Go to main navigation
Partiledardebatt i Sveriges riksdag i januari 2020.

För att bli en fråga för plenum behöver Serkan Köses motion om lagkrav på företag att ta mer ansvar för mänskliga rättigheter först passera näringsutskottet. 

Foto: Anders Löwdin/Sveriges riksdag

nyhet

S-ledamot: Det räcker inte med frivilliga riktlinjer för företag

En riksdagsmotion lyfter debatten om skarpare lagkrav på företags ansvar i produktionsländerna. Miljöpartiet är för och både Centerpartiet och utrikeshandelsministern är försiktigt positiva. 

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Serkan Köse är inte nöjd med de riktlinjer som gäller kring hur svenska företag ska förebygga att mänskliga rättigheter inte kränks i deras leverantörsled. Det räcker inte med att riktlinjerna är frivilliga, säger han. 

— Det kommer fortfarande, gång på gång, larm om att arbetare utnyttjas. Även om företag säger att de tar ansvar, säger Serkan Köse till OmVärlden. 

I mars tar riksdagens näringsutskott upp en motion av Serkan Köse, där han bland annat skiver ”... att detta kan fortgå beror på avsaknaden av skarp lagstiftning." 

— Jag upplever att det behövs tydligare regler, något annat än det vi har i dag. Det handlar om att man ska kunna ställa högre krav på företag, säger Serkan Köse, som också är tidigare ordförande i riksdagens grupp för mänskliga rättigheter.

— Jag tror att politiken måste vara tydlig. Om det är så att företagen inte klarar av det här, då måste lagstiftaren säga ifrån.

Regeringen tror på Global Deal 

Serkan Köses partikamrat, utrikeshandelsminister Anna Hallberg, jobbar hårt med att marknadsföra regeringens initiativ Global deal. Det handlar om att Sverige vill sprida sin modell med social dialog mellan arbetsmarknadens parter till fler länder i världen. I längden hävdar regeringen att det ska leda till mer rättvisa leverantörskedjor. 

Anna Hallberg har visserligen öppnat för tanken om en lagstiftning, men snarare varit en förespråkare av frivillighet. Enligt henne kan konsumenterna skapa tillräckligt tryck för att företagen ska ta ansvar.

När OmVärlden frågar utrikeshandelsministern om en skarpare lagstiftning, säger hon att Sverige först måste fundera på vad vi i sådana fall vill uppnå med detta. Hon frågar sig om det är den mest effektiva vägen att gå.

— Och det kan inte jag svara på idag. Jag säger inte att det inte skulle vara effektivt, men vi har inte resultaten i dag, säger Anna Hallberg.

Gamla krav

Diskussionen om lagstiftning som tvingar företag att ta ansvar för att mänskliga rättigheter kontra frivilliga regler är inte ny. Serkan Köse är inte heller ensam om att anse att det behövs en lagstiftning. Civilsamhällets organisationer har länge krävt det.  

År 2018 fick de stöd av Statskontoret, som utredde hur Sverige följer FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Kontoret rekommenderade regeringen att utreda möjligheterna att ställa lagkrav på svenska företag att genomföra det som kallas human rights due diligence (HDRR). Någon utredning har inte påbörjats sedan dess.

Andra länder har redan antagit lagar av den typen, såsom Frankrike, Storbritannien och Nederländerna. I flera länder, som Tyskland och Norge, pågår diskussionen just nu. Även på EU-nivå granskas frågan om lagstiftning.

Finland kommer att ha en utredning klar i maj. Om den visar att en lagstiftning skulle vara effektiv, då kan det få betydelse för hur Sverige resonerar, säger Anna Hallberg till Omvärlden.

— Då är det ju en stark indikator på att vi ska gå vidare.

Är ni inom Socialdemokraterna överens gällande frågan om lagstiftning kontra frivilliga riktlinjer i det här fallet?

— Det finns säkert olika varianter på inställningen, vi är ett stort parti. Men vi är starka pådrivare av mänskliga rättigheter och kopplingen till företag.

Serkan Köses förslag tar sig sannolikt inte till plenum i riksdagen eftersom regeringspartierna normalt inte stödjer enskilda politikers motioner, inte ens från sina egna ledamöter. Däremot gör motionen att diskussionen om lagstiftning ändå hamnar på bordet. 

— Regeringen behöver titta på frågan, säger Serkan Köse.

Han får medhåll av Janine Alm Ericson, utrikespolitisk talesperson hos Miljöpartiet. Hon säger att de nu testat den frivilliga vägen, men att den inte fungerat. 

— Vi är absolut öppna för det här. Vi tycker i alla fall att en lagstiftning ska utredas, för det är uppenbart att vi behöver gå längre än nu, säger Janine Alm Ericson. 

Centerpartiet svarade nej

I en enkät som biståndsorganisationen Diakonia gjorde med partiledarna 2018 svarade Liberalerna att de kommer att arbeta för bindande regler vad gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter. Omvärlden har försökt att nå Arman Teimouri (L), som sitter i näringsutskottet, men utan att lyckas.

Centerpartiet svarade nej i Diakonias enkät, men när Omvärlden pratar med Peter Helander (C), som också sitter i näringsutskottet, avfärdar han inte idéen om en lagstiftning.

Moa Kärnstrand