Go to main navigation
En kvinna står framför en vägg med Sidas logga.

Sidas Generaldirektör Carin Jämtin tror biståndet får en viktigare roll efter covid-19.

Foto: Fredrik Persson

nyhet

Sida utreder det svenska biståndets framtid efter coronapandemin

Sida har fått i uppdrag att utreda hur det svenska biståndet ska se ut efter coronapandemin. Bland biståndsaktörer finns en oro att det humanitära biståndet kommer gå ut över det långsiktiga.

Den 15 oktober ska biståndsmyndigheten Sida redovisa för regeringen hur covid-19 påverkar Sveriges internationella utvecklingssamarbete, eller biståndet. Uppdraget delades ut av ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, den 15 maj.

— I flera utvecklingsländer riskerar människor inte bara att drabbas av covid-19 utan också av matbrist och av en kraftigt försämrad ekonomi till följd av krisen. Det svenska biståndet måste ställa om för att effektivt möta både de akuta behov och de risker vi ser på sikt, säger minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson, i ett pressmeddelande.

Hos Sida konstaterar generaldirektör Carin Jämtin att uppdraget är välkommet. Hon tror att biståndet kommer bli viktigare efter pandemin än vad det varit före. 

— Många länder har tre-fyra inkomstkällor – inhemska intäkter som skatter och liknande, utländska investeringar, remitteringar från anhöriga utomlands och så biståndet. Vi ser nu hur remitteringarna minskar när arbetslösheten ökar, hur utländska investeringar minskar och de inhemska intäkterna bli också mindre eftersom follk har mindre pengar. Relativt sett blir då biståndet viktigare, säger Carin Jämtin till OmVärlden.

Var gör biståndet mest nytta?

Sida kommer nu titta på hur det svenska biståndet kan göra mest nytta efter coronapandemin. Carin Jämtin frågar sig var Sverige kan nå bäst resultat, som att satsa på utbildning eller mikrolån till fattiga flyktingkvinnor.

— Vad är det mest effektiva och viktiga för oss som svensk biståndsaktör? 

Läs också: Sveriges coronabistånd tas från liggande budget utan extra medel

På Sida ser man redan nu hur myndighetens partnerländer drabbas olika av covid-19, men effekten är ganska lik generellt. Enligt Carin Jämtin drabbas de fattiga hårdast.

Generaldirektören säger att de som hade mycket låg inkomst eller knappt överlevde för dagen före pandemin inte har någon inkomst alls idag. Det som hade lite mer har idag mindre. För Sida innebär det att man behöver satsa på kortsiktiga humanitära insatser. 

— Det kommer behövs mer resurser till det humanitära anslaget. De humanitära behoven var redan före pandemin de största på många år, men vi kommer också behöva satsa på det långsiktiga biståndet, som är den stora delen av Sidas arbete. Det handlar till exempel om att jobba med hälsovård, demokrati, skapa arbeten och stödja sociala trygghetssystem och småföretag säger Carin Jämtin. 

Hos biståndsorganisationen We Effect är generalsekreterare Anna Tibblin positiv till regeringens uppdrag till Sida, men hon oroas över att de humanitära behoven kan gå ut över de långsiktiga satsningarna. Det handlar om en ekvation där Peter Eriksson till OmVärlden tidigare sagt att Sveriges enprocentmål för biståndet ligger fast. I korthet kommer i dagsläget inte mer pengar tillföras.

I en debattartikel på OmVärlden skriver också Martin Ängeby, generalsekterare för den liberala biståndsstiftelsen Silc, hur Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) kommer att minska till följd av coronapandemin. Det gör att om enprocentmålet ligger fast, blir det per automatik mindre pengar till bistånd. 

Satsa långsiktigt

— Det är viktigt att vi styr om för att möta de akuta humanitära behoven som uppstått i och med krisen, men det är lika viktigt att vi fortsätter att satsa på det långsiktiga utvecklingssamarbetet för att se till att världen står bättre rustad inför nästa kris, säger Anna Tibblin.

Läs också: Så ställer Sida om under covid-19

Peter Eriksson säger till OmVärlden att han har full förståelse för att olika aktörer kan vara oroade i dessa coronatider. 

— Regeringen behöver få en bred analys av Sidas möjligheter att verka i både ett kort- och ett långsiktigt perspektiv. Därför har vi tagit detta regeringsbeslut idag. Jag varken kan eller vill föregå Sidas analys, säger Peter Eriksson.

Bland oppositionspartierna finns också tryck på att ändra det svenska biståndsanslaget. Sverigedemokraterna har i sin vårbudgetändringsmotion föreslagit en halvering av Sveriges bistånd. Moderaterna vill minska anslaget till 0,7 av BNI.

I sin vårbudgetändringsmotion föreslår Vänsterpartiet att biståndet utökas med en halv miljard. Till OmVärlden säger partiets biståndspolitiska talesperson, Yasmine Posio att det är möjligt att de inför höstbudgeten kommer föreslå att ännu mer pengar tillförs bistådet. 

Erik Halkjaer