Go to main navigation
David Beasley, chef för FN:s livsmedelsprogram

David Beasley är chef för FN:s livsmedelsprogram WFP, som får Nobels fredspris 2020, men som ser stora behov för att bekämpa hunger världen över.

Foto: David Grossman

"Världens miljardärer måste också bidra till att stoppa hunger"

Sverige satsar 358 miljoner kronor för att motverka svält i spåren av covid-19. Chefen för FN:s livsmedelsprogram, David Beasley, anser också att de miljardärer som tjänat stora pengar under pandemin ska bidra.

Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete, och David Beasley lärde känna varandra under ett besök i Burkina Faso för två veckor sedan. Det var också då, när de befann sig i detta konfliktområde, som beskedet kom att FN:s livsmedelsprogram, WPF, fått Nobels fredpris år 2020. 

– Det kom som en positiv chock, säger David Beasley som besöker bland annat Stockholm under en insamlingskampanj för att få in ytterligare 5,1 miljarder dollar till WFP:s program mot hunger.

Under en presskonferens den 21 oktober framhöll David Beasley Sverige som ett föredöme och Peter Eriksson kunde samtidigt presentera nya stöd från Sida och UD till satsningar mot hunger och svält.

Sida bidrar med 188,7 miljoner, framför allt till Sydsudan och Jemen. Genom UD går 100 miljoner i kärnstöd till WPF samt 70 miljoner till jordbruksprogram, däribland FN:s jordbruksutvecklingsfond, IFAD. Pengarna tas ur befintlig budget.

– Höständringsbudgeten gav ett extra tillskott vilket ger oss möjlighet att nu göra en extra insats, säger Peter Eriksson.  

270 miljoner lider av hunger

Ministern ser gärna att även andra länder följer Sveriges exempel och bidrar med mer till WFP när nöden är stor i länder som Jemen, Mali, Nigeria, Burkina Faso och Sydsudan. Enligt WFP:s prognos kommer 270 miljoner människor lida av hunger före årsskiftet. 

– Jag får lite olika signaler från makthavare och kan konstatera att medvetenheten inte är så stor hos alla länder i denna fråga. Vi kan hoppas att Nobelpriset bidrar till att fler uppmärksammar svälten som råder och att fler är beredda att göra en insats, säger Peter Eriksson. 

David Beasley anser att läget är ytterst allvarligt och att den globala hungern antagit det han kallar för ”bibliska mått”. 

– Vi har för närvarande en dödlig cocktail där krig, konflikter, klimatförändringar och på det covid-19 tillsammans leder till att bräckliga stater har svårt att försörja sina invånare. I Etiopien har ekonomin slagits ut på grund av strypt turism. Nigeria och Sydsudan har ekonomier som till 90 procent är beroende av intäkter från oljan, en råvara som sjunkit rejält i pris. Till det, påpekar Beasley, har remitteringar från släktingar i diasporan minskat med cirka 100 miljarder dollar. 

Men det finns även vinnare på covid-19 påpekar David Beasley. Företag som Amazon, Google och Facebook har tjänat många miljarder extra under pandemin, då allt mer kommunikation och handel sker över nätet. 

– Jag begär inte att de ska skjuta till pengar varje år, men just nu när problemen är så stora och när miljontals liv står på spel borde de även låta en del av vinsterna gå till hungriga människor.

Har du talat med Jeff Bezos, vd och grundare av Amazon om det?

– Nej, inte direkt, men jag hoppas att han i olika kanaler får se våra behov och att han då agerar, säger David Beasley. 

Fungerar inte moraliska och humanitära argument har David Beasley och Peter Eriksson även några mer krassa skäl till att rikare länder bör bidra med mer. 

– Hunger leder till instabilitet vilket ger utrymme till att olika grupperingar, som IS och Al Qaida, får en bättre grogrund att växa. Det blir dyrare att strida mot ökad terrorism och att hantera migrationen på grund av konflikter, säger Peter Eriksson. 

– Det kostar femtio cent om dagen att förse en fattig syrier med mat och husrum. Kommer den personen till Bryssel eller Berlin är kostnaden mellan 50 till 100 euro per dag, tillägger David Beasley.

David Grossman