet utanför Libyens kust, som lett till att många flyktingar och migranter mist livet.

– Det är det yttersta exemplet på vad felaktig användning av EU:s biståndsmedel kan leda till, säger hon.

Alice Bah Kuhnke (MP) refererar också till Libyen:

– Jag är väldigt kritisk mot att EU:s biståndsbudget överhuvudtaget används till migrationshantering. Särskilt när mottagarna av dessa pengar, till exempel Libyen, bryter mot mänskliga rättigheter och använder sig av systematisk tortyr. Syftet med biståndspolitik är att hjälpa fattiga och utsatta, inte att finansiera att dessa människor torteras av skurkstater, säger hon.

Samtalen mellan EU-kommissionen och den Afrikanska unionen skulle hållits i april, men skjuts nu på framtiden.

 

Text: Bengt Rolfer och Emmeli Nilsson, frilansjournalister