Go to main navigation
Soldat i hus siktar med gevär mot hus i brand, i Baghdad, Irak

När USA:s ambassad i Baghdad attackerades i december förra året höjde även Sveriges ambassad säkerhetsnivån. Här spanar en amerikansk soldat ut över den gröna zonen där ambassaderna ligger. 

Foto: Charlie Dietz/US Army Photo

nyhet

Tufft läge för Sveriges bistånd i Irak

När USA dödade den iranska generalen Qasem Soleimani utanför Bagdads flygplats, i Irak, var Christoffer Burnett-Cargill ansvarig chef på svenska ambassaden. För OmVärlden berättar han hur det spända läget i landet påverkar biståndet till Irak. 

Sveriges ambassadör i Irak var på ledighet när USA:s raketer träffade den bil som transporterade den iranska generalen Qasem Soleimani från Bagdads flygplats i Irak. Det var strax efter midnatt natten mellan 2 och 3 januari.  

– Klockan var ett-, två-tiden på natten. Jag får ett telefonsamtal från säkerhetsansvarig och det är full beredskap som gäller. Vad vet vi, vad kan vi rapportera hem, vad får det hela för konsekvenser för oss? Att en av Irans ledande generaler dödas av USA kan vara gnistan till ett stort krig med Irak som slagfält, säger Christoffer Burnett-Cargill till OmVärlden i Stockholm där han befinner sig tillfälligt. 

Höjd säkerhetsnivå

Som Sidas utsände i Irak och ambassadråd för biståndsfrågor täckte Christoffer Burnett-Cargill upp i ambassadörens frånvaro. Dagarna som följt på attacken har varit spända, men på Sveriges ambassad kände man sig tvingad att höja säkerhetsnivån redan tidigare, i samband med de våldsamma protesterna mot USA:s ambassad kring årsskiftet.

– Svenska ambassaden ligger delvis i den gröna zonen. Vi har en ingång mot gröna zonen och en åt andra sidan. Vi satt ganska tryggt där, men oron växte med demonstrationerna mot USA:s ambassad. När milisgrupper kom för att protestera släpptes de in i zonen och även om USA var måltavlan fanns det en oro för att de även skulle rikta sig mot andra västerländska installationer

Parallellt med den svenska diplomatiska närvaron och biståndsinsatsen har Sverige även en militär närvaro i Irak. Under USA:s ledning utbildar 70 svenska soldater irakiska armén. 

– Sverige är en del av den militära koalitionen. Skulle det bli militära strider så skulle Sverige på ett eller annat sätt bli involverat. Nu var just de här attackerna kring årsskiftet tydligt riktade mot USA och det blev aldrig en sådan eskalering som vi befarade.

När OmVärlden kontaktar det svenska utrikesdepartementet nämner inte presstjänsten riskerna med att Sverige å ena sidan ger civilt, bland annat humanitärt, bistånd till Irak och å andra sida ingår i en militär koalition ledd av USA. 

Omlokaliserad biståndspersonal

Enligt Christoffer Burnett-Cargill har flera länder omlokaliserat sin biståndspersonal från Baghdad till Erbil, i norra Irak. Hur Sverige ska agera är inte klart.

– Vi får se hur vi gör. Läget är spänt och jag har en veckas ledighet. Vi får se, säger Christoffer Burnett-Cargill.

En av de svenska biståndsorganisationer som finns på plats i Irak är Kvinna till Kvinna, som stödjer flera irakiska kvinnoorganisationer. Organisationen uppmanar alla sina anställda och samarbetsorganisationer till att iaktta försiktighet och avstå från resor till områden som bedöms som extra utsatta.

– Vi har tidigare gjort bedömningen att det sedan flera månader tillbaka föreligger en ökad säkerhetsrisk överlag för våra anställda och våra partners i Irak, säger Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff.

Raketattacken som dödade general Qasem Soleimani kom efter tre månaders landsomfattande politiska protester mot den irakiska regeringen. Christoffer Burnett-Cargill tror att de lär fortsätta så fort dammet efter raketattackerna lagt sig.

– Det handlar om en frustration som byggts upp allt sedan 2003. Många, framför allt de yngre har tröttnat på det politiska systemet, de religiösa ledarna och utländska intressen. De är trötta på korrupta ledare. De vet att Irak är ett medelinkomstland med stora oljeinkomster, men ser bara ett svart hål där pengarna försvinner. Nu kräver de arbeten och grundläggande samhällsservice, och en möjighet att bygga ett Irak utan utländsk påverkan, säger Christoffer Burnett-Cargill.

Blodiga protester

Enligt Iraks regering har fler än 500 personer dödats i protesterna under oktober-december förra året. Bara den 6 december räknar människorättsorganisationen Human Rights Watch med att 29-80 personer dödades och 137 skadades när irakisk militär och polis slog ner på demonstranter i Baghdad. Human Rights Watch uppmanar alla länder som stödjer och tränar den irakiska militären, däribland Sverige, att agera för att få ett slut på våldet. 

Varken Sida eller Kvinna till Kvinna ser i dagsläget någon anledning att avbryta eller förändra de pågående biståndsinsatserna i Irak, men följer utvecklingen nära.

Erik Halkjaer