Go to main navigation
kvinnor i Sverige demonstrerar

Även i Sverige pågår en kamp för att uppnå målet om jämställdhet till år 2030. Här vid en demonstration för kvinnors rättigheter den 21 januari 2018 i centrala Stockholm.

Foto: Hans Christiansson/Shutterstock

nyhet

Ojämlikheten mellan könen ökar i stora delar av världen

Jämlikheten mellan könen har inte förbättrats de senaste åren. Det skriver FN:s utvecklingsorgan UNDP i en ny rapport. Anmärkningsvärt är att Sverige sticker ut som ett land där fördomarna om kön ökar. 

Bara dagar innan den Internationella kvinnodagen 8 mars bjuder FN:s utveckligsorgan, UNDP på inte särskilt upplyftande läsning. Trots att det gått 25 år sedan 189 länder antog Beijing Platform for Action - en handlingsplan för att stärka kvinnors rättigheter och uppnå jämställdhet mellan könen - har mycket lite hänt.

I en ny rapport, Tackling Social Norms - a gamechanger for gender inequalities, konstaterar UNDP att världen inte kommer att uppnå det uttalande målet om jämställdhet till år 2030. Tvärtom har ojämlikheten mellan könen i stora delar av världen ökat de senaste åren.

Rapporten lyfter bland annat data från The Human Development Report´s Gender Inqequality Index (GII), som är ett sammanställt index där kvinnors hälsa, utbildning och ekonomiska status vägs samman. Indexet bygger på data från 75 länder och täcker över 80 procent av världens befolkning.

På ett område, ekonomiska förutsättningar mellan könen, säger UNDP att det kommer ta hela 257 år innan det är jämlikt mellan könen, om trenden är densamma som nu.

I grunden positivt

Ulrika Modéer, chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete är bekymrad över resultatet

— Tittar man tillbaka på de 25 åren som gått sedan Beijingkonferensen är det i grunden en positiv utveckling med bland annat minskad barndödlighet och fler unga flickor som får undervisning, men tyvärr har utvecklingen saktat ner. Tydligt är att män i de höga positionerna inte vill lämna från sig makten, säger Ulrika Modéer.

Störst är ojämlikheten mellan könen inom politiken. Visserligen röstar ungefär lika många kvinnor som män, men kvinnor är kraftigt underrepresenterade i det parlamentariska systemet, särskilt på de högre posterna.

Ju högre förtroendeposition inom politiken, desto färre kvinnor. Andelen kvinnliga regeringschefer är idag lägre än för fem år sedan. I 193 av världens länder är det bara tio som har kvinnliga regeringschefer. År 2014 var det femton.   

Siffrorna från UNDP visar också att trots årtionden av framsteg inom jämställdhetsområdet så lever fördomar om våra sociala kön kvar. Globalt bär nästan 90 procent av män och kvinnor på åsikter om att kvinnor är sämre än män på att leda regeringar och företag.

Ungefär hälften av alla män och kvinnor tycker att män är bättre politiska ledare och fler än 40 procent tycker att män är bättre företagsledare. 28 procent anser att män har rätt att slå sina fruar. 

Sverige sticker ut

Hälften av de länder som undersökts har de senaste fem åren sett en negativ trend kring fördomar. Anmärkningsvärt är att Sverige sticker ut som det land där det skett störst förändring till det negativa. En utveckling som Sverige delar med länder som Indien och Turkiet.

— Det är inte särskilt uppmuntrande läsning, inte minst för oss svenskar med högt medvetande om jämställdhet. Det finns inget svar i rapporten på varför det skett, kanske är det så att vi har krossat en del av glastaken och när kvinnor börjar ta mer utrymme och ställer krav kommer ett tryck tillbaka, säger Ulrika Modéer. 

Normförskjutningen till trots är Sverige ändå det land där invånarna har minst fördomar om sociala kön. Av de tillfrågade svenskarna anser fortfarande 70 procent att kvinnor är exakt lika kompetenta som män inom politik, näringsliv och utbildning. I många andra länder, som till exempel Indien, Rwanda och Jordanien håller bara cirka en procent av de tillfrågade med.  

Till de positiva, pekar UNDP ut att de flesta länder har tagit bort juridiska hinder för kvinnor att rösta eller ställa upp i val, och att kvinnor har samma tillgång till utbildning som män. Rapporten ser också en motreaktion i #metoo-rörelsen och hur den påverkat framför allt arbetsmiljön för kvinnor. I Indien och Latinamerika har starka krafter som agerat mot mäns våld inom rörelserna #IWillGoOut och #NiUnaMenos satt ljus på mord och övergrepp på kvinnor.

— Det finns onekligen många kvinnor, som i Sudan, Chile och Libanon,  som är i frontlinjen i de uppror som sker mot rådande missförhållanden, säger Ulrika Modéer. 

David Grossman