Go to main navigation
Angela Maldonado, leder miljöorganisationen Entropika i Colombia.

Angela Maldonado prisas för sitt arbete med att skydda regnskogen, men oroas över det ökande våldet i Colombia.

Foto: Entropika

nyhet

"Genomförs inte fredsavtalet ökar skogsavverkningarna"

Hittills i år har 267 människor dödats i massakrer i Colombia. Långt fler än tidigare år efter fredsavtalet 2016. ”Det är som på 1990-talet”, säger miljöaktivisten Angela Maldonado som ser hur våldet också drabbar Amazonas. 

I augusti förra året utsattes Angela Maldonado för dödshot. I sitt arbete som chef för, och grundare av den colombianska miljöorganisationen Entropika har hon stött sig med många politiker och personer inom det colombianska näringslivet, men även bland kriminella grupper och gerillan.

Entropika jobbar framför allt med att skydda den biologiska mångfalden, naturresuser och ursprungsbefolkningens marker i Amazonasområdet, i södra Colombia, vid gränsen mot Brasilien och Peru. Det gör att organisationen hamnar i siktet för alla dem som olovligen skövlar skogen för timmer, gruvverksamhet, dammbyggen, odling av koka, palmoljeproduktiomn eller foder åt boskap. 

– Hela ekonomin i det här området bygger på penningtvätt och olagliga aktiviteter. Det är något som överlag går igen i hela Colombia nu, där illegala ekonomiska aktiviteter hänger samman med politiken. Rättsstaten slutar att fungera, vilket oroar mig mycket. Kvar att protestera finns bara civilsamhället, som får kämpa hårt mot staten, säger Angela Maldonado. 

Priset som civilsamhället i Colombia just nu får betala är högt. Sedan fredsavtalet mellan regeringen och vänstergerillan FARC 2016 har fler än 1 000 ledare för sociala rörelser och miljö- och människorättsaktivister mördats, enligt det colombianska institutet för freds- och utvecklingsstudier, Indepaz.

På Indepaz hemsida går att dagligen följa antalet massakrer på civilbefolkningen som just nu begås i Colombia. Fram till 9 oktober i år rörde det sig om 67 stycken sedan årsskiftet. Det är en massaker var fjärde dag. 

Indepaz identifierar en massaker som mord på tre eller fler personer på samma plats vid ett och samma tillfälle. Totalt dödades 267 personer i de 67 massakrerna. Det är långt fler än vid samma tidpunkt de senaste fyra åren. 

Skydd av svensk organisation

Angela Maldonado lyckades med hjälp av den svenska människorättsorganisationen Civil Rights Defenders (CRD) fly förra året, men har nu återvänt till Amazonas, i Colombia, med ett armband som CRD försett henne med. Genom armbandet kan hon slå larm om hon är i fara. 

Hon tackar också svenska Ankarstiftelsen och Svenska Missionsrådet för deras stöd till Entropika. Nyligen belönades hon med National Geographic Societys pris för sina insatser att skydda biologisk mångfald i Latinamerika. Ett pris som hon också menar betyder mycket i tider när hoten mot organisationen ökar.

– Det är viktigt för alla de människor vi arbetar med, att hårt arbete belönas och får internationell uppmärksamhet. Vi lever under stor press och med många återkommande hot, säger Angela Maldonado. 

För Angela Maldonado hänger det utbredda våldet ihop med korruption och en ovilja att ta itu med orsakerna till den väpnade konflikten i landet. Hon beskriver hur småbönder och ursprungsfolk på den colombianska landsbygden lever utan tillgång till hälsovård, utbildning, arbete och rent vatten. 

– Korruption och brist på transparens bidrar till att våra naturresurser i Amazonas håller på att ta slut. Centralregeringarna i de tre länderna här omkring har övergivit området. Det görs inga investeringar för att förbättra folks liv varför de hänvisas till illegala verksamheter, säger Angela Maldonado.

Fredsavtalet från 2016 ser hon som ”trampat på”, att det inte längre gäller. Hon säger att Colombias regering vänt flera av löftena i avtalet ryggen, varför också våldet ökar. 

– Och om regeringen inte tar tag i fredsavtalet kommer också skogsavverkningen öka. 

Sanningskommissionen försenad

Den pågående pandemin har ytterligare försvårat situationen i Colombia. Det säger både Angela Maldonado och Carlos Martín Beristain. Den senare på besök i Stockholm för att samla in vittnesmål om övergrepp på civilbefolkningen under det inbördeskrig som tog slut i och med fredsavtalet 2016.

Carlos Martín Beristain, foto: Erik Halkjaer

Carlos Martín Beristains uppdrag löper fram till 28 november nästa år, men har blivit rejält försenat på grund av pandemin. Han och hans kollegor har visserligen tagit in fler än 10 000 vittnesmål, varav 1 000 utanför Colombias gränser, bland annat av exilcolombianer i Sverige, men fick i våras stänga ner stora delar av verksamheten.

– Vi har talat om att förlänga uppdraget, men inget har hänt. Samtidigt fortsätter konflikten, avväpningen till trots, med den fortfarande aktiva ELN-gerillan, avhoppade FARC-medlemmar och paramilitära grupper, säger Carlos Martín Beristain när OmVärlden träffar honom hos Fonden för mänskliga rättigheter, i Stockholm.

Det ökande våldet gör att rädslan bland krigets offer sprider sig. Utan garantier för säkerhet vågar allt färre prata och berätta om de övergrepp de utsatts för, enligt Carlos Martín Beristain.

Utöver sitt eget försenade uppdrag ser han flera andra utmaningar med genomförandet av fredsavtalet. Den sittande regeringen har på flera sätt brutit med den tidigare regeringen, som också var den som drev igenom fredsavtalet. 

– Fredsavtalet lever, men för att bygga fred krävs att man hela tiden ligger på och stöttar processen och de organisationer som jobbar med genomförandet. Och de här första åren är nyckeln till framgång. Misslyckas vi nu riskerar vi att kastas tillbaka, säger Carlos Martín Beristain. 

Sanningskommissionens uppdrag är en del av fredsvtalet och löper från 28 november 2019 till 28 november 2021. I Sverige bistår Fonden för mänskliga rättigheter sanningskommissionen att samla in vittnesmål på övergrepp bland colombianer i Sverige. 

Erik Halkjaer