Go to main navigation
Shopping on internet

Covid-19 har slagit hårt mot resande och shopping i butiker, men samtidigt köper vi mer saker över internet, varför konsumtion fortfarande är ett hot mot klimatet. 

Foto: Shutterstock

HUR GICK DET 2020? – hållbar konsumtion

Osäkert hur pandemin påverkar hållbar konsumtion

Frågan om hållbara köpvanor hamnade snabbt i skuggan av pandemin. Huruvida covid-19 kommer ändra vår konsumtion är för tidigt att säga, men steg har tagits mot en mer hållbar konsumtion. Del två i Omvärldens uppföljning av årets utvecklingspolitiska utmaningar. 

När OmVärlden i början av året vände sig till hållbarhetsforskaren Åsa Svenfelt spådde hon att konsumtionens roll skulle få en mer central plats i klimatdebatten under 2020. 

Så blev det inte riktigt.  

Året har istället präglats av pandemin, och pratet om klimatet och hur det påverkas av våra köpval fick i viss mån stå tillbakaDäremot har pandemin i sig ändrat hur vi konsumerar.  

Vi har inte flugit i alls samma utsträckning och nedstängningar och restriktioner har lämnat köpcenter och butiker tomma på folk. Samtidigt har vi suttit hemma och handlat på nätet i en omfattning som inte liknar något tidigare år. 

”Tvingat sätt” 

Det är svårt att veta vad det som förändrats under pandemin kommer att få för effekter på västvärldens köphysteri långsiktigt. En köphysteri som måste få ett slut om klimatmålen ska uppnås. 

 Nu har vi ställt om på ett tvingat sätt. Framför allt är det semestrandet som ändrats. Och det är ju något som vi behöver göra för mer hållbar konsumtion, säger Åsa Svenfelt. 

Till vardags håller Åsa Svenfelt till på institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. 

 Det kan bli så att folk upptäcker att det är skönt att vara hemmaeller så finns det ett uppdämt behov som gör att alla ska resa igen när pandemin släpper, säger hon. 

Siffror från FN i början av december visar att våra utsläpp minskat något under 2020 och inbromsad tillväxt i många länder skvallrar om att konsumtionen saktat in. Men Åsa Svenfelt är tveksam om en framtvingad omställning kommer att vara det som gör att vi ändrar hur vi handlar. 

Utreder utsläpp utomlands 

Trots alla utmaningar har 2020 inneburit flera viktiga steg mot ett mer hållbart sätt att spendera pengar. I oktober beslutade regeringen om en utredning som ska ta fram en strategi för minskad klimatpåverkan från konsumtion 

 Tidigare har det varit fokus på utsläppen från produktionen, eftersom det är vad som räknas i miljömålen. Men då missar man all miljöpåverkan som svenskarnas konsumtion ger upphov till utomlands, säger Åsa Svenfelt. 

Konsumtion i rika länder leder till stora utsläpp i fattiga länder där våra prylar och mat ofta tillverkas eller odlas, men i mätningarna landar den klimatprislappen i dag på det tillverkande landet 

Svenskarnas konsumtion orsakar ungefär nio ton växthusgasutsläpp per person och år. Om vi ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål, behöver vi på global nivå senast 2050 komma ner under ett ton. 

 Utredningen är en milstolpe, som många arbetat för under lång tid, säger Åsa Svenfelt. 

Rapporten ska lämnas till regeringen den 31 januari 2022. 

EU-lag 

Under 2020 kom också Konsumentverket med en utredning, som visade att den privata konsumtionens påverkan på klimatet per person har minskat med 21 procent under perioden 2008 till 2017.  

Även vad gäller den sociala hållbarheten i vår konsumtion har det hänt grejer under pandemiåret. I april lovade Europakommissionen att under 2021 skapa en EU-gemensam lagstiftning som kräver att regionens företag måste respektera mänskliga rättigheter och förhindra miljöskador i hela sin globala leverantörskedja, inklusive underleverantörer.  

Någon sådan lagstiftning finns inte i dag, men som OmVärlden tidigare rapporterat har både aktivister och politiker drivit på för detta. 

Läs också: Sverige på femte plats i nytt index

Moa Kärnstrand