Go to main navigation
LOCAL OCEAN CONSERVATION. Local people from Watamu work with Local Ocean Conservation to pick up plastic on the beach, on each Friday. Watamu, 2, December, 2017. Cyril Villemain/UNEP

År 2019 var året när vi alla blev mer medvetna om hur vår konsumtion påverkar resten av världen, som här på stranden i Watamu, i Kenya.

Foto: Cyril Villemain/UNEP

utmaningar 2020

Nedskruvad köphysteri kan rädda klimatet

Del fyra i OmVärldens utvecklingspolitiska spaning är hållbar konsumtion och produktion. År 2019 etablerades begrepp som kläd-, flyg- och köttskam. Mycket talar för att frågan om konsumtionens roll i vårt sätt att leva på kommer att bli än mer aktuell 2020.

UTMANINGAR 2020 - HÅLLBAR KONSUMTION. Vår konsumtion och dess konsekvenser för människor, klimat och miljö har klättrat på den politiska dagordningen under senare år. Medvetenheten har ökat och med den trycket på producenterna att ta ansvar. 

Förra året fick en rad snabbmodeföretag slå igen och svenskarnas köttkonsumtion minskade. Hyr- och lånetrenden fick fart. En Ikea-butik i Tyskland började testa uthyrning av möbler.

EU-parlamentet följde efter flera andra länder i världen och fattade beslut om att förbjuda engångsartiklar i plast till år 2021. Samtidigt hittades 25 kilo plastskräp i magen på en död, gravid val i Medelhavet, och vi fortsatte att konsumera.

Inte individens ansvar

— Ofta när man pratar om konsumtion hamnar ansvaret på individnivå. Det är vi enskilda människor som måste tänka om. Det tror inte jag kommer att fungera, säger Åsa Svenfelt, docent på Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.

Åsa Svenfelt är en av forskarna bakom ett stort projekt som ska sprida olika sätt för att konsumera mer hållbart, för att jobba mot FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling, specifikt mål nummer tolv om hållbar konsumtion och produktion.

— Politikerna och företagen är de som måste se till så att vi går i en annan riktning. Det kommer att bli en utmaning, säger hon.

”Går inte alls bra”

David Collste doktorerar på Stockholm Resilience Center med fokus på olika framtidsmodeller kopplade till Agenda 2030. Han håller med Åsa Svenfelt och menar att de allra största utmaningarna finns på policynivå. 

Bland annat tycker David Collste att något som måste diskuteras är kopplingen mellan tillväxt och hållbarhet. Hans kollega Johan Rockström skrev i höstas en debattartikel om att han omvärderat sin syn på tillväxt.

— Just nu går det inte alls så bra för oss att nå de globala målen. För att ha en chans att göra det så behövs det en stor omställning. En sådan skulle kunna vara en ny syn på tillväxt, säger David Collste. 

Sluta sträva efter tillväxt

I korthet handlar denna nya syn på tillväxt om att vi använder de effektiviseringar vi har tillgång till i dag för att jobba mindre, istället för att producera mer. Vi skulle då få mindre pengar att konsumera för och tempot i vår konsumtion skulle bli lugnare. Därmed skulle vår belastning på miljö och klimat minska. Men för att lyckas med det måste världens länder sluta sträva efter ständig BNP-tillväxt. 

Hur det går för Sverige får vi veta mer om den 1 mars i år, då Konsumentverket ska redovisa resultatet av sitt arbete för miljösmart konsumtion. En utredning som myndigheten arbetat med sedan 2017 på uppdrag av regeringen.

Moa Kärnstrand