Go to main navigation
Kvinna och man i Demokratiska republiken Kongo förbereder sanitetsstation för covid-19.

Världshälsoorganisationen WHO stöds bland annat av Sida i sitt arbete för att förhindra smittspridning av covid-19, som här i Demokratiska republiken Kongo. 

Foto: Hugh Kinsella Cunningham/WHO

nyhet

Pandemin hindrar inte Sida

Sverige har hittills satsat 1,3 miljarder kronor av biståndet för att bekämpa effekterna av covid-19. Samtidigt säger biståndsmyndigheten Sida att man varken behöver mer pengar eller omfördela budgeten. 

I maj fick Sida i uppdrag av regeringen att senast 31 oktober i år rapportera om konsekvenserna av covid-19 på biståndet. Myndigheten ska också lämna förslag på åtgärder som behövs för att hantera pandemins konsekvenser på biståndsområdet.

OmVärlden har tagit del av den delrapport som Sida lämnat till regeringen den 31 juli. Där framgår det att Sida för tillfället anser att de kan utföra sitt uppdrag med liggande budget, utan större omfördelningar. 

– Det beror på att våra strategier ger en så pass stor flexibilitet. De är på landnivå på de flesta ställen. Det finns några regionala strategier också, men i ett land där vi verkar kan det till exempel vara tre områden som vi ska jobba inom, som demokrati och mänskliga rättigheter, klimat och miljö och utbildning. Hur vi jobbar inom de områdena är beslut som vi själva kan bära, utan att be regeringen om att fatta ett nytt regeringsbeslut, säger Carin Jämtin till OmVärlden.

I ett land eller en region kan alltså Sida till stor del besluta om hur pengarna ska fördelas och prioriteras, inom gällande strategier, för att hantera eventuella konsekvenser av covid-19, så länge målen uppfylls. 

För tillfället arbetar Sida med 44 strategier. Enligt myndighetens analys i delrapporten till regeringen går utvecklingen i 16 av strategierna för tillfället bakåt på grund av pandemin. Det är sex strategier fler än i mars i år, skriver Sida.

De områden där Sida ser en negativ utveckling handlar framför allt om livsmedelsförsörjning, hälsovård och demokrati och mänskliga rättigheter. Sida noterar också att uppföljning i fält har försvårats, inte minst för att stora delar av den utlandsstationerade personalen kallades hem i våras. 

Läs också: Hemförlovade Sida-anställda kompenseras för förlorade tillägg

Målet är att all utlandsstationerad personal ska vara tillbaka i fält i slutet av augusti, men Carin Jämtin tror att det kan ta lite längre tid. Inte minst på grund nationella restriktioner. 

– Det ser väldigt olika ut på många ställen. Vissa ställen går det rent tekniskt inte att ta sig till för att det inte går några flyg, och i flera fall behöver man coronaintyg, vilket tar lite tid, säger Carin Jämtin. 

Sedan i juni har Sida infört indikatorer som mäter hur relevanta olika insatser är för covid-19-responsen. Detta för att det ska bli enklare att identifiera vilka resurser som används just för att hantera utmaningarna med pandemin. I slutet av juli hade Sverige lagt närmare 1,3 miljarder kronor på covid-19-bistånd.

I dagsläget bedömer Sida att rådande prioriteringar för 2021-2023 gäller, men samtidigt konstaterar man att osäkerheten är stor. Istället utlovas en fördjupad analys framöver. 

– Det här är den första av två redovisningar i det här regeringsuppdraget och det kan ju hända att det kan komma att se annorlunda ut i höst, säger Carin Jämtin.  

Mer pengar till Latinamerika

Sida pekar särskilt ut Latinamerika som ett geografiskt område där myndighetens arbete påverkas negativt av pandemin, och föreslår att regionen får ett större biståndsanslag framöver.

– Dels är Latinamerika hårt träffat av pandemin. Fattigdomen ökar i nästan alla latinamerikanska länder. Sen har vi ett uppdrag att ta fram en regional strategi istället för de fyra nu gällande, därför tror vi att det behövs en omfördelning, säger Carin Jämtin. 

Afghanistan pekas också ut, bland annat för att andelen fattiga i landet kan öka från 55 till 72 procent, enligt Sida. Myndigheten har därför bett regeringen om att, inom ramen för den totala Asieninsatsen, öka det svenska biståndet till landet med 88 miljoner kronor per år fram till och med 2024.

Sammantaget ger Sida idag prioritet till insatser som handlar om vatten, sanitet, hygien (även kallat WASH), hälsa samt försörjningsmöjligheter, inklusive sociala trygghetssystem. Även humanitära insatser kan behöva öka, om utrymme finns. Carin Jämtin antyder dock att demokrati och mänskliga rättigheter kan få ökad betydelse, beroende på vad som sker under hösten. 

Erik Halkjaer

Rättelse: I en tidigare version angavs felaktigt siffran 1,1 miljarder kronor för Sveriges totala covid-19-bistånd per 31 juli.