Go to main navigation
Låda för anonyma korruptionsanmälningar i Kenya

En låda för anonyma tips om korruption i Kenya, ett av de länder där Sida utrett misstänkt korruption under 2019. 

Foto: Dimple Patel/Shutterstock

nyhet

Sida gallrar korruptionsärenden och redovisar färre fall

Sida redovisar färre fall av korruption 2019 än året innan. Myndigheten har gallrat hårdare i inkomna ärenden, men de misstankar som kommer in och åtgärdas är med stor säkerhet bara toppen av ett isberg. 

"Det är svårt att mäta korruptionens omfattning eftersom mörkertalet är mycket stort.” Redan på första raden i biståndsmyndigheten Sidas korruptionsrapport för 2019 görs det klart vad som är korruptionens dilemma.

Korruption pågår i stor omfattning och är svår att komma åt, eftersom det i ett korrumperat samhälle är så många led som är delaktiga i korruptionen. Och alla länkar i kedjan är beroende av att den inte bryts. 

De fall som Sida rapporterar om för 2019 visar därför antagligen bara toppen på ett isberg. Under året registrerades 261 nya ärenden av misstänkt korruption eller oegentligheter.

Under 2018 redovisade Sida 265 fall av misstänkt korruption. Att det inte var lika många 2019 beror inte på att antal ärenden är färre utan att Sida för 2019 gallrat hårdare i antalet inkomna ärenden. Utan denna gallring skulle antalet registrerade misstankar vara långt fler än 2018, hela 300, enligt Sida.  

– De strikta rapporteringskrav om misstankar som finns i Sidas avtal med avtalspartner, i några fall, har resulterat i att avtalspartner rapporterar in allt som händer i hela världen, oavsett vem som finansierat. Det är positivt att vi får kännedom om dessa misstankar, men det är inte ärenden aktuella för Sidas utredare, då gränsen för vad de arbetar med är att det ska innefatta verksamhet som Sida finansierar, säger Johanna Wallmo Wahlgren, chef på Sidas avdelning för verksamhetsstöd.

Avtalspartner varnar

Misstankar om korruption kommer in från Sidas avtalspartner. Det kan röra sig om brister i rapportering eller varningssignaler från internkontrollsystem.

Även visselblåsare är en källa till att korruption avslöjas, inte minst hos mindre civilsamhällesorganisationer. I de större multilaterala organisationerna finns ofta en organisation som med ordinarie uppföljning kan hitta korruption i sina egna led, även om det brister även här, som förra året då det uppdagades att FN-anställda i Palestina och Jemen gjort sig skyldiga till korruption, nepotism och maktmissbruk. 

Läs också: Med bistånd från Riksrevisionen jagas korruption i Kenya

Sidas statistik visar en markant ökning av misstänkt korruption sedan registrering av ärenden startade 2007. Samtidigt har biståndet ökat och med det korruptionen, enligt dem som bedömer dess utbredning.

– Att våra avtalspartner rapporterar in allt fler ärenden ser vi som ett tecken på att medvetenheten om korruptionens negativa inverkan på utveckling har stärkts, samt att avtalsvillkor om rapportering av misstankar fungerar, säger Johanna Wallmo Wahlgren.

Även i årets rapport är det afrikanska länder som står för majoriteten av antalet inkomna misstankar. Det rör sig i synnerhet om Uganda, Kenya, Somalia, Demokratiska Republiken Kongo, Mocambique och Zimbabwe. Därefter följer asiatiska länder som härjas av konflikter och humanitära kriser, som Myanmar, Afghanistan, Irak, Syrien och Jemen.

Svaga stater kan inte bekämpa korruption

Ett stort antal korruptionsmisstankar sammanfaller ofta med verksamhet i konfliktländer, vid humanitära katastrofer och i svaga stater. Det är i dessa kontexter korruptionen är som mest utbredd, samtidigt som staterna är för svaga för att bekämpa den. 

Den korruption som uppdagas och avslöjas av Sida är till stor del förskingring av medel och då ofta mindre belopp. Uppstår en finansiell skada så ska medel återbetalas. Under 2019 ställde Sida 40 återkrav om totalt 18 miljoner kronor gentemot avtalspartners, pengar som betalats tillbaka, enligt Sida. 

Kostnaden för att hitta och avslöja korruptionen är desto högre. År 2019 fick Sida ett extraanslag på 175 miljoner för att bland annat arbeta mot korruption. 

 – Vi har satsat på att stärka vår bemanning i fält för att öka olika kompetenser på plats där verksamheten händer. Vi har även ökat antalet controllers i verksamheten med cirka tio procent. Utöver det har vi stärkt vår centrala funktion för att arbeta med korruption som ett utvecklingshinder. Detta för att vi ska kunna få ytterligare kapacitet att arbeta proaktivt med korruptionsfrågan när vi riggar vår biståndsverksamhet, säger Johanna Wallmo Wahlgren.

David Grossman